Besjälande av datorer

I diskussionen kring artificiell intelligens figurerar skapandet av intelligenta maskiner. Inte så ofta diskuteras det omvända--besjälandet av en dator. Ett kommunikationsproblem.

Att använda sig av visuella implantat för att återskapa syn hos blinda hamnar i denna kategori. Dagligen används ju chips för att låta maskiner se men man kan kanske använda dem i människan också?

En notis i The Economist, 9 juni 2007, sidan 6 i bilagan Technology Quarterly belyser denna fråga. En studie med implantat på sju patienter med blindhet på grund av sjukdomen Retinitis pigmentosa (RP) har genomförts i Tyskland under ledning av Eberhart Zrenner.

RP är en ärftlig sjukdom som orsakar 11% av all blindhet och drabbar tapparna och stavarna, dvs de celler som tar emot ljuset i näthinnan. Det finns ej någon medicinsk behandling för sjukdomen. Synnerven är inte skadad vilket är förutsättningen för funktion av ett implantat.

Tanken med experimentet var att använda ett implantat med i detta fall 1540 fotodioder (pixlar) som leverar en lämplig signal till näthinnans representation av synnerven. Fotodioderna är av samma typ som sitter i digitala kameror. Chipset är till ytan ungefär tre ggr så stor som den vita formationen i ögat (blinda fläcken) som skapas av synnervens inträde på näthinnan.

De 1540 pixlarna skall jämföras med den friska näthinnans 120 miljoner stavar och 6 miljoner tappar för färgseende. Kruxet är väl dessutom att få fotodioderna att leverera signaler som synbarken i hjärnan via synnerven kan behandla optimalt. Normalt sett sker en processning av information i själva näthinnan och implantatet placeras ju fysiskt under densamma. Av artikeln framgår att fotodioderna stimulerar nervceller direkt. Det är alltså inte en stimulation av det av mig postulerade bio-nätet.

De sju patienterna hade implantaten i en månad och kunde se skillnad på mörka väggar och ett ljust fönster samt vita tallrikar på ett mörkt bord. Skillnaden var betydande för patienterna. Man vill nu göra om försöket men ha implantaten på plats i minst ett år för att hjärnan förhoppningsvis skall lära sig att bättre tolka signalerna. De nya implantaten kommer också att ha fler pixlar.

Walter Wrobel, chefen för firman Retina Implant, tror att kostnaden för varje implantat skulle ligga på €25000 vilket är mindre än kostnaden för att träna en ledarhund.