Lämplig bakgrund till studier i politisk vetenskap?

Konstaterade tidgare att det är minst lika bra att lära sig ting Top-Down än Bottom-Up. Som när ett frö slår rot. Det viktigaste och mest intressanta hamnar alltid i fokus. Ett effektivt inlärningssätt.

Klassisk Liberalism deriveras tydligen från John Locke (1632-1704). Han hade studerat läkekonsten och var läkare. Locke utgick från ett naturtillstånd, nu vet vi att mycket sitter i generna, och menade sedan att den rationella människan kan därefter fundera ut hur vederbörande skall bete sig för att trivas och inte skada andra människor.

Med andra ord var det en biologiskt skolad person som skapade en viktig teori inom politisk vetenskap. Idag är det dock inte så många som går den vägen. Är detta ett misstag? Baseras politiken på filosofi eller biologi? Ideologi eller biologi? Ideologi eller pragmatik?

En biologiskt skolad person är mer intresserad av personliga relationer av allmänt slag än att skapa maktsituationer över andra människor. Borde inte detta åtminstone i teorin vara att föredra när man skall organisera mänskligheten? Det är kanske en sak om det är filosofi som driver ledarskap men i värsta fall är det bara en person som vill domdera andra utan vare sig biologi eller filosofi i tankarna. "Pecking order" som primaterna har.

En politisk variabel som är väldigt ideologisk men inte biologisk är jämlikheten. Hellre är jag rik och frisk än fattig och sjuk. Vi vill gärna vara jämlika med de välsituerade men få vill vara jämlika med en fattig slusk. På grund av den biologiska variationen, ett axiom inom biologin, de flesta egenskaper fördelar sig enligt Gausskurvan, så existerar inte något som kan kallas jämlikhet hos människorna. Det förstod Locke på 1600talet. Därför är socialismen till stor del obiologisk. Att ta hand om det fattiga är dock en variabel som är biologisk, en slags försäkring samt som jag påpekade tidigare att godheten är genetisk, vilket ger socialismen ett visst berättigande.