20081018

Sjukvårdssystemet i USA och det i Sverige

wsj.com har en artikel idag där Scott Gottlieb på AEI menar att om man vill ha front-linje sjukvård skall man inte göra det till en kostnadskontrollerad råvara. USA är ju världsledande i medicinsk forskning. Gottlieb påpekar t.ex. att överlevnadstiderna i cancer är substantiellt längre i USA än i Storbritannien som har fri sjukvård.

Detta innebär att alla i Europa har täckande sjukförsäkring och att rika där kan köpa sig topp-sjukvården ifrån USA medan det i USA finns 46m icke-sjukförsäkrade av totalt 300m. Det verkar som om européerna drar det längsta strået om inte amerikanarna kan öka täckningen på sin försäkring, något som Obama fokuserar mest på.

Kostnaderna, McCains fokus, ökar dock för den amerikanska sjukvården, en 2500 miljarder stor koloss, med 2.5% punkter mer än den ekonomiska produktionsökningen årligen och skulle 2050 bli 20% av BNP, dvs större än den federala budgeten enligt The Economist.

Gottlieb menar att Obamas sjukvårdsplan hotar att begränsa stimulansen av innovation i läkemedelsföretagen. Dessa fokuserar numera på specialdroger och behöver höja de initiala priserna på desamma när de visar sig vara verksamma och denna mekanism är hotad. Det skulle då betyda att de inte kan investera i nya för samhället viktiga droger. En tredjedel av alla droger i utveckling är just nu cancerinriktade.

En parallell utveckling till cancervården är möjligheten att kunna sekvenera det humana genomet hos individer. Har man tillgång till sekvensen på ett genom för $1000 kan studier läggas upp där man kan få reda på vilken patient är mest känslig för vilken drog. Just nu ligger det lägsta priset på c:a $5000. Detta kommer att effektivisera behandlingen mycket men kommer inte att bli billigt.

För att dessa individualiseringar av cancerbehandlingen skall kunna göras krävs att läkemedelsföretagen kan ta betalt för sitt arbete. Kan de inte det måste myndigheterna lägga ut pengar på statlig forskning i stället om kvaliteten på vården skall bibehållas. Då får man fråga sig var den mest effektiva och långsiktiga forskningen bäst sker?

Inga kommentarer: