Samtal med terrorister uppmuntrar till våld via media

Ulf Bjerelds blogg är en bra plats som utgångspunkt för förståelsen för den socialdemokratiska partiskheten med Palestinierna.

För 25 år sedan inviterade tydligen Olof Palme Yassir Arafat, då en terrorist, för att på detta sätt visa solidaritet med Palestinierna. Jag förstår att Bjereld hoppas på att Obama skall börja tala med Hamas eftersom det finns en blänkare om detta på DN.se. Det heter ju på engelska "to not be on speaking terms with somebody". Ett känt fenomen.

Frågan är dock om Palmes initiativ var bra eller dåligt? Vänskap med terrorister gör ju att dessa får legitimicitet och uppmuntras i sin kriminalitet. Det är ju på detta sätt som de får sitt incitament till att använda civila som skjöldar, vilket skapar rubriker i Västvärlden. I viss mån kanske initiativet ledde till att man nu talar om en två-statslösning för Palestina, men om jag förstår saken rätt finns det inte mycket till stat, och det verkar snarare som om Palestiniernas krigiskhet uppmuntrades av Palmes så kallade fredsinitiativ.

Israels rätt till att finnas till är för mig självklar. Likaså att de på grund av sin styrka byggt upp en stat i klass med de Europeiska demokratierna, och valt solida vänner, har min beundran och också en slags känsla till en ökad rätt till sitt territorium.

Jag vill kommentera följande argument i Bjerelds framställan:

"Men de som hävdar att konflikten i grunden handlar om Hamas och deras raketer har naturligtvis fel."

Det är väl så att problemet är snarare att Hamas inte accepterar Israels rätt till att existera och att detta leder till att de egentligen inte är intresserade av fred utan snarare en "slutlig lösning".

"Självklart bryter Israels s k självförsvar mot folkrätten genom att vara så oproportionerligt i förhållande till den raketbeskjutning som Israel utsatts för."

Detta med oproportionerlig är irrelevant i denna och liknade konflikter. När Israel försvarar sig gör de detta så snyggt det går. Dessutom har Palestinierna i fråga genom val valt kriget genom att rösta på Hamas. Hamas mördar tydligen också Fatah medlemmar i och med maktövertagandet i Gaza 2007 och visar med denna taktik att de skulle ta makten i hela territoriet med våld om de fick hållas. De förverkade på detta sätt all form av demokratisk glans.

"Det är alltid den starkare parten som har huvudansvaret för att en konflikt löses med fredliga medel och att våldet upphör."

Jag vet inte varifrån Bjereld har fått denna lekskoleregel men jag är samtidigt övertygad om att Israel, om så var möjligt, skulle lösa problemet via diplomati. Dessutom går det inte att jämföra en terrororganisation och en demokratisk stat varför en dylik regel inte fungerar.