I Foreign Affairs senaste nummer kan man läsa om Obama's Middle East Agenda. Enligt densamma skall USA engagera sig i diskussioner med Iran, Syrien och satsa på två-statslösningen mellan Israeler och Palestinier.
I samma skrift finns en intervju med en Irankännare, Karim Sadjadpour från januari 8, 2009. Jag undrade i mitt förra inlägg om det kan vara bra att tala med Iran för att påverka Hamas inställning till problematiken med Israel. Det verkar på denna information inte så lovande.
Tydligen är Ayatollah Khamenei en person som vaknar varje dag med vitriol på läpparna om Israel så chansen att han, som är tio gånger mäktigare i Iran än Ahmadinejad, skulle bli positiv till Israel måste anses som låg. Dessutom skulle det vara en nackdel att börja diskutera Israel med Iranierna på grund av detta. Man skulle inte komma så långt som kanske möjligt annars.
Sedan är titeln på intervjun "Iran Supports Hamas, but Hamas is no Iranian Puppet". Sadjadpour menar att visst stöder Iran Hamas men kopplingen är inte så stark som med Hisbollah. Får de ekonomiskt stöd huvudsakligen från Iran borde de dock lyssna något.
En viktig sak för att nå en fredlig lösning är att få stopp på vapensmugglingen till Hamas. På nytimes.com kunde man igår läsa att Iran förser Hamas med raketer tillverkade i Kina. Sadjadpour menar att det är troligare att Iran ger Hamas kontanter för att de själva skall köpa på den svarta marknaden.
Förhandlingarna med Egypten är tydligen viktiga på grund av deras kontakter med Hamas men vapensmugglingen måste ju ske via den Egyptiska gränsen till Gaza. Vad betyder detta egentligen? Kan Hamas tillåtas att åter regera i Gaza och hur skall Egypten i så fall förhindras att smuggla vapen? Det är inte svårt att förstå att Hamas krav är att öppna upp gränsposteringarna. Hur detta skall jämkas med Israels krav på ett stopp för vapensmugglingen verkar däremot svårt att förstå.
Ett kanske mer effektivt sätt att få Hamas att tänka annorlunda och lägga ned sin krigiskhet skulle kanske vara opinion från t.ex. EU mot Hamas men förstående till Israel snarare än att fördöma båda parter lika.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar