Den 29e maj skrev jag ett inlägg kallat The Big Chill som beskrev Putins nya relation med Väst. The Economist August 25th 2007 har en ledare kallad Putin's People. Det handlar om de så kallade siloviki. 3/4 av de seniora ryska funktionärerna idag var en gång affilierade med KGB och andra säkerhets och militärorganisationer. En briefing på sidan 25-30 detaljerar utvecklingen från KGB till efterföljaren FSB bland oljebolagen.
"The Soviet Union is dead and communism long buried. But Mr Putin wants you to know that the Russian bear is back--wearing a snarl with its designer sunglasses."
Hur gick detta till? Det bästa sättet att förstå utvecklingen är att se dem som återkomsten av kulturen, mentaliteten och synen på världen från det gamla KGB.
Det som motiverar siloviki är en ny sorts ideologi. De ser sammanfallet av sovjetunionen, enligt Putin, som den största geopolitiska katastrofen under 1900talet. De kapitaliserar på att Ryssland skulle ha blivit humilierat och vill återupprätta Rysslands storhet. De ser Väst som en fiende som vill förhindra detta.
De har starkt stöd från befolkningen med detta synsätt. GDP har ökat med 7% per år under Putin och många ryssar mår bättre, trots stor fattigdom bland många. Putin har fört Ryssland från 10e til 8e plats i världen på sitt GDP.
Ledaren avslutar med rådet "To achieve true greatness, unclench that fist."
Det finns problem. Ryssland har ett stort beroende på de höga oljepriserna och är svag i manufaktur, service och high-tech industrier. Deras investeringar från utlandet och speciellt från det egna landet är mycket låga jämfört med Kina. Det är en polis som har tagit makten men nu krävs agerande.
Sannerligen, hoten mot Ryssland kommer inte från "fiender" utan snarare från interna svagheter, några av dem självorsakade.
"For a Russian ruler, or ruling class, to accept that truth would take real courage--and real patriotism."
20070831
20070830
Varför jag blev kristen
I sjätte klass blev jag agnostiker, ex nihilo. Jag kommer ihåg att när jag lärde mig ordets definition så passade det in på min dåvarande inställning. Jag hade växt upp i en ateistisk miljö och hade inte haft någon anledning att fundera närmare på saken. Jag har därför aldrig varit ateist.
Ett liv påbörjades men tog slut och jag hade inte haft någon anledning att begrunda frågan närmare förrän vid c:a 43 års ålder, dvs runt 1998. En lång historia blir kort, om jag säger att jag utsattes för ett lidande som ledde till en ändrad världsbild. Jag hade börjat söka. Det började med zen-Buddism i två år och fortsatte med biblisk historia och Judendom. Jag blev troende monoteist.
Frågan är varför? Är man pessimist passar gärna ateismen. Här följer C.S. Lewis analys från hans bok Lidandets Problem. Svaret på frågan varför tror du inte på Gud?:
"Se på universum vi lever i. Den allra största delen av det består av en tom rymd, fullständigt mörk och ofattbart kall. De himlakroppar som rör sig i denna rymd är så få och så små i jämförelse med rymden själv, att även om man visste att var och en av dem var till trängsel fylld med fullkomligt lyckliga varelser, skulle det ändå vara svårt att tro att liv och lycka var mer än biprodukter av den kraft som har skapat universum...
Och hur är livet, medan det varar? Det är inrättat så att alla dess former kan leva endast genom att göra varandra till rov. Inom de lägre formerna medför denna process endast döden, men inom de högre inträder en ny egenskap, som kallas medvetande och som medför att processen åtföljs av lidande...
Att vår egen civilisation har gjort detta kan ingen bestrida; att den kommer att gå under i likhet med sina föregångare är förvisso troligt. Och även om den inte skulle göra det--än sedan? Människosläktet är dömt till undergång, ty man har funnit att universum håller på att krympa ihop och en gång kommer att bli en ensartad oändlighet av homogen, lågtempererad materia. All historia skall bli till intet; allt liv skall till slut visa sig ha varit en kortvarig och meningslös grimas på den oändliga materiens idiotiska ansikte..."
Då är det mer förnuftigt att se en mening med vår värld och vårt liv. Just det, kristendomen är mer förnuftig på en bädd av optimism. Jag tror att det är så enkelt. Därför har jag aldrig tvivlat på Guds existens. Snarare är den självklar. Det finns problem men jag är mycket nöjd med vår civilisation som skapades från kristendomen. Jag behöver inga bevis på Guds existens mer än t.ex. vad som finns i Mellan Östern.
Här fanns allt för att starta föregångarna till vår civilisation. Guldklimpar och färgade små stenar på marken som blommor för att väcka vår nyfikenhet och att vi skulle exprimentera fram koppar till brons. Sedan järnet runt 1500 BCE i Cappadocien till svärd och hjulaxlar. Källor där vattnet flödade och fortfarande flödar.
Området är det enda människan kunnat rädda sig igenom under istiderna ner till Afrika--alla passerade här. Man kan räkna ut att c:a 5000 djur måste passera Jordandalen varje dag de 5000 åren som leder till en istid. Kanske följde de vattnet från Gihonkällan som rinner ner från bergen där Jerusalem ligger när de stoppades av Döda Havet.
På varje sida flodcivilisationer som kunde leva på rika skördar år efter år utan gödsel--stabilitet. Detta var mycket viktigt då man har kunnat räkna ut att Levanten drabbades av torrperioder om 2-3 år två gånger varje 40 år. Mitt i allt detta uppstod monoteismen. Som grädde på moset fanns där petrolium för att driva utvecklingen i vår tid. Mellan Östern är en viktig region för oss alla.
Ett liv påbörjades men tog slut och jag hade inte haft någon anledning att begrunda frågan närmare förrän vid c:a 43 års ålder, dvs runt 1998. En lång historia blir kort, om jag säger att jag utsattes för ett lidande som ledde till en ändrad världsbild. Jag hade börjat söka. Det började med zen-Buddism i två år och fortsatte med biblisk historia och Judendom. Jag blev troende monoteist.
Frågan är varför? Är man pessimist passar gärna ateismen. Här följer C.S. Lewis analys från hans bok Lidandets Problem. Svaret på frågan varför tror du inte på Gud?:
"Se på universum vi lever i. Den allra största delen av det består av en tom rymd, fullständigt mörk och ofattbart kall. De himlakroppar som rör sig i denna rymd är så få och så små i jämförelse med rymden själv, att även om man visste att var och en av dem var till trängsel fylld med fullkomligt lyckliga varelser, skulle det ändå vara svårt att tro att liv och lycka var mer än biprodukter av den kraft som har skapat universum...
Och hur är livet, medan det varar? Det är inrättat så att alla dess former kan leva endast genom att göra varandra till rov. Inom de lägre formerna medför denna process endast döden, men inom de högre inträder en ny egenskap, som kallas medvetande och som medför att processen åtföljs av lidande...
Att vår egen civilisation har gjort detta kan ingen bestrida; att den kommer att gå under i likhet med sina föregångare är förvisso troligt. Och även om den inte skulle göra det--än sedan? Människosläktet är dömt till undergång, ty man har funnit att universum håller på att krympa ihop och en gång kommer att bli en ensartad oändlighet av homogen, lågtempererad materia. All historia skall bli till intet; allt liv skall till slut visa sig ha varit en kortvarig och meningslös grimas på den oändliga materiens idiotiska ansikte..."
Då är det mer förnuftigt att se en mening med vår värld och vårt liv. Just det, kristendomen är mer förnuftig på en bädd av optimism. Jag tror att det är så enkelt. Därför har jag aldrig tvivlat på Guds existens. Snarare är den självklar. Det finns problem men jag är mycket nöjd med vår civilisation som skapades från kristendomen. Jag behöver inga bevis på Guds existens mer än t.ex. vad som finns i Mellan Östern.
Här fanns allt för att starta föregångarna till vår civilisation. Guldklimpar och färgade små stenar på marken som blommor för att väcka vår nyfikenhet och att vi skulle exprimentera fram koppar till brons. Sedan järnet runt 1500 BCE i Cappadocien till svärd och hjulaxlar. Källor där vattnet flödade och fortfarande flödar.
Området är det enda människan kunnat rädda sig igenom under istiderna ner till Afrika--alla passerade här. Man kan räkna ut att c:a 5000 djur måste passera Jordandalen varje dag de 5000 åren som leder till en istid. Kanske följde de vattnet från Gihonkällan som rinner ner från bergen där Jerusalem ligger när de stoppades av Döda Havet.
På varje sida flodcivilisationer som kunde leva på rika skördar år efter år utan gödsel--stabilitet. Detta var mycket viktigt då man har kunnat räkna ut att Levanten drabbades av torrperioder om 2-3 år två gånger varje 40 år. Mitt i allt detta uppstod monoteismen. Som grädde på moset fanns där petrolium för att driva utvecklingen i vår tid. Mellan Östern är en viktig region för oss alla.
20070828
The Language of God andas ekumenik
Författaren till boken The Language of God, Francis S. Collins, startade ut i livet som ateist. Vid 26 års ålder blev han troende och en av de stimulanser som åstadkom detta var CS Lewis bok Mere Christianity eller Kan man bli kristen? som den heter på svenska. Lewis blev också kristen från ateismen i vuxen ålder och tillhörde den anglikanska kyrkan.
Mere Christianity betyder egentligen 'ren kristendom'. Lewis har en ekumenisk inställning till kristendomen som kan förstås av följande kommentar i förordet:
"För det första rör de frågor som skiljer de kristna åt ofta subtil teologi eller till och med rent kyrkohistoriska förhållanden, som aldrig borde behandlas annat än av fackmän."
Lewis anser vidare att:
"Kärnan i den kristna tron är att Kristi död på något sätt återsatt oss i det rätta förhållandet till Gud och gjort det möjligt för oss att börja på nytt. De olika lärorna om hur den åstadkom detta är en annan sak."
Boken The Language of God riktar sig bland annat till de unga vetenskapligt intresserade som har funderingar om kristendomen och det religiösa. Guds Språk, dvs informationen i vårt genom, kan säkert för vissa vara en stimulans till tron i sig--som ett bevis på Guds närvaro.
Collins ger i sin bok en kortfattad redogörelse för Lewis uppbyggnad av sin tro via kunskapen om en morallag, om rätt och fel, som vi alla utsätts för--"en verklig lag som ingen av oss har stiftat men vars tryck vi trots detta känner."
Mere Christianity skrevs under Andra Världskriget och numera är det intressant att fråga sig om morallagen är skriven i genomet eller om den är "skriven i vår själ".
Lewis ser i förekomsten av morallagen resultatet av någons eller någots aktivitet och grundar sin tro på denna hypotes. Helt klart är morallagen unikt mänsklig tillsammans med sökandet efter Gud, språket och vissa andra delar av tänkandet och minnet.
Mere Christianity betyder egentligen 'ren kristendom'. Lewis har en ekumenisk inställning till kristendomen som kan förstås av följande kommentar i förordet:
"För det första rör de frågor som skiljer de kristna åt ofta subtil teologi eller till och med rent kyrkohistoriska förhållanden, som aldrig borde behandlas annat än av fackmän."
Lewis anser vidare att:
"Kärnan i den kristna tron är att Kristi död på något sätt återsatt oss i det rätta förhållandet till Gud och gjort det möjligt för oss att börja på nytt. De olika lärorna om hur den åstadkom detta är en annan sak."
Boken The Language of God riktar sig bland annat till de unga vetenskapligt intresserade som har funderingar om kristendomen och det religiösa. Guds Språk, dvs informationen i vårt genom, kan säkert för vissa vara en stimulans till tron i sig--som ett bevis på Guds närvaro.
Collins ger i sin bok en kortfattad redogörelse för Lewis uppbyggnad av sin tro via kunskapen om en morallag, om rätt och fel, som vi alla utsätts för--"en verklig lag som ingen av oss har stiftat men vars tryck vi trots detta känner."
Mere Christianity skrevs under Andra Världskriget och numera är det intressant att fråga sig om morallagen är skriven i genomet eller om den är "skriven i vår själ".
Lewis ser i förekomsten av morallagen resultatet av någons eller någots aktivitet och grundar sin tro på denna hypotes. Helt klart är morallagen unikt mänsklig tillsammans med sökandet efter Gud, språket och vissa andra delar av tänkandet och minnet.
20070827
Tvillingarnas själ
I sin bok The Language of God berör Francis S. Collins en fråga som var uppe tidigare och som är intressant: nämligen hur tvillingarnas och trillingarnas själ blir till.
Om det är så att livet börjar i och med konceptionen så blir själen till vid fusionen av spermien och ägget. Katolikerna anser att Gud skapar själen vid detta ögonblick.
Eftersom själen inte delar på sig enligt reglerna för biologiska celler blir det problem. Där finns ingen kunskap publicerad om själens öden och äventyr i den vetenskapliga litteraturen så den är ju ett teologiskt problem.
Åtminstone tror Dr. Collins också så (sidan 250). Det gör nog de flesta. Johan (the cosmic swede) ställde frågan om inte själen följde cellerna och vid tvåcellstadiet separerar som embryona till tvillingembryon. Den möjligheten finns naturligtvis.
Frågan är extra intressant för den representerar ett argument mot att "livet" börjar vid konceptionen. Själv tänker jag mig att det behövs ett nervsystem för att själen skall bildas.
Dr. Collins konfirmerar vad jag hade lärt att tidpunkten för bildandet av tvillingembryon är okänd. Han säger att det troligen sker vid tvåcellstadiet. Intressant att det inte är känt eftersom det kanske inte händer vid IVF behandlingarna i så fall. Där passeras ju tvåcellstadiet. Normalt sker fusionen in cognito i äggledaren bortom ögats möjlighet till observation.
Om det är så att livet börjar i och med konceptionen så blir själen till vid fusionen av spermien och ägget. Katolikerna anser att Gud skapar själen vid detta ögonblick.
Eftersom själen inte delar på sig enligt reglerna för biologiska celler blir det problem. Där finns ingen kunskap publicerad om själens öden och äventyr i den vetenskapliga litteraturen så den är ju ett teologiskt problem.
Åtminstone tror Dr. Collins också så (sidan 250). Det gör nog de flesta. Johan (the cosmic swede) ställde frågan om inte själen följde cellerna och vid tvåcellstadiet separerar som embryona till tvillingembryon. Den möjligheten finns naturligtvis.
Frågan är extra intressant för den representerar ett argument mot att "livet" börjar vid konceptionen. Själv tänker jag mig att det behövs ett nervsystem för att själen skall bildas.
Dr. Collins konfirmerar vad jag hade lärt att tidpunkten för bildandet av tvillingembryon är okänd. Han säger att det troligen sker vid tvåcellstadiet. Intressant att det inte är känt eftersom det kanske inte händer vid IVF behandlingarna i så fall. Där passeras ju tvåcellstadiet. Normalt sker fusionen in cognito i äggledaren bortom ögats möjlighet till observation.
20070824
Att leva längre?
Haaretz.com kommenterar samma arbete i European Journal of Ageing av Professor Howard Litwin från Hebreiska Universitetet i Jerusalem som Dagen.se men de lägger till en viktig slutsats:
"It's important to remember that according to the findings, social ties carry the same weight as attending synagogue," Litwin stressed. "This means that in order to live long, there is no need to be particularly righteous, but it is important to be sociable."
"It's important to remember that according to the findings, social ties carry the same weight as attending synagogue," Litwin stressed. "This means that in order to live long, there is no need to be particularly righteous, but it is important to be sociable."
20070823
Andlighet II
På sidan 38 i sin bok The Language of God citerar Dr. Francis. S. Collins C.S. Lewis från hans bok Mere Christianity:
"Creatures are not born with desires unless satisfaction for those desires exists. A baby feels hunger: well, there is such a thing as food. A duckling wants to swim: well, there is such a thing as water. Men feel sexual desire: well, there is such a thing as sex. If I find in myself a desire which no experience in this world can satisfy, the most probable explanation is that I was made for another world."
Lewis har rätt. Om andligheten kan förankras i genomet är det synnerligen osannolikt att vår längtan efter Gud inte matchas med något Gudomligt. Eller med andra ord, en matchning i Guds materialistiska system.
Say no more...
"Creatures are not born with desires unless satisfaction for those desires exists. A baby feels hunger: well, there is such a thing as food. A duckling wants to swim: well, there is such a thing as water. Men feel sexual desire: well, there is such a thing as sex. If I find in myself a desire which no experience in this world can satisfy, the most probable explanation is that I was made for another world."
Lewis har rätt. Om andligheten kan förankras i genomet är det synnerligen osannolikt att vår längtan efter Gud inte matchas med något Gudomligt. Eller med andra ord, en matchning i Guds materialistiska system.
Say no more...
BioLogos-II
Följde upp ett av de spirituella argumenten, altruism, till "theistic evolution" i Wikipedia och fann en relevant referens som kan vara av intresse för intresserade att följa upp.
Publicerat i Proceedings of the National Academy of Sciences USA i October, 2006, dvs efter The Language of God av Francis S. Collins blev publicerad, finner man en artikel kallad Human fronto–mesolimbic networks guide decisions about charitable donation (PNAS 2006:103(42);15623-15628).
Författarna Jorge Moll och Jordan Grafman drar slutsatsen: "Altruism, the experiment suggested, was not a superior moral faculty that suppresses basic selfish urges but rather was basic to the brain, hard-wired and pleasurable."
Stämmer detta strider det mot punkt 6 i BioLogos eftersom evolutionen borde kunna skapa denna egenskap.
The American Scientific Affiliation (ASA) har en hemsida http://www.asa3.org/ där man kan finna information i debatten vetenskap och religion.
Publicerat i Proceedings of the National Academy of Sciences USA i October, 2006, dvs efter The Language of God av Francis S. Collins blev publicerad, finner man en artikel kallad Human fronto–mesolimbic networks guide decisions about charitable donation (PNAS 2006:103(42);15623-15628).
Författarna Jorge Moll och Jordan Grafman drar slutsatsen: "Altruism, the experiment suggested, was not a superior moral faculty that suppresses basic selfish urges but rather was basic to the brain, hard-wired and pleasurable."
Stämmer detta strider det mot punkt 6 i BioLogos eftersom evolutionen borde kunna skapa denna egenskap.
The American Scientific Affiliation (ASA) har en hemsida http://www.asa3.org/ där man kan finna information i debatten vetenskap och religion.
BioLogos
Francis S. Collins kallar även theistic evolution för BioLogos. Han kombinerar då Guds ord från informationen i det humana genomet med Guds Ord i Johannesevangeliet.
Han skriver att de sex punkterna är optimerade för minimal friktion med både den kristna och den vetenskapliga synsätten. Påven John Paul II hade uttryckt sitt gillande för denna världsbild och enligt Collins kommer det nya signaler från Vatikanen åt detta håll efter ett kort mellanspel med designaspekter.
Det är naturligtvis farligt att ta avsteg från ett så beprövat synsätt men jag har kommit att arbeta med en variant av denna Gudssyn. Jag är väldigt intresserad av synpunkter på detta synsätt och hoppas att jag inte förolämpar någon ovetandes.
Om Jesus Kristus vandrat, lidit, dött och uppstått på Jorden har han varit Gud och samtidigt människa. Gud har alltså varit materiell. För mig ligger det nära till hands att tänka den tanken ut och tänka sig Gud som materiell i stället för i en separat spirituell domän. Gud har alltid funnits och är oändligt stor. Vid tiden för The Big Bang befann Gud sig i en punkt.
Den spirituella domänen, t.ex. vår själ, blir i så fall en materialistisk existens där vi ännu inte känner naturlagarna. Vi blir då resultatet av Guds tanke vid vår födsel då vi är en del av Gud.
Vid det här laget i vetenskapens historia tycker jag att det är mycket rimligt att tänka sig nya landvinningar som successivt kommer att förklara vårt liv. Hur förklarar man då punkt 6 i Collins lista: "But humans are also unique in ways that defy evolutionary explanation and point to our spiritual nature."
Det tycks mig att detta är svårt att göra utan att bryta mot punkt 4: "Once evolution got under way, no special supernatural intervention was required." Man måste då förutsätta att evolutionen på något sätt skapar denna unikhet. I så fall kanske den 6e punkten är en God-of-the-gap teori? En "tanke" från Gud som skapar språket, tänkandet och vårt intresse att söka Gud verkar i stället vara en bra förklaring. Tanken i detta fall är då den materialistiska kontakten med Gud.
Collins verkar inte vara entusiastisk för en genetik bakom andligheten. Han håller dock med Dean Hamer om att de flesta personlighetsvariabler verkar ha en genetisk bakgrund. Så då även andligheten får man förmoda. Tyvärr bryter denna idé mot punkt 6 ovan.
Huruvida förekomsten av morallagen också är en God-of-the-gap teori är kanske också en viktig fråga. Forskning som den Martin Nowak gör på kooperation i evolutionen kanske leder till en förklaring av altruismen även om selektionen sker på individnivå.
En kritik mot BioLogos som den är beskriven i The Language of God är kanske därför att punkt 6 representerar en God-of-the-gap teori, dvs att framtida forskning kommer att förklara människans unikhet. Personer som Christine Kenneally verkar ju till exempel inte tro att vi är speciellt unika.
Saknar jag därmed ett spirituellt perspektiv? Jag säger inte att den spirituella domänen saknas. Jag säger bara att den troligtvis kommer att kunna definieras. Kanske inte som forskare i artificiell intelligens tror att den kan skapas idag, i koppar och kisel, men på något nu okänt sätt.
På liknande sätt är Guds kärlek något som kan komma att definieras. Som kristen söker man Guds kärlek. Som kristen forskare söker man Gud.
Han skriver att de sex punkterna är optimerade för minimal friktion med både den kristna och den vetenskapliga synsätten. Påven John Paul II hade uttryckt sitt gillande för denna världsbild och enligt Collins kommer det nya signaler från Vatikanen åt detta håll efter ett kort mellanspel med designaspekter.
Det är naturligtvis farligt att ta avsteg från ett så beprövat synsätt men jag har kommit att arbeta med en variant av denna Gudssyn. Jag är väldigt intresserad av synpunkter på detta synsätt och hoppas att jag inte förolämpar någon ovetandes.
Om Jesus Kristus vandrat, lidit, dött och uppstått på Jorden har han varit Gud och samtidigt människa. Gud har alltså varit materiell. För mig ligger det nära till hands att tänka den tanken ut och tänka sig Gud som materiell i stället för i en separat spirituell domän. Gud har alltid funnits och är oändligt stor. Vid tiden för The Big Bang befann Gud sig i en punkt.
Den spirituella domänen, t.ex. vår själ, blir i så fall en materialistisk existens där vi ännu inte känner naturlagarna. Vi blir då resultatet av Guds tanke vid vår födsel då vi är en del av Gud.
Vid det här laget i vetenskapens historia tycker jag att det är mycket rimligt att tänka sig nya landvinningar som successivt kommer att förklara vårt liv. Hur förklarar man då punkt 6 i Collins lista: "But humans are also unique in ways that defy evolutionary explanation and point to our spiritual nature."
Det tycks mig att detta är svårt att göra utan att bryta mot punkt 4: "Once evolution got under way, no special supernatural intervention was required." Man måste då förutsätta att evolutionen på något sätt skapar denna unikhet. I så fall kanske den 6e punkten är en God-of-the-gap teori? En "tanke" från Gud som skapar språket, tänkandet och vårt intresse att söka Gud verkar i stället vara en bra förklaring. Tanken i detta fall är då den materialistiska kontakten med Gud.
Collins verkar inte vara entusiastisk för en genetik bakom andligheten. Han håller dock med Dean Hamer om att de flesta personlighetsvariabler verkar ha en genetisk bakgrund. Så då även andligheten får man förmoda. Tyvärr bryter denna idé mot punkt 6 ovan.
Huruvida förekomsten av morallagen också är en God-of-the-gap teori är kanske också en viktig fråga. Forskning som den Martin Nowak gör på kooperation i evolutionen kanske leder till en förklaring av altruismen även om selektionen sker på individnivå.
En kritik mot BioLogos som den är beskriven i The Language of God är kanske därför att punkt 6 representerar en God-of-the-gap teori, dvs att framtida forskning kommer att förklara människans unikhet. Personer som Christine Kenneally verkar ju till exempel inte tro att vi är speciellt unika.
Saknar jag därmed ett spirituellt perspektiv? Jag säger inte att den spirituella domänen saknas. Jag säger bara att den troligtvis kommer att kunna definieras. Kanske inte som forskare i artificiell intelligens tror att den kan skapas idag, i koppar och kisel, men på något nu okänt sätt.
På liknande sätt är Guds kärlek något som kan komma att definieras. Som kristen söker man Guds kärlek. Som kristen forskare söker man Gud.
20070822
FOXP2 genen
Språket och tänkandet anses vara unikt för människan och det är därför mycket viktigt att förstå hur språket kom till. Ämnet är kontroversiellt därför att klara belägg för en genetik av språkfunktionen inte har visats.
Christine Kenneally tillbringar ett helt kapitel i sin bok The First Word från 2007 på en gen kallad FOXP2. Den hittades i en familj KE i England som led av problem med främst tal men också lite med språkfunktionen. Ett citat från Dr. Kenneallys bok får illustrera:
"at the time the discovery of FOXP2 was announced, Faraneh Vargha-Khadem said that she didn't believe it was accurate to call it a language or grammar gene. As she explained, "The core deficits of the FOXP2 gene have much more to do with speech and articulation than with the more complex aspects of language.""
Det är därför lite olyckligt att Jörgen Sjöström i sin artikel i dn.se säger att Francis Collins i sin bok The Language of God hävdar: "mutation i FOXP2-genen som fick det mänskliga språket att blomma". På engelska säger Dr Collins snarare:
"The hypothesis suggested by these data is that these recent changes in FOXP2 may have in some way contributed to the development of language in human beings." Ett försiktigt uttalande med andra ord.
FOXP2 är uttryckt, dvs proteinet för genen produceras, i andra vävnader än hjärnan vilket talar mot en språkspecifik funktion. Den finns också hos andra däggdjur som inte har en språkfunktion. Vidare, om man byter ut genen hos musen med så kallade knock-out experiment så dör mössen tidigt. Det kan alltså inte röra sig om en unik språkfunktion. Musens gen och människans är för övrigt mer lika än människans och sångfåglarnas.
Dr. Kenneally säger också, "It was the first, and so far only, time that a single gene was linked to an inherited speech disorder." Det har funnits folk som hävdat att språket uppkommit genom en mutation i en enda gen. De har dock argumenterats ner av evolutionsforskare. Initialt beskrevs FOXP2 som en språkgen av de populära pressen men detta har fått dementerats.
Som jag poängterar i mitt inlägg Språket--hur unikt är det? så är debatten het om huruvida språket och kanske också tänkandet skall kunna solidifieras i evolutionen. Dr. Kenneally är som Dr Steven Pinker på den linjen men många är fortfarande inte övertygade.
Själv har jag föreslagit att de två brytpunkterna i människans utveckling från materien, dvs den första cellen och språket tänkandet, representerar en Gudomlig intervention. Min uppfattning om detta skiljer sig dock obetydligt från Collins. Min teori om att Gud startar upp nya principer av existenser vid dessa tidpunkter är inte ett typiskt exempel på vad Collins kallar God-of-the-gap teorier--som han inte är förtjust i. Collins delar dock min oförmåga att förstå uppkomsten av den första cellen men lämnar detta utan en närmare kommentar. Vi väntar kanske båda två på att vetenskapen skall leverara en förklaring. Jag återkommer med en kommentar till hur vi skiljer oss åt på den punkten.
Christine Kenneally tillbringar ett helt kapitel i sin bok The First Word från 2007 på en gen kallad FOXP2. Den hittades i en familj KE i England som led av problem med främst tal men också lite med språkfunktionen. Ett citat från Dr. Kenneallys bok får illustrera:
"at the time the discovery of FOXP2 was announced, Faraneh Vargha-Khadem said that she didn't believe it was accurate to call it a language or grammar gene. As she explained, "The core deficits of the FOXP2 gene have much more to do with speech and articulation than with the more complex aspects of language.""
Det är därför lite olyckligt att Jörgen Sjöström i sin artikel i dn.se säger att Francis Collins i sin bok The Language of God hävdar: "mutation i FOXP2-genen som fick det mänskliga språket att blomma". På engelska säger Dr Collins snarare:
"The hypothesis suggested by these data is that these recent changes in FOXP2 may have in some way contributed to the development of language in human beings." Ett försiktigt uttalande med andra ord.
FOXP2 är uttryckt, dvs proteinet för genen produceras, i andra vävnader än hjärnan vilket talar mot en språkspecifik funktion. Den finns också hos andra däggdjur som inte har en språkfunktion. Vidare, om man byter ut genen hos musen med så kallade knock-out experiment så dör mössen tidigt. Det kan alltså inte röra sig om en unik språkfunktion. Musens gen och människans är för övrigt mer lika än människans och sångfåglarnas.
Dr. Kenneally säger också, "It was the first, and so far only, time that a single gene was linked to an inherited speech disorder." Det har funnits folk som hävdat att språket uppkommit genom en mutation i en enda gen. De har dock argumenterats ner av evolutionsforskare. Initialt beskrevs FOXP2 som en språkgen av de populära pressen men detta har fått dementerats.
Som jag poängterar i mitt inlägg Språket--hur unikt är det? så är debatten het om huruvida språket och kanske också tänkandet skall kunna solidifieras i evolutionen. Dr. Kenneally är som Dr Steven Pinker på den linjen men många är fortfarande inte övertygade.
Själv har jag föreslagit att de två brytpunkterna i människans utveckling från materien, dvs den första cellen och språket tänkandet, representerar en Gudomlig intervention. Min uppfattning om detta skiljer sig dock obetydligt från Collins. Min teori om att Gud startar upp nya principer av existenser vid dessa tidpunkter är inte ett typiskt exempel på vad Collins kallar God-of-the-gap teorier--som han inte är förtjust i. Collins delar dock min oförmåga att förstå uppkomsten av den första cellen men lämnar detta utan en närmare kommentar. Vi väntar kanske båda två på att vetenskapen skall leverara en förklaring. Jag återkommer med en kommentar till hur vi skiljer oss åt på den punkten.
20070821
The Language of God
Har just läst boken The Language of God av Francis S. Collins som kom ut 2006. Dr. Collins gjorde karriär först som kemist, PhD, men sadlade sedan om till läkare med medicinsk genetik som specialitet. Han var med i konstellationen som tog fram genen för cystisk fibros, CFTR, och ärvde sedan chefskapet för The Human Genome Project, 1993, efter James Watson.
Först skulle jag vilja referera till en artikel i dn.se från 21 mars 2007 av Dr. Jörgen Sjöström där en diskussion av boken återfinns tillsammans med en del andra relevanta kommentarer. Ett citat ur artikeln är belysande:
"Religiösa forskare hamnar ofta i en delikat situation eftersom deras tro av de flesta kolleger och chefer ses som ren vidskepelse. De känner sig heller sällan hemma hos bokstavstroende religiösa samfund, som förkastar väletablerade vetenskapliga teoribyggen som att kosmos bildats för många miljarder år sedan genom Big Bang och att allt liv styrs av evolutionsteorins lagar. Man har därför valt att ligga lågt."
Det jag vill föra fram ur boken är till vem den riktar sig. Naturligtvis är den av intresse som motvikt till Richard Dawkins skriverier men det är också intressant att Collins talar till de så kallade YECs, Young Earth Creationists. En vädjan att acceptera vetenskapens rön. Orsaken till detta är det följande.
2004 var 45% av amerikanerna YECs dvs de tror att Gud skapade människan i sitt nuvarande format för mindre än 10000 år sedan. Det tror på mikroevolution men ej på makroevolution. 38% tror att Gud skapade människan från mindre avancerade livsformer under miljoner år. 13% tror att människan skapades från mindre avancerade livsformer under miljoner år utan Guds inblandning. Detta förhållande har varit konstant under de senaste 20 åren.
Initialt vill jag sedan göra en lång historia kort genom att redogöra för Collins förslag till harmonisk lösning på problemet tro och vetenskap. Ett slags recept på hur man kan tänka som religiös forskare. Collins kallar det "Theistic evolution" (min översättning):
1. Universum bildades ur ingenting för c:a 14 miljarder år sedan.
2. Trots mycket liten sannolikhet tycks egenskaperna av Universum varit inställda för liv.
3. Mekanismen för livets uppkomst är ej känd, men när det väl bildats åstadkom evolutionen med den naturliga selektionen utvecklingen av den biologiska mångfalden över lång tid.
4. När väl evolutionen kommit igång krävdes ingen övernaturlig intervention.
5. Människorna är en del av evolutionen och delar en anfader med de stora aporna.
6. Människan är också unik på ett sätt som evolutionen ej förklarar vilket pekar på vår spirituella natur. Detta inkluderar existensen av en Moral Lag (kunskapen om rätt och fel) och sökandet efter Gud som karakteriserar alla mänskliga kulturer genom tiderna.
Collins anser att detta synsätt ger skydd mot att i framtiden behöva dra tillbaka yttranden av så kallat "God-of-the-gap" slag. Detta är när man enligt ovan t.ex. skulle säga att Gud skapade livet på Jorden. Collins Gud är utanför det materialistiska systemet. Kommentarer följer.
Först skulle jag vilja referera till en artikel i dn.se från 21 mars 2007 av Dr. Jörgen Sjöström där en diskussion av boken återfinns tillsammans med en del andra relevanta kommentarer. Ett citat ur artikeln är belysande:
"Religiösa forskare hamnar ofta i en delikat situation eftersom deras tro av de flesta kolleger och chefer ses som ren vidskepelse. De känner sig heller sällan hemma hos bokstavstroende religiösa samfund, som förkastar väletablerade vetenskapliga teoribyggen som att kosmos bildats för många miljarder år sedan genom Big Bang och att allt liv styrs av evolutionsteorins lagar. Man har därför valt att ligga lågt."
Det jag vill föra fram ur boken är till vem den riktar sig. Naturligtvis är den av intresse som motvikt till Richard Dawkins skriverier men det är också intressant att Collins talar till de så kallade YECs, Young Earth Creationists. En vädjan att acceptera vetenskapens rön. Orsaken till detta är det följande.
2004 var 45% av amerikanerna YECs dvs de tror att Gud skapade människan i sitt nuvarande format för mindre än 10000 år sedan. Det tror på mikroevolution men ej på makroevolution. 38% tror att Gud skapade människan från mindre avancerade livsformer under miljoner år. 13% tror att människan skapades från mindre avancerade livsformer under miljoner år utan Guds inblandning. Detta förhållande har varit konstant under de senaste 20 åren.
Initialt vill jag sedan göra en lång historia kort genom att redogöra för Collins förslag till harmonisk lösning på problemet tro och vetenskap. Ett slags recept på hur man kan tänka som religiös forskare. Collins kallar det "Theistic evolution" (min översättning):
1. Universum bildades ur ingenting för c:a 14 miljarder år sedan.
2. Trots mycket liten sannolikhet tycks egenskaperna av Universum varit inställda för liv.
3. Mekanismen för livets uppkomst är ej känd, men när det väl bildats åstadkom evolutionen med den naturliga selektionen utvecklingen av den biologiska mångfalden över lång tid.
4. När väl evolutionen kommit igång krävdes ingen övernaturlig intervention.
5. Människorna är en del av evolutionen och delar en anfader med de stora aporna.
6. Människan är också unik på ett sätt som evolutionen ej förklarar vilket pekar på vår spirituella natur. Detta inkluderar existensen av en Moral Lag (kunskapen om rätt och fel) och sökandet efter Gud som karakteriserar alla mänskliga kulturer genom tiderna.
Collins anser att detta synsätt ger skydd mot att i framtiden behöva dra tillbaka yttranden av så kallat "God-of-the-gap" slag. Detta är när man enligt ovan t.ex. skulle säga att Gud skapade livet på Jorden. Collins Gud är utanför det materialistiska systemet. Kommentarer följer.
20070819
Språket--hur unikt är det?
Har just läst den bok jag gjorde reklam för häromdagen, The First Word, av Dr Christine Kenneally från 2007 som beskriver läget i den debatt som hanterar unikheten av språket hos människan. Kenneally är partisk åt evolutionen till men leverar en saklig debattutredning.
Boken beskriver utvecklingen av forskningsfältet "The Evolution of Language". Det hade ansetts som omöjligt att utreda språkets evolution men Steven Pinker och Paul Bloom bröt isen 1990 med ett arbete i Behavioral and Brain Sciences.
Fram till dess hade Noam Chomsky, världens främste linguist och Stephen Jay Gould, världens främste teoretiker på evolutionsteori hävdat att språket inte var en produkt av naturlig selektion utan en bieffekt av andra evolutionära krafter som en ökning av hjärnans storlek.
Nu tror Noam Chomsky att språket evolverat skilt från talet, eftersom döva barn kan lära sig teckenspråk. Han tror fortfarande att språket är mycket komplicerat och "innate". Vi pratar mest med oss själva och använder inte språket primärt för kommunikation. Det är då möjligt att säga att en stor förändring av okänt slag måste skett och att detta måste skett relativt sent, så sent att det evolutionärt sett är ont om tid.
Bristen på tid är ett centralt problem och Kenneally bemöter det i sista kapitlet med en spekulativ projektion från Universitetet i Lund där två forskare räknat ut att det bara skulle ta 364000 år att evolvera vår synförmåga från en ljuskänslig fläck med celler. Tycker själv detta verkar vara för kort tid. Evolutionen de novo av flugvingen tog 400 miljoner år och detta är inte en beräkning.
Dr Kenneally tar upp FOXP2 genen från familjen KE som ett exempel på en begynnande genetik för språket. Det saknas dock fortfarande bevis för en genetik av grammatiken. KE familjen lider mest av motoriska störningar i talet och om talet evolverat skilt från språket är detta exempel på en övervärdering av FOXP2 genens roll.
I min kosmologi föreslår jag att språket och tänkandet är skapade av Gud. Dr Kenneally tar upp en forsknings linje framtagen av Simon Kirby som säger att språket är som ett virus i människan. Som en form av liv utan medvetande som evolverar skilt från organismen den 'infekterat'. Det följer en olik tidsplan. Dr Kirby modellerar uppkomsten av språket med datorer.
En annan forskare, Dr Terrence Deacon ser språket och människan som parasitiska på varandra: "Modern humans need the language parasite in order to flourish and reproduce just as much as it needs humans to reproduce." Han säger också: "Languages are more like living organisms than mathematical proofs, so we should study them in the way we study organism structure, not as a set of rules."
Utvecklingen av forskningen på språkets uppkomst stöder fortfarande en hypotes där jag hävdar att kroppen som evolverat är hemsökt av en tredje livsform skapad av Gud. Boken tar inte upp tänkandet speciellt men de nämns att språket och tänkandet utgör ett system tillsammans. Djuren har dock ett rudimärt tänkande. De kan till exempel hålla ordning på inbördes hierarkier dem emellan.
Min slutkommentar blir att boken är en utmärkt introduktion för någon som vill lära sig lite om hur forskningen om språket utvecklats från femtiotalet och framåt och om hur den mer filosofiska debatten tagit gestalt om det dilemma språkforskningen hamnat i då den inte kunnat kopplas till biologin.
Boken beskriver utvecklingen av forskningsfältet "The Evolution of Language". Det hade ansetts som omöjligt att utreda språkets evolution men Steven Pinker och Paul Bloom bröt isen 1990 med ett arbete i Behavioral and Brain Sciences.
Fram till dess hade Noam Chomsky, världens främste linguist och Stephen Jay Gould, världens främste teoretiker på evolutionsteori hävdat att språket inte var en produkt av naturlig selektion utan en bieffekt av andra evolutionära krafter som en ökning av hjärnans storlek.
Nu tror Noam Chomsky att språket evolverat skilt från talet, eftersom döva barn kan lära sig teckenspråk. Han tror fortfarande att språket är mycket komplicerat och "innate". Vi pratar mest med oss själva och använder inte språket primärt för kommunikation. Det är då möjligt att säga att en stor förändring av okänt slag måste skett och att detta måste skett relativt sent, så sent att det evolutionärt sett är ont om tid.
Bristen på tid är ett centralt problem och Kenneally bemöter det i sista kapitlet med en spekulativ projektion från Universitetet i Lund där två forskare räknat ut att det bara skulle ta 364000 år att evolvera vår synförmåga från en ljuskänslig fläck med celler. Tycker själv detta verkar vara för kort tid. Evolutionen de novo av flugvingen tog 400 miljoner år och detta är inte en beräkning.
Dr Kenneally tar upp FOXP2 genen från familjen KE som ett exempel på en begynnande genetik för språket. Det saknas dock fortfarande bevis för en genetik av grammatiken. KE familjen lider mest av motoriska störningar i talet och om talet evolverat skilt från språket är detta exempel på en övervärdering av FOXP2 genens roll.
I min kosmologi föreslår jag att språket och tänkandet är skapade av Gud. Dr Kenneally tar upp en forsknings linje framtagen av Simon Kirby som säger att språket är som ett virus i människan. Som en form av liv utan medvetande som evolverar skilt från organismen den 'infekterat'. Det följer en olik tidsplan. Dr Kirby modellerar uppkomsten av språket med datorer.
En annan forskare, Dr Terrence Deacon ser språket och människan som parasitiska på varandra: "Modern humans need the language parasite in order to flourish and reproduce just as much as it needs humans to reproduce." Han säger också: "Languages are more like living organisms than mathematical proofs, so we should study them in the way we study organism structure, not as a set of rules."
Utvecklingen av forskningen på språkets uppkomst stöder fortfarande en hypotes där jag hävdar att kroppen som evolverat är hemsökt av en tredje livsform skapad av Gud. Boken tar inte upp tänkandet speciellt men de nämns att språket och tänkandet utgör ett system tillsammans. Djuren har dock ett rudimärt tänkande. De kan till exempel hålla ordning på inbördes hierarkier dem emellan.
Min slutkommentar blir att boken är en utmärkt introduktion för någon som vill lära sig lite om hur forskningen om språket utvecklats från femtiotalet och framåt och om hur den mer filosofiska debatten tagit gestalt om det dilemma språkforskningen hamnat i då den inte kunnat kopplas till biologin.
20070816
En ny typ av kristna, judar, muslimer och andra?
Man finner ofta islamofba inlägg i debatten om hur vårt sekulära samhälle i Europa påverkas av Islam. The Economist, August 11, 2007 sidan 67, gör reklam för en bok på 128 sidor, Secularism Confronts Islam, som tar isär dagens clichéer, myter och fördomar skriven av fransmannen Oliver Roy, en respekterad forskare av den moderna muslimska världen.
Frankrike har haft en tuffare linje mot muslimer än England och Holland och boken lär ska trösta de personer som oroar sig för problemen med multikulturalism runt om i Europa.
Hans huvudtes är: "[the] problem is not Islam but religion or, rather, the contemporary forms of the revival of religion." Med andra ord så har de senaste 20 åren utmanat tesen att religionen endast skulle vara en privatsak och i stället har det uppstått: "[a] new breed of charismatic (often born again) Christians, Jews, Muslims and others."
De nya troende är ofta individualistiska och tar avstånd från den ortodoxa teologin samt den institutionaliserade religionen. Den sekulära Europeiska staten finner denna nya, full av självförtroende och okonventionella religiositet besvärande.
Är det vetenskapens framsteg de senaste 20 åren som är orsaken till detta fenomen? Är det någon som har mer information om denna nya pan-religiösa rörelse? Hur kan man skapa en dialog mellan dessa nya religiösa individer med deras ortodoxa och institutionella kontemporärer?
Frankrike har haft en tuffare linje mot muslimer än England och Holland och boken lär ska trösta de personer som oroar sig för problemen med multikulturalism runt om i Europa.
Hans huvudtes är: "[the] problem is not Islam but religion or, rather, the contemporary forms of the revival of religion." Med andra ord så har de senaste 20 åren utmanat tesen att religionen endast skulle vara en privatsak och i stället har det uppstått: "[a] new breed of charismatic (often born again) Christians, Jews, Muslims and others."
De nya troende är ofta individualistiska och tar avstånd från den ortodoxa teologin samt den institutionaliserade religionen. Den sekulära Europeiska staten finner denna nya, full av självförtroende och okonventionella religiositet besvärande.
Är det vetenskapens framsteg de senaste 20 åren som är orsaken till detta fenomen? Är det någon som har mer information om denna nya pan-religiösa rörelse? Hur kan man skapa en dialog mellan dessa nya religiösa individer med deras ortodoxa och institutionella kontemporärer?
20070815
Bön, meditation?
"Religion exists to enable human souls to receive the divine light, and it could not fulfil this purpose if it did not faithfully reflect the diversity of God's human worshippers".
Detta citat från Arnold J. Toynbees, av D.C. Somervells förkortade, A Study of History, tror jag är hårdare än det ser ut. Jag förutsätter nämligen att Toynbee kände till de essentiella skillnaderna mellan religionerna.
Toynbee ser de högre religionerna bildas vid väldefinerade tidpunkter i historien, dvs när andra generationens civilisationer faller samman. Därför drar han slutsatsen att religionen har med människans biologi att göra.
Min fråga är hur skilda människans försök att kontakta Gud eller evigheten är biologiskt sett? Själv kan jag bara på två sätt lugna ner tankarna för att nå ett andligt tillstånd. Jag kan koncentrera mig på något enkelt eller jag kan försöka tänka på ingenting.
I en tidigare diskussion dryftades möjligheten att andligheten är genetiskt betingad hos människan. Skulle detta vara sant är det mycket troligt att det mentala tillstånd en människa intar vid bön eller meditation är snarlikt hos de flesta men att det varierar i styrka mellan individer som andra mänskliga egenskaper.
Sammantaget skulle man kunna gissa, 50-60 år efter Toynbee, att en ny generation av religionen kommer att framtvingas av vetenskapen, som ju har en ekumenisk verkan på religionen. Jag tror inte religionen kommer att försvinna, det kan den inte genetiskt, men ju mer jag tänker på problemet ju mer ekumenisk blir jag.
Det blir intressant att försöka se skillnaden mellan teistens och ateistens tro. Ateistens tro kanske har en svag andlig domän, dvs vederbörande befinner sig långt åt vänster på normalfördelningskurvan för andlighet. I så fall var det korrekt att inte bevilja statsanslag som trossamfund till Humanisterna i Sverige.
Detta citat från Arnold J. Toynbees, av D.C. Somervells förkortade, A Study of History, tror jag är hårdare än det ser ut. Jag förutsätter nämligen att Toynbee kände till de essentiella skillnaderna mellan religionerna.
Toynbee ser de högre religionerna bildas vid väldefinerade tidpunkter i historien, dvs när andra generationens civilisationer faller samman. Därför drar han slutsatsen att religionen har med människans biologi att göra.
Min fråga är hur skilda människans försök att kontakta Gud eller evigheten är biologiskt sett? Själv kan jag bara på två sätt lugna ner tankarna för att nå ett andligt tillstånd. Jag kan koncentrera mig på något enkelt eller jag kan försöka tänka på ingenting.
I en tidigare diskussion dryftades möjligheten att andligheten är genetiskt betingad hos människan. Skulle detta vara sant är det mycket troligt att det mentala tillstånd en människa intar vid bön eller meditation är snarlikt hos de flesta men att det varierar i styrka mellan individer som andra mänskliga egenskaper.
Sammantaget skulle man kunna gissa, 50-60 år efter Toynbee, att en ny generation av religionen kommer att framtvingas av vetenskapen, som ju har en ekumenisk verkan på religionen. Jag tror inte religionen kommer att försvinna, det kan den inte genetiskt, men ju mer jag tänker på problemet ju mer ekumenisk blir jag.
Det blir intressant att försöka se skillnaden mellan teistens och ateistens tro. Ateistens tro kanske har en svag andlig domän, dvs vederbörande befinner sig långt åt vänster på normalfördelningskurvan för andlighet. I så fall var det korrekt att inte bevilja statsanslag som trossamfund till Humanisterna i Sverige.
20070814
Empiri skapat av mentala organ?
Ville knyta an bilderna om mentala organ med den diskussion om empiri som ägt rum de senaste dagarna i bloggarna Allotetraploid, Kaffepaus och Blogg of Patrik.
För mig är empiri det som vår kropp skapar med mentala processer. Enligt ett modernt synsätt skapas dessa mentala processer av så kallade mentala organ.
I så fall kan det finnas mer än två typer av empiri, dvs fler än de så kallat objektiva och de subjektiva.
Publicerade data som visar att ett specifikt mentalt organ kan vara aktiverat hos karmelitnunnor som säger sig vara i Union med Gud kan ses nedan. Union med Gud är enligt Theresa av Avila (1515-1582) en beröringspunkt med Gud snarare än en fusion med Gud.
Publicerat i: Neurosci Lett. 2006 Sep 25;405(3):186-90.
Titel: “Neural Correlates of a Mystical State in Carmelite Nuns"
Författare: Mario Beauregard and Vincent Paquette, Department of Psychology, Université de Montréal, Montreal (Quebec), Canada.
Abstract: The turn of the new millenium has seen the emergence of “Spiritual neuroscience”, a field of scientific investigation at the crossroads of psychology, spirituality, and neuroscience. The main objective of this new domain of research is to explore the neural underpinnings of religious/spiritual/mystical experiences (RSMEs). With regard to this issue, it has been hypothesized that a "God module" located in the temporal lobe plays a pivotal role in RSMEs. We conducted two neuroimaging studies (one with functional magnetic resonance imaging or fMRI, the other with quantitative electroencephalography or QEEG) to test this hypothesis. The brain activity of 15 Carmelite nuns was measured while they were in a mystical state (in the Christian sense of union with God). From a first-person perspective, this state was characterized by changes in self-consciousness, emotional state, and body schema. FMRI revealed that this state was associated with significant loci of activation, not only in the temporal lobe, but also in brain regions known to be implicated in emotion (orbitofrontal cortex, medial prefrontal cortex, insula, brainstem), the representation of the body (inferior and superior parietal lobules), and visual imagery (extra-striate visual cortex). QEEG demonstrated that there was considerable theta activity (4 – 8 Hz) in most of these cerebral structures. Contra to the "God module" hypothesis in the temporal lobe, these findings suggest that several brain regions and systems are involved in RSMEs."
Dessa data skulle alltså kunna tolkas som om en specifik del av hjärnan var aktiverad vid ett speciellt tillstånd som genererar en speciell form av empiri och experimentet kan också tjäna som exempel på den "reverse engineering" som används vid utredandet av mentala organs funktioner.
För mig är empiri det som vår kropp skapar med mentala processer. Enligt ett modernt synsätt skapas dessa mentala processer av så kallade mentala organ.
I så fall kan det finnas mer än två typer av empiri, dvs fler än de så kallat objektiva och de subjektiva.
Publicerade data som visar att ett specifikt mentalt organ kan vara aktiverat hos karmelitnunnor som säger sig vara i Union med Gud kan ses nedan. Union med Gud är enligt Theresa av Avila (1515-1582) en beröringspunkt med Gud snarare än en fusion med Gud.
Publicerat i: Neurosci Lett. 2006 Sep 25;405(3):186-90.
Titel: “Neural Correlates of a Mystical State in Carmelite Nuns"
Författare: Mario Beauregard and Vincent Paquette, Department of Psychology, Université de Montréal, Montreal (Quebec), Canada.
Abstract: The turn of the new millenium has seen the emergence of “Spiritual neuroscience”, a field of scientific investigation at the crossroads of psychology, spirituality, and neuroscience. The main objective of this new domain of research is to explore the neural underpinnings of religious/spiritual/mystical experiences (RSMEs). With regard to this issue, it has been hypothesized that a "God module" located in the temporal lobe plays a pivotal role in RSMEs. We conducted two neuroimaging studies (one with functional magnetic resonance imaging or fMRI, the other with quantitative electroencephalography or QEEG) to test this hypothesis. The brain activity of 15 Carmelite nuns was measured while they were in a mystical state (in the Christian sense of union with God). From a first-person perspective, this state was characterized by changes in self-consciousness, emotional state, and body schema. FMRI revealed that this state was associated with significant loci of activation, not only in the temporal lobe, but also in brain regions known to be implicated in emotion (orbitofrontal cortex, medial prefrontal cortex, insula, brainstem), the representation of the body (inferior and superior parietal lobules), and visual imagery (extra-striate visual cortex). QEEG demonstrated that there was considerable theta activity (4 – 8 Hz) in most of these cerebral structures. Contra to the "God module" hypothesis in the temporal lobe, these findings suggest that several brain regions and systems are involved in RSMEs."
Dessa data skulle alltså kunna tolkas som om en specifik del av hjärnan var aktiverad vid ett speciellt tillstånd som genererar en speciell form av empiri och experimentet kan också tjäna som exempel på den "reverse engineering" som används vid utredandet av mentala organs funktioner.
20070813
Mentala Organ
Steven Pinker har skrivit boken How the Mind Works från 1997. Det är redan tio år sedan och en ambitiös titel. Han pratar om hur man försöker förstå hur hjärnan fungerar genom "reverse engineering".
Dr. Pinker är psykolog och språkforskare men har börjat arbeta på MIT. Den mentala bild Steven Pinker försöker förmedla är att olika mentala funktioner är samlade bland varandra i moduler eller organ. Han säger att ordet "mental organ" i detta sammanhang var myntat av Dr. Noam Chomsky.
Dr. Toynbee säger redan på 1950talet att de högre religionerna föddes ur den andra generationens civilisationer. Med andra ord skulle detta kunna betyda att vissa typer av tankegångar, processer, började äga rum i individer vid denna tid.
Om tankegångar över huvud taget är involverade i vår kontakt med Gud så skulle detta vara en tid då denna kontakt skapades. Steven Pinker diskuterar inte möjligheten att någon eller några av de "mentala organen" skulle kunna göra att vi kan motta kärleken från Gud, men det måste anses vara möjligt.
Det är då frestande att föreslå att denna kontakt var nödvändig för utvecklingen av vår nuvarande civilisation. Det talas om att religionerna har sina dåliga sidor men vad är alternativet. Jag är av den åsikten att inte mycket skulle har kommit ur det barbari som fanns som alternativ på den tiden det begav sig.
Dr. Pinker är psykolog och språkforskare men har börjat arbeta på MIT. Den mentala bild Steven Pinker försöker förmedla är att olika mentala funktioner är samlade bland varandra i moduler eller organ. Han säger att ordet "mental organ" i detta sammanhang var myntat av Dr. Noam Chomsky.
Dr. Toynbee säger redan på 1950talet att de högre religionerna föddes ur den andra generationens civilisationer. Med andra ord skulle detta kunna betyda att vissa typer av tankegångar, processer, började äga rum i individer vid denna tid.
Om tankegångar över huvud taget är involverade i vår kontakt med Gud så skulle detta vara en tid då denna kontakt skapades. Steven Pinker diskuterar inte möjligheten att någon eller några av de "mentala organen" skulle kunna göra att vi kan motta kärleken från Gud, men det måste anses vara möjligt.
Det är då frestande att föreslå att denna kontakt var nödvändig för utvecklingen av vår nuvarande civilisation. Det talas om att religionerna har sina dåliga sidor men vad är alternativet. Jag är av den åsikten att inte mycket skulle har kommit ur det barbari som fanns som alternativ på den tiden det begav sig.
20070812
Teologala kraftcentrum
Toynbee sade att religionen måste överge alla fält som vetenskapen kan namnge. Tron, hoppet och kärleken, de tre teologala dygderna, eller krafterna, är sällan nämnda i vetenskapliga sammanhang.
Sveriges katolikers biskop sedan 1998, Anders Arborelius, beskriver i sin bok Trosmediation från 1987 hur man kan tänka sig att vi interagerar med Gud via dessa krafter. Sektionen Dynamik i kapitlet Gåvan: Den Helige Ande avslutas med kommentaren:
"Både i vår bön och i vårt handlande kan vi göra bruk av det teologala kraftcentrum, som driver oss allt längre bort från jagets tyranni och allt längre in i Andens frihet."
Biskop Anders använder sig både av termer inom fysiken och inom biologin i sin förklaring:
"Inifrån drivs vi mot Gud. Han sänder oss ständigt signaler, som vi måste lära oss att fånga upp allt bättre med hjälp av vår övernaturliga antenner och känselspröt."
Biskop Anders jämför dessa övernaturliga "organ" med de teologala dygderna. Det är frestande att spekulera i hur denna hypotes skulle kunna fungera i ett biofysiskt sammanhang av idag okänd natur.
Det nervbaneaktiveringsmönster som bildas när tankar om tro, hopp eller kärlek pågår skulle ju t.ex. kunna tjäna som en antenn av biologisk vävnad. Hela eller delar av vad jag kallat andenätet skulle likaså kunna vara involverade i en kontakt med Gud som det är definierat.
Biskop Anders hävdar att det tre teologala dygderna utgör en oupplöslig helhet. Detta är ju något som skulle kunna sannolikgöras med biofyskiska studier, även om tillstånden kan vara lite svårfångade, speciellt om man slapp lägga försökspersonerna i otympliga maskiner utan att man i stället kunde observera dem i naturaltillståndet.
Det är många kristnas uppfattning att de kan kommunicera med Gud. Det vore underligt om det inte ligger något bakom denna känsla. Det är i enlighet med paragraf 47 i den katolska kyrkans katekes att finna vägar att nå Gud.
Sveriges katolikers biskop sedan 1998, Anders Arborelius, beskriver i sin bok Trosmediation från 1987 hur man kan tänka sig att vi interagerar med Gud via dessa krafter. Sektionen Dynamik i kapitlet Gåvan: Den Helige Ande avslutas med kommentaren:
"Både i vår bön och i vårt handlande kan vi göra bruk av det teologala kraftcentrum, som driver oss allt längre bort från jagets tyranni och allt längre in i Andens frihet."
Biskop Anders använder sig både av termer inom fysiken och inom biologin i sin förklaring:
"Inifrån drivs vi mot Gud. Han sänder oss ständigt signaler, som vi måste lära oss att fånga upp allt bättre med hjälp av vår övernaturliga antenner och känselspröt."
Biskop Anders jämför dessa övernaturliga "organ" med de teologala dygderna. Det är frestande att spekulera i hur denna hypotes skulle kunna fungera i ett biofysiskt sammanhang av idag okänd natur.
Det nervbaneaktiveringsmönster som bildas när tankar om tro, hopp eller kärlek pågår skulle ju t.ex. kunna tjäna som en antenn av biologisk vävnad. Hela eller delar av vad jag kallat andenätet skulle likaså kunna vara involverade i en kontakt med Gud som det är definierat.
Biskop Anders hävdar att det tre teologala dygderna utgör en oupplöslig helhet. Detta är ju något som skulle kunna sannolikgöras med biofyskiska studier, även om tillstånden kan vara lite svårfångade, speciellt om man slapp lägga försökspersonerna i otympliga maskiner utan att man i stället kunde observera dem i naturaltillståndet.
Det är många kristnas uppfattning att de kan kommunicera med Gud. Det vore underligt om det inte ligger något bakom denna känsla. Det är i enlighet med paragraf 47 i den katolska kyrkans katekes att finna vägar att nå Gud.
20070811
The Chariot of Religion
Toynbee ser utvecklingen av civilisationer och religioner på följande sätt:
Primitive societies
Civilizations of the first generation
Civilizations of the second generation
Universal churches
Civilizations of the third generation
Vad Toynbee kallar de högre religionerna föddes ur andra generationens civilisationer. Dawkins och andra säger då att detta är ett argument mot existensen av en Gud eftersom det verkar som religionerna kommer som en utveckling av människans sociala existens.
Toynbee däremot säger att:
"Religion exists to enable human souls to receive the divine light, and it could not fulfil this purpose if it did not faithfully reflect the diversity of God's human worshippers".
Toynbee tror att "the chariot of religion" kommer att föras framåt i tiden av kommande skapelser och fall av civilisationer:
"in promoting the chariot's ascent towards Heaven by periodic revolutions on Earth of the sorrowful wheel of birth-death-birth".
En aspekt av utvecklingen som den har blivit de senaste femtio åren är Bengt Malmgrens inlägg nyligen där han poängterar vikten av en fokussering på Jesus, Gud är kärlek samt på en ekumenisk inriktning. En ekumenisk utveckling skulle ge Toynbee rätt då den innebär en global social enhetlighet.
Agape är en av vetenskapen ej ännu bearbetad variabel. Kärleken mellan Gud och människan och till nästan är därför kanske svaret på frågan hur Toynbees profetsia har utvecklats. Psykologin innefattar intressant nog inte agape. Traditionsenligt är dock krafter i medvetandets inre involverade och dessa kan väl sägas ha en relation till Toynbees "subconscious".
Det är också intressant att notera att en person som Toynbee ser kyrkan vi sidan av civilisationen. Det mångkulturella samhället blir ju då en normal utveckling enligt Toynbees modell.
Primitive societies
Civilizations of the first generation
Civilizations of the second generation
Universal churches
Civilizations of the third generation
Vad Toynbee kallar de högre religionerna föddes ur andra generationens civilisationer. Dawkins och andra säger då att detta är ett argument mot existensen av en Gud eftersom det verkar som religionerna kommer som en utveckling av människans sociala existens.
Toynbee däremot säger att:
"Religion exists to enable human souls to receive the divine light, and it could not fulfil this purpose if it did not faithfully reflect the diversity of God's human worshippers".
Toynbee tror att "the chariot of religion" kommer att föras framåt i tiden av kommande skapelser och fall av civilisationer:
"in promoting the chariot's ascent towards Heaven by periodic revolutions on Earth of the sorrowful wheel of birth-death-birth".
En aspekt av utvecklingen som den har blivit de senaste femtio åren är Bengt Malmgrens inlägg nyligen där han poängterar vikten av en fokussering på Jesus, Gud är kärlek samt på en ekumenisk inriktning. En ekumenisk utveckling skulle ge Toynbee rätt då den innebär en global social enhetlighet.
Agape är en av vetenskapen ej ännu bearbetad variabel. Kärleken mellan Gud och människan och till nästan är därför kanske svaret på frågan hur Toynbees profetsia har utvecklats. Psykologin innefattar intressant nog inte agape. Traditionsenligt är dock krafter i medvetandets inre involverade och dessa kan väl sägas ha en relation till Toynbees "subconscious".
Det är också intressant att notera att en person som Toynbee ser kyrkan vi sidan av civilisationen. Det mångkulturella samhället blir ju då en normal utveckling enligt Toynbees modell.
20070809
The Conflict between Heart and Head
Arnold J. Toynbee är en historiker som blev berömd för sitt opus magnum, A Study of History, som är en civilisationsapproach till historien.
I kapitlet om 'Universal Churches' finns en liten sektion där författaren bearbetar relationen mellan vetenskapen och religionen: The Conflict between Heart and Head.
Toynbee skriver från 1952 således: "By the year 1952 this war betweeen Science and Religion had been raging for three hundred years and the positions of the ecclesiastical authorities had come to be much the same as that of the Governments of Great Britain and France after Hitler's destruction of the remnant Czechoslovakia in March 1939".
Han fortsätter: "We are now in a position to see what is required of Religion. It must be prepared to surrender to science every province of intellectual knowledge, including those traditionally within Religion's field, to which science might succeed in establishing a title.
Vidare: "What then should the Heart and Head do to be reconciled, in the light of their historic failure to build a common platform for themselves in the shape of theology".
Toynbee ser en glimma av ljus exemplifierat i en dikt:
No more across the Ocean ships return
fresh from the ends of Earth, the globe astern,
Homeward for Europe's tiny corner bound,
Tense with the tidings of a world new-found...
Yet, even so, in spite of every change,
One world remains where Fancy still may range,
And only recently by men explored,
A world of phantom-shapes, fear-haunted mists,
Sailed not by seamen but psychologists,
Without equator, latitude, or pole
The veiled, vague chaos of the human soul.
Frågan är enligt Toynbee: "If Science and Religion could seize their opportunity of drawing nearer to God by jointly seeking to comprehend God's protean creature, the Psyche, in its subconscious depths as well as on its conscious surface, what would be the rewards that they might expect to win, if success were to crown such a joint endeavour?"
Toynbee svarar sig själv. "The prize would indeed be splendid, for the Subconscious, not the intellect, is the organ through which Man lives his spiritual life".
Före utvecklingen av molekylärbiologin och kognitiv vetenskap föreslår Toynbee något som mycket liknar vad Wilfrid Stinissen verkar anse i sin bok Idag är Guds Dag. Br. Wilfrids inre ljus och Toynbees Subconscious kan anses vara liknande, även om Toynbee kanske också var influerad av Freud.
Som en person med möjligheten att studera kyrkornas interaktion med civilisationer påstår Toynebee att kyrkor inte är vad han kallar cancrar, ej heller lika en insekts puppa utan frågar sig snarare om inte kyrkan är "a higher species of society".
Historiskt sett så befann sig Toynbee i en era där atomens gåta just var löst och han såg möjligheter framåt i studiet av människans psyke. Vad kan man säga idag om denna profetsia?
I kapitlet om 'Universal Churches' finns en liten sektion där författaren bearbetar relationen mellan vetenskapen och religionen: The Conflict between Heart and Head.
Toynbee skriver från 1952 således: "By the year 1952 this war betweeen Science and Religion had been raging for three hundred years and the positions of the ecclesiastical authorities had come to be much the same as that of the Governments of Great Britain and France after Hitler's destruction of the remnant Czechoslovakia in March 1939".
Han fortsätter: "We are now in a position to see what is required of Religion. It must be prepared to surrender to science every province of intellectual knowledge, including those traditionally within Religion's field, to which science might succeed in establishing a title.
Vidare: "What then should the Heart and Head do to be reconciled, in the light of their historic failure to build a common platform for themselves in the shape of theology".
Toynbee ser en glimma av ljus exemplifierat i en dikt:
No more across the Ocean ships return
fresh from the ends of Earth, the globe astern,
Homeward for Europe's tiny corner bound,
Tense with the tidings of a world new-found...
Yet, even so, in spite of every change,
One world remains where Fancy still may range,
And only recently by men explored,
A world of phantom-shapes, fear-haunted mists,
Sailed not by seamen but psychologists,
Without equator, latitude, or pole
The veiled, vague chaos of the human soul.
Frågan är enligt Toynbee: "If Science and Religion could seize their opportunity of drawing nearer to God by jointly seeking to comprehend God's protean creature, the Psyche, in its subconscious depths as well as on its conscious surface, what would be the rewards that they might expect to win, if success were to crown such a joint endeavour?"
Toynbee svarar sig själv. "The prize would indeed be splendid, for the Subconscious, not the intellect, is the organ through which Man lives his spiritual life".
Före utvecklingen av molekylärbiologin och kognitiv vetenskap föreslår Toynbee något som mycket liknar vad Wilfrid Stinissen verkar anse i sin bok Idag är Guds Dag. Br. Wilfrids inre ljus och Toynbees Subconscious kan anses vara liknande, även om Toynbee kanske också var influerad av Freud.
Som en person med möjligheten att studera kyrkornas interaktion med civilisationer påstår Toynebee att kyrkor inte är vad han kallar cancrar, ej heller lika en insekts puppa utan frågar sig snarare om inte kyrkan är "a higher species of society".
Historiskt sett så befann sig Toynbee i en era där atomens gåta just var löst och han såg möjligheter framåt i studiet av människans psyke. Vad kan man säga idag om denna profetsia?
200000 år
I en översiktsartikel från 2005 i Nature, vol 422, sid 849-857 skriver Sean B. Carroll från Howard Hughes Medical Institute and Laboratory of Molecular Biology, Madison, Wisconsin att Homo sapiens fossiler bara finns från de senaste 200000 åren.
I artikeln finns en figur där man visar under vilka perioder som respektive art har existerat och det är klart från dylika data att något konsensus för hur vi evolverat de senaste 6 miljoner åren saknas.
Enligt populärvetenskapliga böcker är dock vår evolution en resa från Homo habilis, via Homo erectus till Homo sapiens. Någon mjuk övergång från Homo erectus till Homo sapiens är dock inte visad.
Nu kommer i tidningen Nature, enligt en artikel i The New York Times, information om att Homo habilis och Homo erectus har levt sida vid sida i en halv miljon år. Detta fynd, en av dessa fossila skallar, underminerar evolutionsteorin ytterligare.
En fossil från Homo erectus har dessutom visat sig vara väldigt liten vilket gör arten mindre människolik eftersom människans könsskillnad är mindre, man misstänker att skallen i fråga kommer från en kvinnlig varelse på grund av sin storlek. Alla tidigare Homo erectus skallar kan ha varit manliga och därför större.
De senaste fynden understryker vikten av att betrakta evolutionsteorin för människa med ett öppet sinne. Det behövs mycket tro i den här typen av vetenskap. Hur blev vi egentligen till?
I artikeln finns en figur där man visar under vilka perioder som respektive art har existerat och det är klart från dylika data att något konsensus för hur vi evolverat de senaste 6 miljoner åren saknas.
Enligt populärvetenskapliga böcker är dock vår evolution en resa från Homo habilis, via Homo erectus till Homo sapiens. Någon mjuk övergång från Homo erectus till Homo sapiens är dock inte visad.
Nu kommer i tidningen Nature, enligt en artikel i The New York Times, information om att Homo habilis och Homo erectus har levt sida vid sida i en halv miljon år. Detta fynd, en av dessa fossila skallar, underminerar evolutionsteorin ytterligare.
En fossil från Homo erectus har dessutom visat sig vara väldigt liten vilket gör arten mindre människolik eftersom människans könsskillnad är mindre, man misstänker att skallen i fråga kommer från en kvinnlig varelse på grund av sin storlek. Alla tidigare Homo erectus skallar kan ha varit manliga och därför större.
De senaste fynden understryker vikten av att betrakta evolutionsteorin för människa med ett öppet sinne. Det behövs mycket tro i den här typen av vetenskap. Hur blev vi egentligen till?
20070806
Det svåraste vetenskapliga problemet av idag?
Christine Kenneally en PhD i linguistik och freelance journalist har skrivit en bok, The First Word, som recenseras i The New York Times.
Den kan vara speciellt intressant för dem som tror på en gradvis utveckling av språket i evolutionen snarare än att språket är unikt mänskligt, som Dr. Noam Chomsky tror.
Den kan vara speciellt intressant för dem som tror på en gradvis utveckling av språket i evolutionen snarare än att språket är unikt mänskligt, som Dr. Noam Chomsky tror.
Det inre ljuset?
Wilfrid Stinissen säger i sin bok Idag är Guds dag "Om du vill bli seende, så sluta värja dig mot ljuset som vill upplysa dig inifrån" (5 augusti). Temat är inte ovanligt och förekommer på andra ställen i boken.
Att följa en inre röst är kanske en sak men att omedvetet följa sitt undermedvetna är kanske något annat. De senaste årens forskning i psykologi har bringat ljus i frågan.
The New York Times har en artikel kallad Who's miniding the mind som tar upp effekterna av vårt undermedvetna på vårt beteende. Synupplevelser, hörselintryck och lukter kan selektivt aktivera mål och motiv som folk redan har.
Ett exempel är en studie där försökspersoner på väg till laboratoriet stötte emot en person med böcker, papper och pennor samt en kopp is-kaffe eller varmt kaffe. Personen med attiraljerna bad om hjälp att hålla koppen. Efteråt gjorde personen som hållit i koppen med is-kaffe en bedömning av en person som mer kylig, asocial och mer självisk än om kaffet hade varit varmt.
Frågan är om dessa influenser kommer från evolutionärt sett äldre delar av hjärnan eller om de är cortikala, dvs mer 'mänskliga'. Man kan ju undra om "ljuset" kommer från den inre, äldre delen av hjärnan eller från den senare, mänskliga delen? Evolutionism vs. kreativism.
Slutsatsen är väl ändå kanske att dylika diskussioner om inre röster, att höra röster, inre ljus och påverkan från de undermedvetna kommer att bli komplicerade som forskningen gör framsteg. Har vi verkligen kontroll över våra tankar?
Att följa en inre röst är kanske en sak men att omedvetet följa sitt undermedvetna är kanske något annat. De senaste årens forskning i psykologi har bringat ljus i frågan.
The New York Times har en artikel kallad Who's miniding the mind som tar upp effekterna av vårt undermedvetna på vårt beteende. Synupplevelser, hörselintryck och lukter kan selektivt aktivera mål och motiv som folk redan har.
Ett exempel är en studie där försökspersoner på väg till laboratoriet stötte emot en person med böcker, papper och pennor samt en kopp is-kaffe eller varmt kaffe. Personen med attiraljerna bad om hjälp att hålla koppen. Efteråt gjorde personen som hållit i koppen med is-kaffe en bedömning av en person som mer kylig, asocial och mer självisk än om kaffet hade varit varmt.
Frågan är om dessa influenser kommer från evolutionärt sett äldre delar av hjärnan eller om de är cortikala, dvs mer 'mänskliga'. Man kan ju undra om "ljuset" kommer från den inre, äldre delen av hjärnan eller från den senare, mänskliga delen? Evolutionism vs. kreativism.
Slutsatsen är väl ändå kanske att dylika diskussioner om inre röster, att höra röster, inre ljus och påverkan från de undermedvetna kommer att bli komplicerade som forskningen gör framsteg. Har vi verkligen kontroll över våra tankar?
20070805
Tro och Vetande
Humanisterna var i Almedalen och Christer Sturmarks slutkommentar var:
"Om vi ska ha en bra debatt om religion och politik, tro och vetande i Sverige, då får nog prästerskapet och andra trosrepresentanter höja den intellektuella ribban och hederligheten några nivåer i mötet med Humanister."
En artikel idag i SvD kallad Gud i Centrum för Het Debatt gav folk möjligheten att kommentera Guds existens. Ämnet var inte ointressant för det genererade 7 blogginlägg och över 200 kommentarer. Artikeln påstår att kristna akademiker blev tagna på sängkanten och är ganska passiva i debatten. Kan Christer Sturmark ha rätt?
Hedeniusdebatten kanske fortfarande ligger som ett spöke över Sverige för ingen präst hörde av sig i en blogg. Guds existens försvinner kanske person för person. En serie böcker med ateistiska förtecken är på väg enligt artikeln och det vore olyckligt om de inte bemöttes av de troende.
"Om vi ska ha en bra debatt om religion och politik, tro och vetande i Sverige, då får nog prästerskapet och andra trosrepresentanter höja den intellektuella ribban och hederligheten några nivåer i mötet med Humanister."
En artikel idag i SvD kallad Gud i Centrum för Het Debatt gav folk möjligheten att kommentera Guds existens. Ämnet var inte ointressant för det genererade 7 blogginlägg och över 200 kommentarer. Artikeln påstår att kristna akademiker blev tagna på sängkanten och är ganska passiva i debatten. Kan Christer Sturmark ha rätt?
Hedeniusdebatten kanske fortfarande ligger som ett spöke över Sverige för ingen präst hörde av sig i en blogg. Guds existens försvinner kanske person för person. En serie böcker med ateistiska förtecken är på väg enligt artikeln och det vore olyckligt om de inte bemöttes av de troende.
20070804
Matematiker och Teologer har något gemensamt
I denna tid av Dawkinsar och Hitchinsar, män som försöker bryta ned människors Gudstro, kan de vara intressant att föra fram arbetet av framgångsrika kristna vetenskapsmän.
Dr. Francis Collins var nämnd tidigare, med sin bok The Language of God, och han är omnämd i en artikel i New York Times 'In Games, an Insight into the Rules of Evolution' där Dr. Martin Nowaks arbete är beskrivet. Nowak är direktör för The Program for Evolutionary Dynamics vid Harvard och han är inte en ateist.
Dr Nowak arbetar med cooperation, enligt honom en av tre viktiga hörnstenar i Evolutionen, de två andra är mutation och selektion. Cooperation anses också vara viktigt i debatten om vetenskap och religion.
Francis Collins skrev i sin bok "Selfless altruism presents a major challenge for the evolutionist". Dr Nowak samarbetar med teologer på Harvard Divinity School i ett projekt kallat: The Evolution and Theology of Cooperation.
Dr. Nowak svarar kollegor som är förvånade över hans stöd till religionen med att säga: "Like mathematics, many theological statements do not need scientific confirmation...."
Gudsbevis kanske inte behövs...?
Dr. Francis Collins var nämnd tidigare, med sin bok The Language of God, och han är omnämd i en artikel i New York Times 'In Games, an Insight into the Rules of Evolution' där Dr. Martin Nowaks arbete är beskrivet. Nowak är direktör för The Program for Evolutionary Dynamics vid Harvard och han är inte en ateist.
Dr Nowak arbetar med cooperation, enligt honom en av tre viktiga hörnstenar i Evolutionen, de två andra är mutation och selektion. Cooperation anses också vara viktigt i debatten om vetenskap och religion.
Francis Collins skrev i sin bok "Selfless altruism presents a major challenge for the evolutionist". Dr Nowak samarbetar med teologer på Harvard Divinity School i ett projekt kallat: The Evolution and Theology of Cooperation.
Dr. Nowak svarar kollegor som är förvånade över hans stöd till religionen med att säga: "Like mathematics, many theological statements do not need scientific confirmation...."
Gudsbevis kanske inte behövs...?
20070802
Dawkins på SVT Aktuellt
Richard Dawkins var på Aktuellts fördjupningsprogram klockan 21.00 idag. Man talade om hans senaste bok The God Delusion som snart kommer ut på Svenska, Illusionen av Gud, som om det skullle behövas. Anders Rasmussen har på sin blogg gått igenom boken. Boken är såld i över en miljon exemplar.
Man talade också om religösa friskolor och om de var tillräckligt allmänbildande. Det gick tydligen inte att säga att Evolutionsteorin var en teori bland några utan det skulle bara vara evolutionsteorin.
I intervjun med Dawkins i Oxford sade han att världen hade fått nog efter 9/11 2001. Religionen skapar problem. Den löser nog också problem. Åtminstone enligt tänkare som Habermas:
"Kristendomen, och ingenting annat, är grunden för friheten, samvetet, de mänskliga rättigheterna och demokratin, grundmåtten för den västerländska civilisationen. Hittills har vi inget alternativ. Vi fortsätter att nutriera oss från denna källa. Allt annat är ett postmodernt pladder".
Pladder--typ Dawkins.
Man talade också om religösa friskolor och om de var tillräckligt allmänbildande. Det gick tydligen inte att säga att Evolutionsteorin var en teori bland några utan det skulle bara vara evolutionsteorin.
I intervjun med Dawkins i Oxford sade han att världen hade fått nog efter 9/11 2001. Religionen skapar problem. Den löser nog också problem. Åtminstone enligt tänkare som Habermas:
"Kristendomen, och ingenting annat, är grunden för friheten, samvetet, de mänskliga rättigheterna och demokratin, grundmåtten för den västerländska civilisationen. Hittills har vi inget alternativ. Vi fortsätter att nutriera oss från denna källa. Allt annat är ett postmodernt pladder".
Pladder--typ Dawkins.
20070801
Tillbaka till grottan i Subiaco?
I en artikel i TIME Magazine, August 6, 2007, sidan 52 ges en kommentar till den Tridentinska mässans återkomst. Trots att de gamla riterna har en viss patina även för unga progressiva katoliker så:
"I want to hear Mass sung in a language I don't understand because too often I don't like what I hear in English".
Enligt en artikel i Newsweek, augusti 2005, I byn Subiaco bland de Sabinska kullarna utanför Rom deklarerade Joseph Cardinal Ratzinger, den då blivande påven, att den katolska kyrkan kan komma att tvingas, likt de 12 ursprungliga Benedictinklosterna, samlas för att överleva den kommande tiden i isolation. Kardinalen valde sedan namnet Benedictus.
I en flirtise med de konservativa elementen i den Romerskt Katolska Kyrkan skall nu latinet återinföras i mässan. Den katolska församlingen i Göteborg använde sig dock redan av latinet i sin högmässa en gång i månaden.
För den oinvigde kan det tyckas att påven verkar överge sina Quasi-religiösa, för att inte tala om de som inte går till mässan och inte biktar sig, snarare än att medge förändringar?
"I want to hear Mass sung in a language I don't understand because too often I don't like what I hear in English".
Enligt en artikel i Newsweek, augusti 2005, I byn Subiaco bland de Sabinska kullarna utanför Rom deklarerade Joseph Cardinal Ratzinger, den då blivande påven, att den katolska kyrkan kan komma att tvingas, likt de 12 ursprungliga Benedictinklosterna, samlas för att överleva den kommande tiden i isolation. Kardinalen valde sedan namnet Benedictus.
I en flirtise med de konservativa elementen i den Romerskt Katolska Kyrkan skall nu latinet återinföras i mässan. Den katolska församlingen i Göteborg använde sig dock redan av latinet i sin högmässa en gång i månaden.
För den oinvigde kan det tyckas att påven verkar överge sina Quasi-religiösa, för att inte tala om de som inte går till mässan och inte biktar sig, snarare än att medge förändringar?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
