Detta citat kommer från artikeln The Catholic Boom i New York Times , May 25 2007 av David Brooks:
"The pope and many others speak for the thoroughly religious. Christopher Hitchens has the latest best seller on behalf of the antireligious. But who speaks for the quasi-religious? Quasi-religious people attend services, but they’re bored much of the time. They read the Bible, but find large parts of it odd and irrelevant. They find themselves inextricably bound to their faith, but think some of the people who define it are nuts."
Artikeln går ut på att definiera moderna katoliker på ett sätt som påminner om hur människan frigjordes under upplysningstiden. Det mesta blir bättre för de quasi-religösa katolikerna. De behåller värdebasen men tänker självständigt. Deras sociala rörlighet har ökat och de är nu ikapp de quasi religösa protestanterna. Barnkullarna är också på ett mystiskt sätt mindre.
Data gäller kanske inte för svenska katoliker men det är ju samma kyrka så det kanske är av visst intresse ändå. Det finns 70-80 miljoner katoliker i USA. Man undrar ju hur stor procent som är quasi-religös, speciellt som den internationella siffran är 1100 miljoner? Det framgår inte av Wikipedia artikeln på författaren David Brooks om han är katolik eller ej. I vilket fall tjänar han nog en hacka på att sälja sin artikel.
En annan aspekt av katolicismen som diskuteras just nu är pedofilskandalernas konsekvenser. Peter Loeve, artikelförfattaren, har valt en osmaklig bild av Benedictus XVI som för tankarna till hans tid i Tyskland som barn.
Anklagelserna att pedofiler skyddas av kyrkan är dock allvarliga. Speciellt i dessa dagar då Väst anklagar muslimer för att leva enligt sharia.
20070531
Biologiska symmetrier III
Givet är cellen med sina organeller och molekyler samt människan med sina organ och celler. Jag frågar mig vilket status nationen har med sina städer och människor--denna tredje fas i en hierakisk livsformsutveckling.
Det tog 3.5 miljarder år för evolutionen att producera människan från cellen med skapelsens krona ande-nätet. Det behöver inte ha gått mer än en miljon år ännu i den tilltänkta evolutionen av nationen från människan, kanske med skapelsens krona den fjärde skapelsen.
Frågan är alltså om t.ex. nationen Sverige fungerar sämre en en människa eller har den nya evolutionens tempo blivit så snabbt att vi redan närmar oss det bästa möjliga läget? Det kanske är bättre att tänka sig en global värld som utvecklas till en nation Jorden.
Min gissning är att det är en bra bit kvar. Man får den känslan när man ser på nyheterna. Å andra sidan började det som små byar etc. Hur utvecklingen till nästa steg går beror kanske speciellt på lösandet av transportproblemet till andra planeter. Ljushastigheten är för långsam. Men skall man flytta något med massa blir det problem... säger dom. Men den teknologiska utvecklingen går exponentiellt enligt personer som Ray Kurzweil.
Hur kommer utvecklingen att påverkas av vår tidigare kunskap om systemets natur? Människan utvecklades totalt utan kännedom om cellens struktur och funktion. Den här gången har läkarvetenskapen sakta vuxit fram över tusentals år även om den senaste tidens explosion av kunskap bör noteras. I den begynnande globala eran ser det riktigt hyfsat ut.
De senaste 150 åren finns ju även psykologin. De senaste åren finns där ju möjligheter att läsa folks tankar... Hur mycket snabbare kommer det att gå tills vi lever i harmoni så länge då Jordens liv räcker.
En cell lever kortare än en människa men hur länge lever nationen Jorden och hur fortplantar den sig utan rymdfart. Civilisationerna har tidigare haft definierade livslängder. Romarriket 500 år, det Byzantiska riket 1100 år. Civilisationen Jorden har dock inga yttre fiender... än.
Ett sätt att tänka är då att där blir en parallell utveckling av den mentala funktionen. Det är kanska svårt att förstå hur vi kommer att fungera i samklang med datorer men att vi kommer att kopplas upp är nog ganska säkert. Problemet med rymdfart löser vi kanske på detta sätt. Eller blir det med gammal vanlig kreativitet?
Det tog 3.5 miljarder år för evolutionen att producera människan från cellen med skapelsens krona ande-nätet. Det behöver inte ha gått mer än en miljon år ännu i den tilltänkta evolutionen av nationen från människan, kanske med skapelsens krona den fjärde skapelsen.
Frågan är alltså om t.ex. nationen Sverige fungerar sämre en en människa eller har den nya evolutionens tempo blivit så snabbt att vi redan närmar oss det bästa möjliga läget? Det kanske är bättre att tänka sig en global värld som utvecklas till en nation Jorden.
Min gissning är att det är en bra bit kvar. Man får den känslan när man ser på nyheterna. Å andra sidan började det som små byar etc. Hur utvecklingen till nästa steg går beror kanske speciellt på lösandet av transportproblemet till andra planeter. Ljushastigheten är för långsam. Men skall man flytta något med massa blir det problem... säger dom. Men den teknologiska utvecklingen går exponentiellt enligt personer som Ray Kurzweil.
Hur kommer utvecklingen att påverkas av vår tidigare kunskap om systemets natur? Människan utvecklades totalt utan kännedom om cellens struktur och funktion. Den här gången har läkarvetenskapen sakta vuxit fram över tusentals år även om den senaste tidens explosion av kunskap bör noteras. I den begynnande globala eran ser det riktigt hyfsat ut.
De senaste 150 åren finns ju även psykologin. De senaste åren finns där ju möjligheter att läsa folks tankar... Hur mycket snabbare kommer det att gå tills vi lever i harmoni så länge då Jordens liv räcker.
En cell lever kortare än en människa men hur länge lever nationen Jorden och hur fortplantar den sig utan rymdfart. Civilisationerna har tidigare haft definierade livslängder. Romarriket 500 år, det Byzantiska riket 1100 år. Civilisationen Jorden har dock inga yttre fiender... än.
Ett sätt att tänka är då att där blir en parallell utveckling av den mentala funktionen. Det är kanska svårt att förstå hur vi kommer att fungera i samklang med datorer men att vi kommer att kopplas upp är nog ganska säkert. Problemet med rymdfart löser vi kanske på detta sätt. Eller blir det med gammal vanlig kreativitet?
Paragraf 47--en betraktelse
Paragraf 47 i den katolska kyrkans katekes lyder: "Kyrkan lär att man kan nå säker kunskap om den ende sanne Guden, vår Skapare och Herre, genom hans verk tack vare det mänskliga förnuftets ljus." Man bör alltså kunna förstå sin Gudbild, så gott det går.
I en diskussion igår blev jag konfronterad med en Gudsbild från den feministiska teologin. Den är lätt att förstå på grund av sin resonans med samhället i övrigt. Jag behöver inte mycket empati för att förstå kvinnans krav på jämställdhet och om kyrkan ej följer samhället i stort uppstår ju en slags schizofreni hos dem som utsätts för de två olika världarna.
Jag föredrar då en neutral Gudsbild. Ord som Herre och Fader byts ut mot Gud. Man tonar också ned talet om treenigheten, kanske: Gud, Kristus och Den Helige Ande. Dessa förändringar är blott semantiska för mig med mina begränsade kunskaper i teologi.
Paragraf 47 är för mig också en beskrivning av vetenskapen. Man söker förstå Guds verk. Treenigheten blir för mig mer förståelig om den andliga energin dominerar, vilket sammanfaller med Gudsbilden i den feministiska teologin. Guds närvaro i Kristus förverkligade också hans materialistiska karaktär vilket förenklar tänkandet kring vetenskapens arbete.
I en diskussion igår blev jag konfronterad med en Gudsbild från den feministiska teologin. Den är lätt att förstå på grund av sin resonans med samhället i övrigt. Jag behöver inte mycket empati för att förstå kvinnans krav på jämställdhet och om kyrkan ej följer samhället i stort uppstår ju en slags schizofreni hos dem som utsätts för de två olika världarna.
Jag föredrar då en neutral Gudsbild. Ord som Herre och Fader byts ut mot Gud. Man tonar också ned talet om treenigheten, kanske: Gud, Kristus och Den Helige Ande. Dessa förändringar är blott semantiska för mig med mina begränsade kunskaper i teologi.
Paragraf 47 är för mig också en beskrivning av vetenskapen. Man söker förstå Guds verk. Treenigheten blir för mig mer förståelig om den andliga energin dominerar, vilket sammanfaller med Gudsbilden i den feministiska teologin. Guds närvaro i Kristus förverkligade också hans materialistiska karaktär vilket förenklar tänkandet kring vetenskapens arbete.
20070530
The Force
När planeten Alderaan förstörs av Dödsstjärnan registreras en nedgång i The Force, Star Wars filmernas magiska kraft.
Varför har vi människor börjat drömma om The Force--en kraft som kommer från allt levande?
Det var så frestande att kommentera den fortsatta möjligheten till en planetär konfederation från mina biologiska symmetrier att jag inte kunde låta bli.
Fortsätter man från: 1) Molekyler-cellorganeller-celler; 2) Celler-organ-människor; och 3) Människor-städer-nationer, så kommer man till: 4) Nationer-planeter-planetsystem.
Har nationerna en själ, kanske en kollektiv undermedvetenhet så har kanske planetsystemet The Force.
Man har börjat finna allt fler planeter till solsystem. Den kan därför hävdas att det är en tidsfråga innan liv på andra planeter kan tänkas observeras. Fråga mig bara inte hur. Enligt gängse uppfattning letar man efter planeter linkande jorden på grund av att de kan tänkas ha liv likt vårt.
Kanske menar man något helt annat med The Force i filmerna..., allegoriskt? I vart fall: May The Force be with you..., and not against you.
Varför har vi människor börjat drömma om The Force--en kraft som kommer från allt levande?
Det var så frestande att kommentera den fortsatta möjligheten till en planetär konfederation från mina biologiska symmetrier att jag inte kunde låta bli.
Fortsätter man från: 1) Molekyler-cellorganeller-celler; 2) Celler-organ-människor; och 3) Människor-städer-nationer, så kommer man till: 4) Nationer-planeter-planetsystem.
Har nationerna en själ, kanske en kollektiv undermedvetenhet så har kanske planetsystemet The Force.
Man har börjat finna allt fler planeter till solsystem. Den kan därför hävdas att det är en tidsfråga innan liv på andra planeter kan tänkas observeras. Fråga mig bara inte hur. Enligt gängse uppfattning letar man efter planeter linkande jorden på grund av att de kan tänkas ha liv likt vårt.
Kanske menar man något helt annat med The Force i filmerna..., allegoriskt? I vart fall: May The Force be with you..., and not against you.
Biologiska symmetrier II
Noterade vad jag betecknade som en biologisk symmetri. Slog upp ordet symmetri för säkerhets skull:
Symmetry means "constancy", i.e. if something retains a certain feature even after we change a way of looking at it, then it is symmetric.
Det verkar som om ett organisatoriskt mönster upprepar sig runt fenomentet människan. Är då detta en tillfällighet eller gäller det även uppåt och nedåt i den tilltänkta hierarkin? Man kan ju i så fall föra analogiresonemang likt det jag försökte i Det cellulära livet jämfört med materien.
Med andra ord skulle man kunna använda sig av bilder i ett väl utvecklat fält och göra transformationer till ett mindre utforskat fält.
Bio-nätet skulle då kunna vara det 'andliga' på den cellulära nivån medan ande-nätet står för andligheten på den mänskliga nivån. Intressant blir då vad man kan tänka sig vara den 'andliga' nivån på samhällsplanet--Carl Jungs "Collective unconscious"?
Symmetry means "constancy", i.e. if something retains a certain feature even after we change a way of looking at it, then it is symmetric.
Det verkar som om ett organisatoriskt mönster upprepar sig runt fenomentet människan. Är då detta en tillfällighet eller gäller det även uppåt och nedåt i den tilltänkta hierarkin? Man kan ju i så fall föra analogiresonemang likt det jag försökte i Det cellulära livet jämfört med materien.
Med andra ord skulle man kunna använda sig av bilder i ett väl utvecklat fält och göra transformationer till ett mindre utforskat fält.
Bio-nätet skulle då kunna vara det 'andliga' på den cellulära nivån medan ande-nätet står för andligheten på den mänskliga nivån. Intressant blir då vad man kan tänka sig vara den 'andliga' nivån på samhällsplanet--Carl Jungs "Collective unconscious"?
20070529
Biologiska symmetrier
Det är möjligt att rada upp följande hierarkiska symmetri:
Alla innehåller de transportleder, signalvägar och minne. De måste ha någon form av betydelse...frågan är vilken?
- Molekyler till cellorganeller till celler
- Celler till organ till människan
- Människan till staden till nationen
Alla innehåller de transportleder, signalvägar och minne. De måste ha någon form av betydelse...frågan är vilken?
Det cellulära livet jämfört med materien
Jag drog slutsatsen att det finns tre existenser. Det mentala livet, det cellulära livet och materien. Kan man dra någon användbar slutsats från en jämförelse av cellen och materien på skillnaden på det mentala livet och det cellulära livet? Med andra ord, verkar det vara något system i bildandet av nya existenser?
Det enklaste man kan säga om skillnaden är att cellen representerar en högre form av ordning än materien. Eftersom tingen oordnas spontant, kräver cellen ett lokalt uppehållande av ordning. Det är som med spinnande trissa. Den faller efter ett tag om man inte tillför energi. Den kräver dessutom information för att gå igång. Man måste snurra till den på ett speciellt sätt.
En fördel med denna approach är att det finns mer data om skillnaden mellan cell och materia än det finns om skillnaden mellan cellen och det mentala. En lärobok i essentiell cellbiologi säger idag att alla celler ser ungefär likadana ut inuti. De har samma funktion.
Denna funktion, det metaboliska livet innebär: 1) hög organisation; 2) uppehållande av en konstant miljö; 3) förmågan att reproducera sig; 4) ta upp energi och omvandla den; och 5) svara på stimuli och adaptera sig.
Läroboken säger vidare att vi härstammar, via evolutionen, från en ursprunglig cell. Den lär ha dykt upp för c:a 3.5 till 3.8 miljarder år sedan. Det krävdes alltså en massa information för att denna cell skulle komma igång.
En annan skillnad mellan cell och materia är att inte alla grundämnen används för att driva det metaboliska livet. Bara c:a 20% av grundämnena krävs. Kol, väte, syre, kväve, natrium, kalium, klorid, kalcium, svavel och fosfor är de i särklass vanligaste.
Två dataset hålls fram som viktiga för att den första cellen skall bildas. Ett experiment av Miller och Urey, 1953 där de visar att enkla organiska molekyler kan bildas i en flaska medelst elekriska urladdningar. Och förekomsten av så kallade ribozymer från 1980talet. Ribozymer är RNA med katalytisk effekt på RNA. Detta innebär att informationen inte behöver flöda från DNA till RNA till protein, som det vanligen sker i en cell, utan att proteinet kan bildas direkt från RNA.
(Ett förslag om hur den första cellen kom till har publicerats av Carl Woese. Artikeln 'On the evolution of cells' står att läsa i PNAS (2002) 99, 8742-8747. Dr Woese har dock kommunicerat artikeln själv. Den är alltså ej kritiserad av andra innan publiceringen. Som medlem i the National Academy of Sciences in the USA har han rätt att göra detta en gång per år. Själv tror jag inte att det fungerar som Dr Woese vill göra gällande, utan att informationen som krävs i stället kom från Gud.)
Punkt 4) är den centrala i det metaboliska livet. Socker tas upp och omvandlas till molekylen ATP som sedan kan användas till alla möjliga energikrävande operationer som till exempel celldelningen.
Läroboken i cellbiologi ger ett intryck av att cellen är en liten maskin. En icke mekanisk maskin som på förklaringsnivån och molekylmodellerna börjar likna en mekanisk maskin. Det talas dock inte om en ande i denna maskin. Andebegreppet hör till den multicellulära kroppen.
Givet alla molekyler som ingår i en cell skulle man alltså också behöva placera dem i rummet för att de skulle kunna börja fungera. Denna information plus en funktionell knuff är nödvändig för funktion.
Eftersom de förekommer kemiska reaktioner i materievärlden så behövs det alltså en del speciella reaktioner i en speciell miljö mellan livets grundämnen för cellulär funktion. Kan det mentala livet då representeras av en del speciella operationer av neuron i en speciell miljö involverande vissa celler?
Detta låter inte alltför långsökt. Man frågar sig då vad den speciella miljön innebär? Detta verkar vara den okända faktorn. Anden i maskinen? Den bör i så fall vara av en högre organisationsgrad. En finare struktur? Subatomära dimensioner?
Det enklaste man kan säga om skillnaden är att cellen representerar en högre form av ordning än materien. Eftersom tingen oordnas spontant, kräver cellen ett lokalt uppehållande av ordning. Det är som med spinnande trissa. Den faller efter ett tag om man inte tillför energi. Den kräver dessutom information för att gå igång. Man måste snurra till den på ett speciellt sätt.
En fördel med denna approach är att det finns mer data om skillnaden mellan cell och materia än det finns om skillnaden mellan cellen och det mentala. En lärobok i essentiell cellbiologi säger idag att alla celler ser ungefär likadana ut inuti. De har samma funktion.
Denna funktion, det metaboliska livet innebär: 1) hög organisation; 2) uppehållande av en konstant miljö; 3) förmågan att reproducera sig; 4) ta upp energi och omvandla den; och 5) svara på stimuli och adaptera sig.
Läroboken säger vidare att vi härstammar, via evolutionen, från en ursprunglig cell. Den lär ha dykt upp för c:a 3.5 till 3.8 miljarder år sedan. Det krävdes alltså en massa information för att denna cell skulle komma igång.
En annan skillnad mellan cell och materia är att inte alla grundämnen används för att driva det metaboliska livet. Bara c:a 20% av grundämnena krävs. Kol, väte, syre, kväve, natrium, kalium, klorid, kalcium, svavel och fosfor är de i särklass vanligaste.
Två dataset hålls fram som viktiga för att den första cellen skall bildas. Ett experiment av Miller och Urey, 1953 där de visar att enkla organiska molekyler kan bildas i en flaska medelst elekriska urladdningar. Och förekomsten av så kallade ribozymer från 1980talet. Ribozymer är RNA med katalytisk effekt på RNA. Detta innebär att informationen inte behöver flöda från DNA till RNA till protein, som det vanligen sker i en cell, utan att proteinet kan bildas direkt från RNA.
(Ett förslag om hur den första cellen kom till har publicerats av Carl Woese. Artikeln 'On the evolution of cells' står att läsa i PNAS (2002) 99, 8742-8747. Dr Woese har dock kommunicerat artikeln själv. Den är alltså ej kritiserad av andra innan publiceringen. Som medlem i the National Academy of Sciences in the USA har han rätt att göra detta en gång per år. Själv tror jag inte att det fungerar som Dr Woese vill göra gällande, utan att informationen som krävs i stället kom från Gud.)
Punkt 4) är den centrala i det metaboliska livet. Socker tas upp och omvandlas till molekylen ATP som sedan kan användas till alla möjliga energikrävande operationer som till exempel celldelningen.
Läroboken i cellbiologi ger ett intryck av att cellen är en liten maskin. En icke mekanisk maskin som på förklaringsnivån och molekylmodellerna börjar likna en mekanisk maskin. Det talas dock inte om en ande i denna maskin. Andebegreppet hör till den multicellulära kroppen.
Givet alla molekyler som ingår i en cell skulle man alltså också behöva placera dem i rummet för att de skulle kunna börja fungera. Denna information plus en funktionell knuff är nödvändig för funktion.
Eftersom de förekommer kemiska reaktioner i materievärlden så behövs det alltså en del speciella reaktioner i en speciell miljö mellan livets grundämnen för cellulär funktion. Kan det mentala livet då representeras av en del speciella operationer av neuron i en speciell miljö involverande vissa celler?
Detta låter inte alltför långsökt. Man frågar sig då vad den speciella miljön innebär? Detta verkar vara den okända faktorn. Anden i maskinen? Den bör i så fall vara av en högre organisationsgrad. En finare struktur? Subatomära dimensioner?
The Big Chill
The Economist, 19 maj 2007, sidan 27, har en artikel som belyser utvecklingen i relationen mellan Ryssland och USA/Europa efter Putins utfall på Segerns Dag (9 maj) där han verkade likna USA med Det Tredje Riket och utbrast "Segern kommer att bli vår, igen".
Putin lyckades nyligen övertala Kazakhstan och Turkmenistan att bygga pipe-lines genom Ryssland i stället för trans-kaspiskt som favoriserades av Europa och USA. Condoleezza Rice, tidigare en expert på Rysslandpolitiken, och Putin enades dock om att tona ner ordvalet för att förbättra möjligheten till dialog.
Orsaken till de vassa tongångerna det senaste är, enligt en amerikansk senior förhandlare, att ingenting får ryssarna på så gott humör som en fajt med amerikanarna.
Kylan är nu så svår att ett strategiskt partnerskap mellan Ryssland och USA inte längre är möjligt. Situationen har då ändrats betydligt sedan Clintons tid som arbetade för att integrera Ryssland med Väst, efter dess bankrutt, på ett liknande sätt som med Tyskland och Japan.
Huvudorsaken till problemen är Rysslands beteende utomlands och hemma: deras vapenförsäljning till Iran och Syrien; deras koppling till Myanmar; deras politiska användning av energi; deras trakasserier av oppositionen och NGOs i landet; och deras användning av lagen som ett repressivt verktyg.
Den största risken med anti-amerikanismen tros dock vara att auktorianismen och nationalismen ökar samt att pengar och makt concentreras i händerna på tidigare och nuvarande säkerhetsfunktionärer.
Putin lyckades nyligen övertala Kazakhstan och Turkmenistan att bygga pipe-lines genom Ryssland i stället för trans-kaspiskt som favoriserades av Europa och USA. Condoleezza Rice, tidigare en expert på Rysslandpolitiken, och Putin enades dock om att tona ner ordvalet för att förbättra möjligheten till dialog.
Orsaken till de vassa tongångerna det senaste är, enligt en amerikansk senior förhandlare, att ingenting får ryssarna på så gott humör som en fajt med amerikanarna.
Kylan är nu så svår att ett strategiskt partnerskap mellan Ryssland och USA inte längre är möjligt. Situationen har då ändrats betydligt sedan Clintons tid som arbetade för att integrera Ryssland med Väst, efter dess bankrutt, på ett liknande sätt som med Tyskland och Japan.
Huvudorsaken till problemen är Rysslands beteende utomlands och hemma: deras vapenförsäljning till Iran och Syrien; deras koppling till Myanmar; deras politiska användning av energi; deras trakasserier av oppositionen och NGOs i landet; och deras användning av lagen som ett repressivt verktyg.
Den största risken med anti-amerikanismen tros dock vara att auktorianismen och nationalismen ökar samt att pengar och makt concentreras i händerna på tidigare och nuvarande säkerhetsfunktionärer.
20070528
Soft power
Carl Bildt har diskuterat detta begrepp ett par gånger det senaste. Det gäller balansen av användandet av 'soft power' och 'hard power' i världen. Wikipedia förklarar begreppen kort som att vinna folk med sin charm respektive att använda militär makt.
Bildt säger att Europeerna litat för mycket på sin charm och att USA har varit lite för militäriska.
Undrar om inte integrationen till de Europeiska staterna kan ha stor potential för utövandet av soft power på de islamiska staterna? Om släktingar får det bra i Europa borde detta sprida sig till Mellan Östern och kunna påverka statsskicket mot demokrati och välstånd.
Soft power verkar ju dock inte ha så stor effekt på fundamentalism. Hard power verkar ju också svårt. Vad gör man åt fundamentalism i allmänhet? Är detta en ny typ av kriminalitet på den globala arenan vars existens man måste acceptera?
Bildt säger att Europeerna litat för mycket på sin charm och att USA har varit lite för militäriska.
Undrar om inte integrationen till de Europeiska staterna kan ha stor potential för utövandet av soft power på de islamiska staterna? Om släktingar får det bra i Europa borde detta sprida sig till Mellan Östern och kunna påverka statsskicket mot demokrati och välstånd.
Soft power verkar ju dock inte ha så stor effekt på fundamentalism. Hard power verkar ju också svårt. Vad gör man åt fundamentalism i allmänhet? Är detta en ny typ av kriminalitet på den globala arenan vars existens man måste acceptera?
20070527
Kreationismen?
Det är en väldigt massa människor som tror att Gud skapade världen. Detta diskuterades igår på bloggen Under lagerbladet. Halva befolkningen i USA tror tydligen att det skett enligt vad som står i bibelns 1a mosebok.
Det skulle vara intressant med tillförlitliga data på vad folk tycker i denna fråga men det är besvärligt på grund av splittringen i olika faktioner. Eugenie C. Scott bidrog 1997 i Annu. Rev. Anthropol., 26, 263-89, med en lista av olika ståndpunkter:
Flat Earth Creationism
Geocentrism
Young Earth Creationism
Day-Age Creationism
Progressive Creationism
Intelligent Design
Theistic Evolutionism
Materialist Evolutionism
De första två talar väl för sig själva. Ganska extrema ståndpunkter. Den tredje hävdar att skapelsen ägde rum för 5000-6000 år sedan. De flesta kreationister befinner sig i Progressiv Kreationism. Successiva skapelser introducerar olika arter på vår jord. Man tror ej generellt att vi härstammar från den första cellen.
Intelligent Design är en kreationism då man tror att vissa väldigt komplicerade formationer är skapade. Till skillnad från den Progressiva Kreationismen diskuteras den ofta av vetenskapsmän. Medlemmarna i de katolska och de flesta protestantiska kyrkorna sägs vara Teistiska Evolutionister. Där finns till exempel 1.1 miljarder katoliker just nu. Gud skapade firmamentet och sedan höll han ett öga på utvecklingen.
Ateisterna är Materialistiska Evolutionister.
Det är med andra ord ganska stor skillnad på kreationister. Jag förstår dock de flesta kreationisterna. De har förmodligen inte så mycket detaljkunskaper i vetenskap och är sedan del av en församling där alla andra tror på detta vis. Varför skulle de avvika?
Som ateist kan man förstås vara sur på att folk tror på en skapelse, för den går inte att förklara vetenskapligt, men det är kanske mer intressant att fråga sig varför vetenskapen inte är tillräckligt vass för att övertyga alla om dess förträfflighet och på detta vis reducera behovet av tron. En ledtråd är väl då kanske att det finns många religösa vetenskapsmän. Det räcker inte med att vara en hängiven forskare och att ha en gedigen utbildning för att 'bli av med' tron. Orsaken är förmodligen att tron som sådan är en medfödd egenskap. Skulle den inte vara det är det förmodligen ännu mer intressant.
Den största gruppen är troligtvis de teistiska evolutionisterna. En blandning av vetenskapsmän och präster. Enligt Svenska Kyrkans hemsida svarar vetenskapsmännen på frågan hur kom skapelsen till medan prästerna försöker svara på varför skapelsen ägde rum.
Själv är jag väldigt intresserad i varför ande-nätet, och därmed människan, kom till. Det gör mig till präst... Hur det kom till löstes av skapelsen men det går ju att fundera på hur Gud bar sig åt.
Det är förstås lika intressant att fråga sig varför den första cellen blev skapad. Men lite mer neutralt. En vacker design. En höjning av entropin...mera ordning. Skönhet eller entropi, det är frågan?
Det skulle vara intressant med tillförlitliga data på vad folk tycker i denna fråga men det är besvärligt på grund av splittringen i olika faktioner. Eugenie C. Scott bidrog 1997 i Annu. Rev. Anthropol., 26, 263-89, med en lista av olika ståndpunkter:
Flat Earth Creationism
Geocentrism
Young Earth Creationism
Day-Age Creationism
Progressive Creationism
Intelligent Design
Theistic Evolutionism
Materialist Evolutionism
De första två talar väl för sig själva. Ganska extrema ståndpunkter. Den tredje hävdar att skapelsen ägde rum för 5000-6000 år sedan. De flesta kreationister befinner sig i Progressiv Kreationism. Successiva skapelser introducerar olika arter på vår jord. Man tror ej generellt att vi härstammar från den första cellen.
Intelligent Design är en kreationism då man tror att vissa väldigt komplicerade formationer är skapade. Till skillnad från den Progressiva Kreationismen diskuteras den ofta av vetenskapsmän. Medlemmarna i de katolska och de flesta protestantiska kyrkorna sägs vara Teistiska Evolutionister. Där finns till exempel 1.1 miljarder katoliker just nu. Gud skapade firmamentet och sedan höll han ett öga på utvecklingen.
Ateisterna är Materialistiska Evolutionister.
Det är med andra ord ganska stor skillnad på kreationister. Jag förstår dock de flesta kreationisterna. De har förmodligen inte så mycket detaljkunskaper i vetenskap och är sedan del av en församling där alla andra tror på detta vis. Varför skulle de avvika?
Som ateist kan man förstås vara sur på att folk tror på en skapelse, för den går inte att förklara vetenskapligt, men det är kanske mer intressant att fråga sig varför vetenskapen inte är tillräckligt vass för att övertyga alla om dess förträfflighet och på detta vis reducera behovet av tron. En ledtråd är väl då kanske att det finns många religösa vetenskapsmän. Det räcker inte med att vara en hängiven forskare och att ha en gedigen utbildning för att 'bli av med' tron. Orsaken är förmodligen att tron som sådan är en medfödd egenskap. Skulle den inte vara det är det förmodligen ännu mer intressant.
Den största gruppen är troligtvis de teistiska evolutionisterna. En blandning av vetenskapsmän och präster. Enligt Svenska Kyrkans hemsida svarar vetenskapsmännen på frågan hur kom skapelsen till medan prästerna försöker svara på varför skapelsen ägde rum.
Själv är jag väldigt intresserad i varför ande-nätet, och därmed människan, kom till. Det gör mig till präst... Hur det kom till löstes av skapelsen men det går ju att fundera på hur Gud bar sig åt.
Det är förstås lika intressant att fråga sig varför den första cellen blev skapad. Men lite mer neutralt. En vacker design. En höjning av entropin...mera ordning. Skönhet eller entropi, det är frågan?
20070525
En reflexion
Hittade ett intressant föredrag om hur teknikens utveckling ter sig. Det går fort. Om jag kommer ihåg rätt så skulle datorernas beräkningskapacitet nå den mänskliga hjärnans år 2020 enligt Ray Kurzweil. Bill Gates tror att Kurzweil är den personen på vår jord som bäst kan förutspå utvecklingen i Artificiell Intelligens.
Då förstår man varför forskare i Artificiell Intelligens sitter och väntar på att deras skapelser skall bli intelligenta och/eller medvetna. Computational Theory of Mind. Det skulle i så fall bli ganska snart...
Mycket intressant! Den intelligensen kommer försås i så fall att bli ganska olik vår. Det kommer inte att bli mänskligt att fela längre. Ofantliga korrekta minnen kommer att ersätta vår relativa dimsyn. Kurzweil påstod att analytisk "pattern recognition" av datorer kommer att ersätta vårt analytiska tänkande. Han såg seriös ut. De verkade som om han trodde på det själv...Finns inte sådana system redan?
Vad Kurzweil inte sa var om dessa framsteg i beräkningsstyrka kommer att ge fler positiva i Turingtestet. Om man sätter en person framför en vägg med en mikrofon och en högtalare och låter vederbörande konversera med en dator och sedan frågar personen om vederbörande tror det är en människa eller en dator så utför man Turingtestet.
Undra hur datorer kommer att reproducera vårt ologiska tänkande i så fall. Vår kreativitet...Kommer en sådan dator att be till Gud eller blir den andlig på något annat sätt? Det är bråttom, bara 13 år. Vi måste lösa problemet med vad andlighet är först så att vi kan programmera? Det blir ju en chock om datorn löser problemet först.
En annan chock blir det ju om datorerna inte är elaka/onda. Ett etiskt problem.
Kurzweil säger att hjärnan kommer att definieras med "reverse-engineering". Det lät som ett hot och det låter mekaniskt. Det mänskliga genomet definierades nyligen genom att alla basparen utröntes. Det var också mekaniskt. Finns dock inte många geniala slutsatser från detta projekt i läroböckerna. Antigen gömmer man resultaten för pöbeln eller så var det en relativ besvikelse. Det var ju så få gener.
Teknik är bra. Teknik löser många problem. Men vissa problem som de psykologiska låter sig inte reduceras till fysikens värld. Inte ännu i alla fall...
Men vad är det vi är rädda för? Descartes med sin ande i denna maskin är inte död än...Vi håller oss fast vi detta icke reducerbara psykologiska som om det vore vårt liv. Vårt mentala liv...
Då förstår man varför forskare i Artificiell Intelligens sitter och väntar på att deras skapelser skall bli intelligenta och/eller medvetna. Computational Theory of Mind. Det skulle i så fall bli ganska snart...
Mycket intressant! Den intelligensen kommer försås i så fall att bli ganska olik vår. Det kommer inte att bli mänskligt att fela längre. Ofantliga korrekta minnen kommer att ersätta vår relativa dimsyn. Kurzweil påstod att analytisk "pattern recognition" av datorer kommer att ersätta vårt analytiska tänkande. Han såg seriös ut. De verkade som om han trodde på det själv...Finns inte sådana system redan?
Vad Kurzweil inte sa var om dessa framsteg i beräkningsstyrka kommer att ge fler positiva i Turingtestet. Om man sätter en person framför en vägg med en mikrofon och en högtalare och låter vederbörande konversera med en dator och sedan frågar personen om vederbörande tror det är en människa eller en dator så utför man Turingtestet.
Undra hur datorer kommer att reproducera vårt ologiska tänkande i så fall. Vår kreativitet...Kommer en sådan dator att be till Gud eller blir den andlig på något annat sätt? Det är bråttom, bara 13 år. Vi måste lösa problemet med vad andlighet är först så att vi kan programmera? Det blir ju en chock om datorn löser problemet först.
En annan chock blir det ju om datorerna inte är elaka/onda. Ett etiskt problem.
Kurzweil säger att hjärnan kommer att definieras med "reverse-engineering". Det lät som ett hot och det låter mekaniskt. Det mänskliga genomet definierades nyligen genom att alla basparen utröntes. Det var också mekaniskt. Finns dock inte många geniala slutsatser från detta projekt i läroböckerna. Antigen gömmer man resultaten för pöbeln eller så var det en relativ besvikelse. Det var ju så få gener.
Teknik är bra. Teknik löser många problem. Men vissa problem som de psykologiska låter sig inte reduceras till fysikens värld. Inte ännu i alla fall...
Men vad är det vi är rädda för? Descartes med sin ande i denna maskin är inte död än...Vi håller oss fast vi detta icke reducerbara psykologiska som om det vore vårt liv. Vårt mentala liv...
20070524
Abortgränserna
En artikel i SvD.se diskuterar möjligheten till ändringar av abortgränserna. Kristdemokraterna är involverade i frågan på grund av debatten om möjligheten att utländska kvinnor skall kunna få abort i Sverige.
Ett förslag gällde en sänkning från 18 veckor till 12 för att få samma tidpunkt som majoriteten av de Europeiska staterna. Det viktigaste skälet för denna ändring skulle vara fostrets relativa mognad. Historiskt sett har detta varit en viktig faktor i tankarna om abort sedan Aristoteles.
När kds ledning är negativa till denna ändring för att den "skulle flytta fokus från den viktigaste frågan om sänkning av abortfrekvensen", har man då ställt sig frågan om inte denna förändring skulle ha effekt på just abortfrekvensen. Många av de Europeiska länderna har betydligt lägre abortfrekvens.
Ett annat förslag gällde en sänkning av den övre gränsen på vecka 22 som en adaptation till medicinska förbättringar inom neonatalvården.
Ett förslag gällde en sänkning från 18 veckor till 12 för att få samma tidpunkt som majoriteten av de Europeiska staterna. Det viktigaste skälet för denna ändring skulle vara fostrets relativa mognad. Historiskt sett har detta varit en viktig faktor i tankarna om abort sedan Aristoteles.
När kds ledning är negativa till denna ändring för att den "skulle flytta fokus från den viktigaste frågan om sänkning av abortfrekvensen", har man då ställt sig frågan om inte denna förändring skulle ha effekt på just abortfrekvensen. Många av de Europeiska länderna har betydligt lägre abortfrekvens.
Ett annat förslag gällde en sänkning av den övre gränsen på vecka 22 som en adaptation till medicinska förbättringar inom neonatalvården.
Tre existenser
Det verkar alltså finnas tre existenser på olika funktionella nivåer. Den geologiska. Den biologiska. Den mentala.
Skillnaden mellan levande celler och det 'döda' geologiska materialet är relativt väletablerad även om vinden och havet ofta ter sig levande nog... Skillnaden mellan det mentala livet och det biologiska livet diskuteras dock.
Diskuterar man som jag har gjort att det mentala livet skapats ur det biologiska livet får jag hjälp av filosofer i ämnet "Philosophy of Mind".
Den vanligaste positionen hos dessa, för relationen mellan kropp och själ, är för närvarande den så kallade "non-reductive physicalism". Detta är idén att det mentala tillståndet är fysiskt men inte reducerbart till fysiska egenskaper.
Detta innebär att psykologin ej kan beskrivas i fysiska termer. Det bör i sammanhanget sägas att Descartes begrepp, "substance dualism", om en separat själ och en separat kropp, inte är dödsförklarat. Huvudproblemet med denna positionen är att om själen inte är en del av den fysiska världen så är det svårt att förstå hur den interagerar med kroppen.
De som försöker bygga intelligenta maskiner är däremot fysikalister. De bygger en maskin och sitter sedan och tittar på den, väntandes att den skall bli medvetande och intelligent. Lite grann samma andas barn som att tro att hjärnans storlek leder till intelligens.
För närvarande tror de flesta att det mentala livet är självständigt, ett slags samarbete mellan det kroppsliga, dvs hjärnvävnaden, och något icke reducerbart.
Skillnaden mellan levande celler och det 'döda' geologiska materialet är relativt väletablerad även om vinden och havet ofta ter sig levande nog... Skillnaden mellan det mentala livet och det biologiska livet diskuteras dock.
Diskuterar man som jag har gjort att det mentala livet skapats ur det biologiska livet får jag hjälp av filosofer i ämnet "Philosophy of Mind".
Den vanligaste positionen hos dessa, för relationen mellan kropp och själ, är för närvarande den så kallade "non-reductive physicalism". Detta är idén att det mentala tillståndet är fysiskt men inte reducerbart till fysiska egenskaper.
Detta innebär att psykologin ej kan beskrivas i fysiska termer. Det bör i sammanhanget sägas att Descartes begrepp, "substance dualism", om en separat själ och en separat kropp, inte är dödsförklarat. Huvudproblemet med denna positionen är att om själen inte är en del av den fysiska världen så är det svårt att förstå hur den interagerar med kroppen.
De som försöker bygga intelligenta maskiner är däremot fysikalister. De bygger en maskin och sitter sedan och tittar på den, väntandes att den skall bli medvetande och intelligent. Lite grann samma andas barn som att tro att hjärnans storlek leder till intelligens.
För närvarande tror de flesta att det mentala livet är självständigt, ett slags samarbete mellan det kroppsliga, dvs hjärnvävnaden, och något icke reducerbart.
20070523
Låg abortfrekvens
Hittade data för Holland och Belgien som var under 7/1000 kvinnor 1996 när det finländska värdet var 10 och det svenska 18. Dessa två länder har de lägsta värdena i Europa.
I Belgien är det 75% katoliker och i Holland är det 31% katoliker. Eftersom abortfrekvensen är samma verkar katolicismen ej spela någon avgörande roll.
Holland anses för övrigt vara likt Sverige, kanske mer likt än Finland, men har alltså en abortfrekvens som är en tredjedel av den svenska. Holland är dock extremt tätbefolkat, runt 350/km2 mot Sveriges 19/km2. Detta får kanske folk att tänka mer preventivt.
En säker orsak till varför Finlands abortfrekvens är hälften så stor som Sveriges kunde icke fastslås.
Den vanligaste maxtidpunkten för abort i Europa är 12 till 14 veckor. Tyskland, Frankrike och Italien har också låga abortfrekvenser och man undrar om den tidigare maxtiden har betydelse. Sverige använder sig av 18 veckor. Lägre abortfrekvenser skulle spara mycket lidande och även ha ekonomiska fördelar.
I Belgien är det 75% katoliker och i Holland är det 31% katoliker. Eftersom abortfrekvensen är samma verkar katolicismen ej spela någon avgörande roll.
Holland anses för övrigt vara likt Sverige, kanske mer likt än Finland, men har alltså en abortfrekvens som är en tredjedel av den svenska. Holland är dock extremt tätbefolkat, runt 350/km2 mot Sveriges 19/km2. Detta får kanske folk att tänka mer preventivt.
En säker orsak till varför Finlands abortfrekvens är hälften så stor som Sveriges kunde icke fastslås.
Den vanligaste maxtidpunkten för abort i Europa är 12 till 14 veckor. Tyskland, Frankrike och Italien har också låga abortfrekvenser och man undrar om den tidigare maxtiden har betydelse. Sverige använder sig av 18 veckor. Lägre abortfrekvenser skulle spara mycket lidande och även ha ekonomiska fördelar.
Den fjärde skapelsen?
Ett sätt att se på utvecklingen de sista 13.7 miljarder åren är att där funnits 3 skapelser, hittills.
Den första skapelsen var då The Big Bang. Vi tror att universum expanderar från en punkt sen Friedman/Lemaitre, den senare lustigt nog en katolsk präst, föreslagit detta på 1920talet. Förekomsten av en bakgrundstrålning av mikrovågor konfirmerar denna hypotes, något som kunde visas först på 1960talet.
Den första skapelsen medförde att det fanns grundämnen och en planet att bo på sedan 4.5 miljarder år.
Det metaboliska livet, den andra skapelsen, anses sedan ha börjat för c:a 3.5 miljarder år sedan. Det kom alltså relativt snabbt under jordens historia. Det flercelliga livet tros dock endast ha förekommit den senaste miljarden år. Jag tror att det är mera sannolikt med en skapelse av den första cellen än att den bildades på det sätt som man låter påskina på ett typiskt naturhistoriskt museum nära dig--i en tidvattensgöl i solens sken. Att barnavårdsmyndigheten inte blir inkopplad visar hur starkt evolutionsparadigmet är.
Jag har föreslagit att den tredje skapelsen rör tillkomsten av det andliga livet hos människan. Jag vet inte om jag är ensam i världen med denna idé. Troligtvis inte. Idén hänger på att där finns en signifikant skillnad mellan den mentala funktionen av människan och schimpansen. Detta är inte okontroversiellt. En del skulle hävda att det endast rör sig om en gradskillnad.
Den första myllan finns alltså ett tag. Sedan, enligt en ny princip, uppstår en ny mylla--det metaboliska livet--och sedan gror i denna det andliga livet.
Detta induktionslika resonemang leder till frågan om det andliga livet är en mylla för något fjärde? Tar man hjälp av gängse myter finns i bibeln en beskrivning av himmelriket. Kräver detta en fjärde skapelse? Man beskriver ju en slags evolution av tankeprocessen som leder till en ny verklighet. Myter, fantasi och science fiction är ju viktiga för vår möjlighet att gissa oss framåt i tiden. Himmelriket är kanske symbolen för något nytt. En vackrare funktion. Varje steg leder till en objektivt högre skönhetsgrad.
Dock vet man ju att den första myllan inte kunde föreställa sig den andra och så vidare. De kom som en överaskning på varandra med monumentala konsekvenser--en stegvis utveckling.
Jag sjunger den här sången för att jag tror det är användbart med en intermediär position i diskussionen mellan Kreationister och Evolutionister. Sen är det kanske också så att det paranormala från igår är det normala av idag.
Den första skapelsen var då The Big Bang. Vi tror att universum expanderar från en punkt sen Friedman/Lemaitre, den senare lustigt nog en katolsk präst, föreslagit detta på 1920talet. Förekomsten av en bakgrundstrålning av mikrovågor konfirmerar denna hypotes, något som kunde visas först på 1960talet.
Den första skapelsen medförde att det fanns grundämnen och en planet att bo på sedan 4.5 miljarder år.
Det metaboliska livet, den andra skapelsen, anses sedan ha börjat för c:a 3.5 miljarder år sedan. Det kom alltså relativt snabbt under jordens historia. Det flercelliga livet tros dock endast ha förekommit den senaste miljarden år. Jag tror att det är mera sannolikt med en skapelse av den första cellen än att den bildades på det sätt som man låter påskina på ett typiskt naturhistoriskt museum nära dig--i en tidvattensgöl i solens sken. Att barnavårdsmyndigheten inte blir inkopplad visar hur starkt evolutionsparadigmet är.
Jag har föreslagit att den tredje skapelsen rör tillkomsten av det andliga livet hos människan. Jag vet inte om jag är ensam i världen med denna idé. Troligtvis inte. Idén hänger på att där finns en signifikant skillnad mellan den mentala funktionen av människan och schimpansen. Detta är inte okontroversiellt. En del skulle hävda att det endast rör sig om en gradskillnad.
Den första myllan finns alltså ett tag. Sedan, enligt en ny princip, uppstår en ny mylla--det metaboliska livet--och sedan gror i denna det andliga livet.
Detta induktionslika resonemang leder till frågan om det andliga livet är en mylla för något fjärde? Tar man hjälp av gängse myter finns i bibeln en beskrivning av himmelriket. Kräver detta en fjärde skapelse? Man beskriver ju en slags evolution av tankeprocessen som leder till en ny verklighet. Myter, fantasi och science fiction är ju viktiga för vår möjlighet att gissa oss framåt i tiden. Himmelriket är kanske symbolen för något nytt. En vackrare funktion. Varje steg leder till en objektivt högre skönhetsgrad.
Dock vet man ju att den första myllan inte kunde föreställa sig den andra och så vidare. De kom som en överaskning på varandra med monumentala konsekvenser--en stegvis utveckling.
Jag sjunger den här sången för att jag tror det är användbart med en intermediär position i diskussionen mellan Kreationister och Evolutionister. Sen är det kanske också så att det paranormala från igår är det normala av idag.
20070522
Kristendomen vs. Humanisterna
Jag har funnit en något tillspetsad debatt i litteraturen om religionsfrihet där framförallt de så kallade Humanisterna är aktiva.
Humanisternas framfart skrämde mig lite så jag beslutade mig för att försöka förstå vad de står för. Deras hemsida var informativ.
En av grundprinciperna för humanismen är: "Humanisternas ändamål är att verka för att människor utan några religösa föreställningar skall kunna känna glädje och trygghet i livet."
Det låter ju inte så farligt. Denna strof får mig att undra om man inte letar efter det som de religösa kallar Gud? Men har folk inte religösa föreställningar är de väl lyckliga på något annat sätt.
Vidare hävdar man: "Vi tycker att det är tid för mänskligheten att bli mogen - att lämna bakom sig en världsbild byggd på myter och magi och istället nyttja vetenskap och beprövad erfarenhet till att förklara förhållanden i vår omvärld. Mänskligheten ska inte behöva söka lösningar i föreställningar om övernaturliga fenomen, "det mystiska" eller "Gud". Istället är det vi människor som tillsammans är ansvariga för mänsklighetens framtid."
Jag utbildade mig till vetenskapsman och jag förstod i denna process att vi aldrig kommer att veta allt. Snarare verkar det som om vårt sökande skapar fler problem än de vi började med. Människan normalfördelas förmodligen över andligheten och några behöver inte tron. Men att ha som mål att alla inte behöver tron verkar ovetenskapligt. Behovet av tron är en av de faktorer som skiljer oss från djuren.
Man säger också: "Vi ser å andra sidan ett ökat intresse för existentiella frågor. Kyrkans minskade roll har skapat ett tomrum som behöver fyllas."
Är det verkligen så att där finns ett tomrum? Undrar alltså ånyo om det inte snarare är så att andligheten har sökt andra vägar? Att tro att det finns ett tomrum är att undervärdera människan.
Att Humanisterna är den snabbast växande humanistorganisationen i världen 2006, enligt Wikipedia, betyder väl bara att man varit kompetitiv. Kanske musikgurun Björn Ulvaeus drog med sig några musikintresserade. Humanisterna har c:a 3000 medlemmar enligt egna uppgifter.
Humanisternas framfart skrämde mig lite så jag beslutade mig för att försöka förstå vad de står för. Deras hemsida var informativ.
En av grundprinciperna för humanismen är: "Humanisternas ändamål är att verka för att människor utan några religösa föreställningar skall kunna känna glädje och trygghet i livet."
Det låter ju inte så farligt. Denna strof får mig att undra om man inte letar efter det som de religösa kallar Gud? Men har folk inte religösa föreställningar är de väl lyckliga på något annat sätt.
Vidare hävdar man: "Vi tycker att det är tid för mänskligheten att bli mogen - att lämna bakom sig en världsbild byggd på myter och magi och istället nyttja vetenskap och beprövad erfarenhet till att förklara förhållanden i vår omvärld. Mänskligheten ska inte behöva söka lösningar i föreställningar om övernaturliga fenomen, "det mystiska" eller "Gud". Istället är det vi människor som tillsammans är ansvariga för mänsklighetens framtid."
Jag utbildade mig till vetenskapsman och jag förstod i denna process att vi aldrig kommer att veta allt. Snarare verkar det som om vårt sökande skapar fler problem än de vi började med. Människan normalfördelas förmodligen över andligheten och några behöver inte tron. Men att ha som mål att alla inte behöver tron verkar ovetenskapligt. Behovet av tron är en av de faktorer som skiljer oss från djuren.
Man säger också: "Vi ser å andra sidan ett ökat intresse för existentiella frågor. Kyrkans minskade roll har skapat ett tomrum som behöver fyllas."
Är det verkligen så att där finns ett tomrum? Undrar alltså ånyo om det inte snarare är så att andligheten har sökt andra vägar? Att tro att det finns ett tomrum är att undervärdera människan.
Att Humanisterna är den snabbast växande humanistorganisationen i världen 2006, enligt Wikipedia, betyder väl bara att man varit kompetitiv. Kanske musikgurun Björn Ulvaeus drog med sig några musikintresserade. Humanisterna har c:a 3000 medlemmar enligt egna uppgifter.
Finland har halva abortfrekvensen!!
Gert Gelotte skriver i gp.se om Finlands halva abort frekvens jämfört med Sveriges. I Sverige begär 17.2 kvinnor av 1000 abort medan det i Finland endast är 9.3 per 1000. Det är 36045 aborter i Sverige per år. Danmark har dessutom nästan halverat sin abortfrekvens sedan 1975 och har nu 12.2 per 1000.
Orsaken till detta är okänd. Det kan vara många små orsaker snarare än en fundamental. En skillnad i abortlagarna är att gränsen för tidig abort i Finland är 12:e veckan mot 18:e veckan i Sverige. Det är kanske lite besvärligare med det kortare tidsperspektivet?
Det kanske är dags att byta abort tiden till den mer funktionella 10-12 veckorsgränsen som dessutom är vanligare nere i Europa? Den första trimestern med organens färdigställande är över. Det mentala livet kanske börjar.
Dessutom slutade färre finska kvinnor med p-piller när raporterna om bröstcancer- och blodpropps-risker kom. Somliga anser att den finska sexualundervisningen i skolan är bättre än den svenska.
Efter allt tal om andlighet de senaste dagarna efter Christina Doctares artikel i SvD.se undrar man om Sverige är mer sekulärt än Finland? En skillnad i andlighet? Skillnaden i abortfrekvensen är dock stor och en så stor skillnad i andlighet mellan länderna är kanske osannolik.
I vilket fall som helst är ju skillnaden mycket signifikant och Gert Gelottes förslag om att formellt utreda frågan är synnerligen viktigt.
Orsaken till detta är okänd. Det kan vara många små orsaker snarare än en fundamental. En skillnad i abortlagarna är att gränsen för tidig abort i Finland är 12:e veckan mot 18:e veckan i Sverige. Det är kanske lite besvärligare med det kortare tidsperspektivet?
Det kanske är dags att byta abort tiden till den mer funktionella 10-12 veckorsgränsen som dessutom är vanligare nere i Europa? Den första trimestern med organens färdigställande är över. Det mentala livet kanske börjar.
Dessutom slutade färre finska kvinnor med p-piller när raporterna om bröstcancer- och blodpropps-risker kom. Somliga anser att den finska sexualundervisningen i skolan är bättre än den svenska.
Efter allt tal om andlighet de senaste dagarna efter Christina Doctares artikel i SvD.se undrar man om Sverige är mer sekulärt än Finland? En skillnad i andlighet? Skillnaden i abortfrekvensen är dock stor och en så stor skillnad i andlighet mellan länderna är kanske osannolik.
I vilket fall som helst är ju skillnaden mycket signifikant och Gert Gelottes förslag om att formellt utreda frågan är synnerligen viktigt.
20070521
Paragraf 366--en betraktelse
Paragraf 366 i katolska kyrkans katekes lyder "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den produceras inte av föräldrarna. Hon lär oss också, att den är odödlig..."
Hur mycket information finns då i föräldrarnas arvsmassa? Hur långt räcker den? Räcker DNA sekvensinformationen till för att tänka kan djuren troligtvis göra detta också?
En del menar att informationen inte räcker ens till att fullborda den embryonala utvecklingen. DNA molekylerna ger information till proteiner som sedan leder celler till att bete sig på de olika sätt som gör att de formar embryot.
Strukturinformationen i DNA sekvensen omvandlas till proteistrukturinformation genom att den bildade aminosyrasekvensen veckas i en process som kallas "protein folding". Detta betyder att proteinet ej veckas slumpmässigt utan att naturens lagar griper in. Till synes från 'ovan'.
Cell-delningar följer på cell-delningar i en fullständigt mirakulös ordning som leder till att fostret bildas. I analogi med 'protein folding' kan man då hävda att cellerna 'veckar' sig till att bilda fostret. Att informationen fortfarande kommer från DNA sekvensen?
När tar informationen slut? Är det rimligt att säga att gränsen är nådd när ett barn börjar ta sina egna beslut? Tänds nervsystemet någon gång runt tionde veckan på fostret och därefter information från annan ort?
Descartes talade om en ande i en maskin och skapade därmed ande-kropp problemet redan på 1600talet. Har vi kommit längre idag? De flesta anser detta. Bland annat därför att det är svårt att tänka sig den nödvändiga interaktionen mellan anden och kroppen utan att anden materialiseras något.
Hur mycket information finns då i föräldrarnas arvsmassa? Hur långt räcker den? Räcker DNA sekvensinformationen till för att tänka kan djuren troligtvis göra detta också?
En del menar att informationen inte räcker ens till att fullborda den embryonala utvecklingen. DNA molekylerna ger information till proteiner som sedan leder celler till att bete sig på de olika sätt som gör att de formar embryot.
Strukturinformationen i DNA sekvensen omvandlas till proteistrukturinformation genom att den bildade aminosyrasekvensen veckas i en process som kallas "protein folding". Detta betyder att proteinet ej veckas slumpmässigt utan att naturens lagar griper in. Till synes från 'ovan'.
Cell-delningar följer på cell-delningar i en fullständigt mirakulös ordning som leder till att fostret bildas. I analogi med 'protein folding' kan man då hävda att cellerna 'veckar' sig till att bilda fostret. Att informationen fortfarande kommer från DNA sekvensen?
När tar informationen slut? Är det rimligt att säga att gränsen är nådd när ett barn börjar ta sina egna beslut? Tänds nervsystemet någon gång runt tionde veckan på fostret och därefter information från annan ort?
Descartes talade om en ande i en maskin och skapade därmed ande-kropp problemet redan på 1600talet. Har vi kommit längre idag? De flesta anser detta. Bland annat därför att det är svårt att tänka sig den nödvändiga interaktionen mellan anden och kroppen utan att anden materialiseras något.
20070520
Andliga ledare
Karin Långström Vinge kommenterar en artikel i SvD.se Brännpunkt där Christina Doctare frågar sig var dagens andliga ledare finns.
Man klagar på materialismen och att lyckan inte finns på ett köpcenter nära dig. Men är detta helt sant?
Man handlar musik på köpcentret. Böcker likaså. Kyrkan använder ju sig av musik för att förgylla gudtjänsten sedan länge. Biblioteken anpassar sig och serverar musik via datorn.
Musiken har ju sedan de gamla vinylplattornas tid gjort ett monumentalt inträde på den andliga scenen. Nu finns den till och med i telefonerna.
Min fråga är om inte musiken med alla dess utövare numera tjänar som viktiga andliga ledare? Det verbala budskapet är ofta kärlekens.
Det är i detta sammanhang intressant att se hur internationell musiken börjat bli här i Sverige. Jag har sett detta inte minst på dessa frågeprogram i underhållningstelevisionen.
Präst, vetenskapsman eller politiker har de en chans på denna marknad för andlighet?
Man klagar på materialismen och att lyckan inte finns på ett köpcenter nära dig. Men är detta helt sant?
Man handlar musik på köpcentret. Böcker likaså. Kyrkan använder ju sig av musik för att förgylla gudtjänsten sedan länge. Biblioteken anpassar sig och serverar musik via datorn.
Musiken har ju sedan de gamla vinylplattornas tid gjort ett monumentalt inträde på den andliga scenen. Nu finns den till och med i telefonerna.
Min fråga är om inte musiken med alla dess utövare numera tjänar som viktiga andliga ledare? Det verbala budskapet är ofta kärlekens.
Det är i detta sammanhang intressant att se hur internationell musiken börjat bli här i Sverige. Jag har sett detta inte minst på dessa frågeprogram i underhållningstelevisionen.
Präst, vetenskapsman eller politiker har de en chans på denna marknad för andlighet?
20070518
Ett tankeexperiment
Om det inte finns några belägg för att storleken på hjärnan ger den funktionella skillnad man observerar mellan människan och schimpansen och om det ej heller har visat sig finnas några funktionella skillnader mellan de två hjärnorna, vad tror man då? Man vet till exempel att det inte verkar röra sig om nya gener i en förklaring till varför människans hjärna verkar fungera bättre. Båda arvsmassorna är sekvensade. Man vet hur dom ser ut.
En slutsats man kan dra i detta fall är att skillnaden inte är kroppslig. Det är detta som katolikerna säger när de påstår att själen bildas av Gud och ej av föräldrarna. Vill man då inte ha en andlig förklaring tvingas man att postulera en hittills okänd funktion som på något sätt är associerad med kroppen och som inte syns för ögat.
Det finns några belägg för en dylik funktion. Människans hjärna är tre gånger större än schimpansens. Skulle minnet sitta i synapserna, kopplingarna mellan nervcellerna, vilket många hävdar, kan det mänskliga minnet bara vara tre gånger större. Det är betydligt större än så.
Det går att operera bort halva hjärnan på olika ställen på råttor utan att deras minne för att hitta mat i en labyrint försvinner. Minnet verkar alltså ej vara lokaliserat i hjärnvävnaden även om vävnaden behövs för att skapa minnen och för att komma ihåg någonting.
En del skulle hävda att tankefunktionerna inte åldras på samma sätt som kroppen vilket skulle kunna betyda att det är lokaliserade utanför cellerna, som ju åldras. Åtminstone tyckte Evert Taube detta uttryckt i Calle Schewens vals: "Jag är som en pojke fast farfar jag är".
En slutsats man kan dra i detta fall är att skillnaden inte är kroppslig. Det är detta som katolikerna säger när de påstår att själen bildas av Gud och ej av föräldrarna. Vill man då inte ha en andlig förklaring tvingas man att postulera en hittills okänd funktion som på något sätt är associerad med kroppen och som inte syns för ögat.
Det finns några belägg för en dylik funktion. Människans hjärna är tre gånger större än schimpansens. Skulle minnet sitta i synapserna, kopplingarna mellan nervcellerna, vilket många hävdar, kan det mänskliga minnet bara vara tre gånger större. Det är betydligt större än så.
Det går att operera bort halva hjärnan på olika ställen på råttor utan att deras minne för att hitta mat i en labyrint försvinner. Minnet verkar alltså ej vara lokaliserat i hjärnvävnaden även om vävnaden behövs för att skapa minnen och för att komma ihåg någonting.
En del skulle hävda att tankefunktionerna inte åldras på samma sätt som kroppen vilket skulle kunna betyda att det är lokaliserade utanför cellerna, som ju åldras. Åtminstone tyckte Evert Taube detta uttryckt i Calle Schewens vals: "Jag är som en pojke fast farfar jag är".
20070517
Hjärnans storlek...igen
Råkade se filmen Deep Blue Sea igår. Filmen är från 1999 och regisserad av Renny Harlin. Den är av typen galen vetenskapsman, i det här fallet en kvinna, ställer till det. Hajar blir intelligenta och förintar hela Alzheimerforskargruppen förutom två överlevande, kocken och hajskötaren.
Jag vill inte gå in på sensmoralen av denna överlevnad men filmens plot hänger på att intelligensen kom till av att hajarnas hjärnor gjordes större för att mer av ett visst protein skulle kunna produceras. En bi-effekt! En tillfällighet!
Om jag förstår det rätt så tror de flesta av oss människor att vi är intelligentare än andra djur därför att vår hjärna är större än de andras. Betyder detta då att vår hjärna någon gång under uppväxten börjar fungera intelligent? Vilken är i så fall denna tröskelvolym på hjärnan?
Tyvärr vet jag inte hur gamla vi är när vår hjärna passerar storleken på den vuxna schimpansens hjärna men det vore intressant att veta? Varför skulle en viss volym sätta igång en intelligens? Där finns ju ingen skillnad i konstruktionen. Ett litet hjärta fungerar liksom en liten njure...
Varför tror vi att hjärnan skiljer sig från andra organ?
Jag vill inte gå in på sensmoralen av denna överlevnad men filmens plot hänger på att intelligensen kom till av att hajarnas hjärnor gjordes större för att mer av ett visst protein skulle kunna produceras. En bi-effekt! En tillfällighet!
Om jag förstår det rätt så tror de flesta av oss människor att vi är intelligentare än andra djur därför att vår hjärna är större än de andras. Betyder detta då att vår hjärna någon gång under uppväxten börjar fungera intelligent? Vilken är i så fall denna tröskelvolym på hjärnan?
Tyvärr vet jag inte hur gamla vi är när vår hjärna passerar storleken på den vuxna schimpansens hjärna men det vore intressant att veta? Varför skulle en viss volym sätta igång en intelligens? Där finns ju ingen skillnad i konstruktionen. Ett litet hjärta fungerar liksom en liten njure...
Varför tror vi att hjärnan skiljer sig från andra organ?
20070516
Sammanfattningsvis
Lagom till Kristi himmelsfärdshelgen kommer så en sammanfattning av de tidigare inläggen.
Enligt ett kristet perspektiv sker hela tiden skapelser vid födseln av en ny individ. Fostrets själ bildas som en tanke av Gud. Individen är älskad och nödvändig. Allt enligt paragraf 366 i den katolska katekesen: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna".
Det är uppenbart att Gud finns på grund av närvaron av all skönhet och design i världen.
Detta är troligtvis då samma händelse som skapade den första människan en tid tillbaka i kroppen av en hominid. En kropp som kom från evolutionen från den första cellen. En miljon år sedan, kanske kortare. Det vill säga när språket, det betydligt större minnet och tankarna kom till. Det är detta som skiljer oss från djuren--ande-nätet. Informationen för dessa skulle alltså ej finnas i arvsmassan.
Jag har kallat detta för den tredje skapelsen. Den andra skapelsen är tillkomsten av den första cellen och den första skapelsen är The Big Bang.
Enligt det rent materialistiska paradigmet sker inga skapelser. Gud existerar ej. I stället sker av någon anledning, non ultra descriptus, The Big Bang, och sedan rullar det på enligt regler man kallar naturlagarna. Dessa regler är ej gudomliga även om man helgar dem.
Det bör också förtydligas att arvsmassan i detta fall måste innehålla information till att driva tankar och att minnas. Jag tillägger också att det på inga vis finns vetenskapliga förklaringar till alla steg i denna evolution.
En fråga är: vilket verkar mest meningsfullt?
Enligt ett kristet perspektiv sker hela tiden skapelser vid födseln av en ny individ. Fostrets själ bildas som en tanke av Gud. Individen är älskad och nödvändig. Allt enligt paragraf 366 i den katolska katekesen: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna".
Det är uppenbart att Gud finns på grund av närvaron av all skönhet och design i världen.
Detta är troligtvis då samma händelse som skapade den första människan en tid tillbaka i kroppen av en hominid. En kropp som kom från evolutionen från den första cellen. En miljon år sedan, kanske kortare. Det vill säga när språket, det betydligt större minnet och tankarna kom till. Det är detta som skiljer oss från djuren--ande-nätet. Informationen för dessa skulle alltså ej finnas i arvsmassan.
Jag har kallat detta för den tredje skapelsen. Den andra skapelsen är tillkomsten av den första cellen och den första skapelsen är The Big Bang.
Enligt det rent materialistiska paradigmet sker inga skapelser. Gud existerar ej. I stället sker av någon anledning, non ultra descriptus, The Big Bang, och sedan rullar det på enligt regler man kallar naturlagarna. Dessa regler är ej gudomliga även om man helgar dem.
Det bör också förtydligas att arvsmassan i detta fall måste innehålla information till att driva tankar och att minnas. Jag tillägger också att det på inga vis finns vetenskapliga förklaringar till alla steg i denna evolution.
En fråga är: vilket verkar mest meningsfullt?
20070515
Optimist eller Pessimist
Från en artikel i New York Times, 7 juli 2005 kallad 'Finding Design in Nature' citerar jag: "...by the light of reason the human intellect can readily and clearly discern purpose and design in the natural world,...". (...i ljuset av det mänskliga intellektets tänkande kan enkelt och klart ses en meningsfullhet och design i naturen...)
Christoph Schönborn, en kardinal i katolska kyrkan från Wien, är författare till artikeln.
Han citerar vidare Benedictus XVI: "We are not some casual and meaningless product of evolution. Each of us is the result of a thought of God. Each of us is willed, each of us is loved, each of us is necessary." (Vi är inte en tillfällig och meningslös produkt av evolutionen. Var och en av oss är resultatet av Guds tanke. Var och en av oss är önskad, älskad och nödvändig.)
Det är lite grann en fråga om att vara optimist eller pessimist.
Hur bedömer vi skillnaden mellan djurens funktion och människans? Kroppen är otvivelaktigt en produkt av evolutionen men vad är språket, det större minnet och tänkandet värt? Är det bara en liten gradvis förbättring eller är skillnaden monumental?
Christoph Schönborn, en kardinal i katolska kyrkan från Wien, är författare till artikeln.
Han citerar vidare Benedictus XVI: "We are not some casual and meaningless product of evolution. Each of us is the result of a thought of God. Each of us is willed, each of us is loved, each of us is necessary." (Vi är inte en tillfällig och meningslös produkt av evolutionen. Var och en av oss är resultatet av Guds tanke. Var och en av oss är önskad, älskad och nödvändig.)
Det är lite grann en fråga om att vara optimist eller pessimist.
Hur bedömer vi skillnaden mellan djurens funktion och människans? Kroppen är otvivelaktigt en produkt av evolutionen men vad är språket, det större minnet och tänkandet värt? Är det bara en liten gradvis förbättring eller är skillnaden monumental?
20070514
Evolutionär antropologi
En artikel i DN.se ger lite information om var detta fält befinner sig.
I evolutionär antropologi kan man alltså följa arvsmassan över tiden nuförtiden. Evolutionär psykologi däremot har vissa begränsningar som diskuterats tidigare.
Man är ju hänvisad till att mäta skallens volym och schimpansstudierna har sina begränsningar. Det kan ju dock tänkas att man kan dra slutsatser från DNA sekvenser till tänkande men detta måste visas först. Det är nog inte så lätt.
I evolutionär antropologi kan man alltså följa arvsmassan över tiden nuförtiden. Evolutionär psykologi däremot har vissa begränsningar som diskuterats tidigare.
Man är ju hänvisad till att mäta skallens volym och schimpansstudierna har sina begränsningar. Det kan ju dock tänkas att man kan dra slutsatser från DNA sekvenser till tänkande men detta måste visas först. Det är nog inte så lätt.
Politik och religion
Det knorras i Europa om den islamska närvaron och man fruktar minareter. Den amerikanska högern är tydligen inte ensam. Se tidigare inlägg.
Det är det största partiet i Schweiz, SVP, som samlar in de nödvändiga 100,000 namnunderskrifterna för att kunna förbjuda byggandet av minareter.
Minareten finns inte i koranen, tydligen, utan står som en symbol för det politiska islam, en plats där sharia gäller. Fundamentalistiska muslimer lever kanske enligt sharia.
Religionsfrihet betyder ju inte att ett separat politskt system gäller. Vatikanen har ju ingen makt inom katolicismen längre.
Man frågar sig om moskéer utan minareter är comme-il-faut?
Det är det största partiet i Schweiz, SVP, som samlar in de nödvändiga 100,000 namnunderskrifterna för att kunna förbjuda byggandet av minareter.
Minareten finns inte i koranen, tydligen, utan står som en symbol för det politiska islam, en plats där sharia gäller. Fundamentalistiska muslimer lever kanske enligt sharia.
Religionsfrihet betyder ju inte att ett separat politskt system gäller. Vatikanen har ju ingen makt inom katolicismen längre.
Man frågar sig om moskéer utan minareter är comme-il-faut?
Tron i vetenskapen
Språkets unika humana aspekt är en synnerligen pinsam affär för personer som hävdar att evolutionen är allt som hände efter the Big Bang. Man vill väldigt gärna visa att schimpansen befinner sig på en intermediär position mellan människan och tidigare djur.
Det har gått femtio år sedan den inflytelserika teorin om språkets "djupa strukturer" lades fram av Noam Chomsky. Dr. Chomsky menade att under de olika mänskliga språken finns där en 'mentalese' som är samma hos alla människor. En universell grammatik.
Trots alla framsteg inom genetiken har man inte lyckats finna några gener som styr grammatiken. För några år sedan var där i media en debatt om en språkrelaterad gen FOXP2 som ansågs vara den felande länken i evolutionsteorin om människan. Men denna forskning blev en besvikelse. Det var tillbaka till "square one".
I The Economist, sidan 81, 5 maj 2007 finns en artikel kallad "Gestures of Intent" som belyser problemet: evolutionen av språket. Man argumenterar för att gestikulerandet förkom det talade språket. Schimpanser har normalt ett 30tal gester.
Nu vet man dock att mänskliga teckenspråk är uppbyggda på samma sätt som de talade språken. Så evolutionen av språket som ämne gäller fortfarande ej eftersom man fortfarande inte har löst själva språkmekanismen.
Människor gestikulerar faktiskt fortfarande och troligtvis på ett mycket liknande sätt. Evolutionen av gestikulerandet går därför bra att studera men ej evolutionen av språket. Schimpanser talar inte. Det har femtio år av mycket entusiastiska studier på apor visat. Men det är fortfarande en vetenskaplig trosfråga eftersom evolutionsparadigmet är så starkt. Se diskussionen till Anders Rasmussen inlägg.
Det har gått femtio år sedan den inflytelserika teorin om språkets "djupa strukturer" lades fram av Noam Chomsky. Dr. Chomsky menade att under de olika mänskliga språken finns där en 'mentalese' som är samma hos alla människor. En universell grammatik.
Trots alla framsteg inom genetiken har man inte lyckats finna några gener som styr grammatiken. För några år sedan var där i media en debatt om en språkrelaterad gen FOXP2 som ansågs vara den felande länken i evolutionsteorin om människan. Men denna forskning blev en besvikelse. Det var tillbaka till "square one".
I The Economist, sidan 81, 5 maj 2007 finns en artikel kallad "Gestures of Intent" som belyser problemet: evolutionen av språket. Man argumenterar för att gestikulerandet förkom det talade språket. Schimpanser har normalt ett 30tal gester.
Nu vet man dock att mänskliga teckenspråk är uppbyggda på samma sätt som de talade språken. Så evolutionen av språket som ämne gäller fortfarande ej eftersom man fortfarande inte har löst själva språkmekanismen.
Människor gestikulerar faktiskt fortfarande och troligtvis på ett mycket liknande sätt. Evolutionen av gestikulerandet går därför bra att studera men ej evolutionen av språket. Schimpanser talar inte. Det har femtio år av mycket entusiastiska studier på apor visat. Men det är fortfarande en vetenskaplig trosfråga eftersom evolutionsparadigmet är så starkt. Se diskussionen till Anders Rasmussen inlägg.
20070512
Vad konfirmerar konfirmationen
Allt färre konfirmeras i Sverige enligt en artikel i SvD.
Konfirmanderna tycker tydigen inte det är viktigt att vara med i Svenska Kyrkan. Det skulle kunna vara en bekräftelse på att kyrkan har problem och inte tron. Allt annat neutralt, hur stor procent kan man förvänta sig har ett andligt intresse av religöst slag i 15 års åldern? Hur många är andliga totalt sett?
Det finns enligt normalfördelningen så många troende och man börjar närma sig detta naturliga tal när andra stimulanser försvunnit över åren.
Ännu konfirmerar sig var tredje svensk 15åring. Antalet ungdomar som konfirmerar sig har sjunkit från c:a 80% till under 40% de senaste 35 åren. Det hände någonting i Sverige i slutet på sextiotalet. Kanske inte bara i Sverige.
Konfirmanderna tycker tydigen inte det är viktigt att vara med i Svenska Kyrkan. Det skulle kunna vara en bekräftelse på att kyrkan har problem och inte tron. Allt annat neutralt, hur stor procent kan man förvänta sig har ett andligt intresse av religöst slag i 15 års åldern? Hur många är andliga totalt sett?
Det finns enligt normalfördelningen så många troende och man börjar närma sig detta naturliga tal när andra stimulanser försvunnit över åren.
Ännu konfirmerar sig var tredje svensk 15åring. Antalet ungdomar som konfirmerar sig har sjunkit från c:a 80% till under 40% de senaste 35 åren. Det hände någonting i Sverige i slutet på sextiotalet. Kanske inte bara i Sverige.
20070511
Kyrkan verkar ha problem inte tron
The Economist har en artikel i senaste numret, sidan 53, 5 maj 2007 kallad "Lighting on new faith or none" med anledning av påvens besök i Brazilien. Den knyter an till vad Charlotte skrev på A Catholic Renewal. Artikeln pekar på de problem den katolska kyrkan har när de har förlorat troende till den så kallade "Pentecostal" protestantismen, en import från USA. Tron är dock stark i ett land som Brazilien men det religiösa utövandet börjar närma sig Europas nivåer.
Det finns 450m katoliker i sydamerika och de karibiska öarna. C:a 80% av befolkningen. Brazilien som är världens största katolska land har förlorat 1% årligen av sina katoliker sedan 1991. En orsak kan vara att det finns 18 gånger fler protestantiska pastorer än katolska präster per troende. Den katolska kyrkan är dock den mest respekterade institutionen i regionen. I Mexico, där det i Mexico City nyligen blev tillåtet med abort, var antalet protestanter 7.3% i 2000 års census. Nu kan det vara c:a 20%.
Katolikernas svar på utmaningen från protestanterna är att imitera den. Det så kallade "Charismatic movement" använder sig av kristen popmusik och snygga TV shower. 75-80% av protestanterna är Pentecostals. Pentecostals växer fortfarande men nu på bekostnad av de icke troende. I den fattiga utkanten av Sao Paulo kan fördelningan vara 30% protestanter, 40% katoliker och 22% utan religion, 3ggr det nationella snittet, medan de rika centrala delarna av staden har 83% katoliker.
De latinamerikanska katolikerna är dock mer enade mot abort och stamcellsforskning än de i USA. Bara 16% av brazilianarna vill ändra sin abortlagstiftning. Katolikerna har dock för få präster för att vidmakthålla sin struktur. Chefen för National Council of Brazilian Laity säger att man väntar sig mer fader och pastor av Benedictus XVI än auktoritet.
Det finns 450m katoliker i sydamerika och de karibiska öarna. C:a 80% av befolkningen. Brazilien som är världens största katolska land har förlorat 1% årligen av sina katoliker sedan 1991. En orsak kan vara att det finns 18 gånger fler protestantiska pastorer än katolska präster per troende. Den katolska kyrkan är dock den mest respekterade institutionen i regionen. I Mexico, där det i Mexico City nyligen blev tillåtet med abort, var antalet protestanter 7.3% i 2000 års census. Nu kan det vara c:a 20%.
Katolikernas svar på utmaningen från protestanterna är att imitera den. Det så kallade "Charismatic movement" använder sig av kristen popmusik och snygga TV shower. 75-80% av protestanterna är Pentecostals. Pentecostals växer fortfarande men nu på bekostnad av de icke troende. I den fattiga utkanten av Sao Paulo kan fördelningan vara 30% protestanter, 40% katoliker och 22% utan religion, 3ggr det nationella snittet, medan de rika centrala delarna av staden har 83% katoliker.
De latinamerikanska katolikerna är dock mer enade mot abort och stamcellsforskning än de i USA. Bara 16% av brazilianarna vill ändra sin abortlagstiftning. Katolikerna har dock för få präster för att vidmakthålla sin struktur. Chefen för National Council of Brazilian Laity säger att man väntar sig mer fader och pastor av Benedictus XVI än auktoritet.
Katolsk-materialistisk dissonans
I ärlighetens namn fordrar paragraf 366 i katolska kyrkans katekes ytterligare en kommentar även om den stämmer i det essensiella med min hypotes.
Det etablerade vetenskapliga materialistiska paradigmet lär förmodligen att livet, dvs, både det kroppsliga och del själsliga, börjar i och med befruktelsen och att det har sitt ursprung i informationen i generna som kommer från båda föräldrarna. Själen kommer alltså helt från föräldrarna och Gud är inte inblandad. Själen har då sin plats i hjärnvävnaden och är på så sätt inte odödlig.
Dr. Rupert Sheldrake intar en intermediär postion med sin hypotes om 'morphic resonans', dvs, att information till den embryonala utvecklingen även finns i etern, inte bara i generna.
Jag frestas också att yttra mig om agapes relation till treenigheten även om jag inte på något sätt vill låta påskina att jag är en teolog. Fadern, sonen och den helige anden är ju de tre personlighets-karaktärerna som räddar kristendomens monoteistiska valör genom att vara olika uttryck av en och samma essens. Om Gud är agape finns där ju en dissonans mellan begreppet personlighet och den karaktär som agape innehar, en slags energi. Är agape själva essensen eller rör det sig om en fyrenighet?
Det kan tyckas ogudaktigt att försöka söka Gud/agape med vetenskapliga metoder men det rör sig om ett ärligt försök att utveckla 'interfacet' mellan teologin och naturvetenskapen.
Det etablerade vetenskapliga materialistiska paradigmet lär förmodligen att livet, dvs, både det kroppsliga och del själsliga, börjar i och med befruktelsen och att det har sitt ursprung i informationen i generna som kommer från båda föräldrarna. Själen kommer alltså helt från föräldrarna och Gud är inte inblandad. Själen har då sin plats i hjärnvävnaden och är på så sätt inte odödlig.
Dr. Rupert Sheldrake intar en intermediär postion med sin hypotes om 'morphic resonans', dvs, att information till den embryonala utvecklingen även finns i etern, inte bara i generna.
Jag frestas också att yttra mig om agapes relation till treenigheten även om jag inte på något sätt vill låta påskina att jag är en teolog. Fadern, sonen och den helige anden är ju de tre personlighets-karaktärerna som räddar kristendomens monoteistiska valör genom att vara olika uttryck av en och samma essens. Om Gud är agape finns där ju en dissonans mellan begreppet personlighet och den karaktär som agape innehar, en slags energi. Är agape själva essensen eller rör det sig om en fyrenighet?
Det kan tyckas ogudaktigt att försöka söka Gud/agape med vetenskapliga metoder men det rör sig om ett ärligt försök att utveckla 'interfacet' mellan teologin och naturvetenskapen.
Själen skapas av agape?
Idag regnar det och jag njuter av att sitta inomhus med intressanta problemställningar. Den katolska kyrkans katekes informerar i paragraf 366 att: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna". Denna dogm är för en biolog väldigt intressant därför att den säger att föräldrarnas gener inte är involverade i produktionen av fostrets själ. För det första finns där då ingen nödvändighet i att själen skulle produceras samtidigt med zygoten--den fuserade spermien och ägget--om inte ordet "omedelbart" skulle betyda detta. Det är mera rimligt att själen etablerats när det kroppsliga substratet för dess funktion, bio-nätet, är redo vid c:a 10 veckor. Det är också sannolikt att själen är icke-cellulär och min hypotes med ett ande-nät, skillnaden mellan människa och djur, verkar stämma väl överens med denna paragraf som också stimpulerar att själen är odödlig--celler dör ju. Vidare, är Gud involverad i skapelsen så är agape det också. Kan man tänka sig agape som en själslig livsenergi som flödar genom kroppen genom livet? I så fall är den mänskliga själen beroende av agape för sin existens. En experimentell approach för att studera andligheten, dvs, mottagligheten av agape skulle då kunna involvera en blockad av agapes flöde till själen (ande-nätet)? Utan ande-nätets funktion skulle människan bli djurlik. Detta vore ett framsteg i studiet av andligheten hos människan. Man saknar ju annars en 'bioassay' för agapes effekt på individen. Kristna studenter på universitet klarar sig lika bra som icke-kristna, ej bättre, och framgångsteologi är ett fult ord, dvs, att man skulle ha individuella fördelar av att vara kristen. Kristen är man bland likasinnade och det kanske gruppen som sådan mår bättre av. Att blockera agapes flöde kan bli svårt. Den verkar passera det mesta och finns till och med i rymden. Hursomhelst, för tre tusen år sedan trodde man att regnet kom från Gud. Idag tror vi att agape kommer från Gud.
20070510
Agape?
Den nye påven Benedictus XVI började sin karriär med en encyclika kallad Deus caritas est--Gud är kärlek. Den inbitne kristne reagerar inte. De har hört den förut, ett axiom i kristendomen. Det talas nämligen mycket i bibeln om kärlek. Agape är med andra ord ett viktigt begrepp. Men vad i hela friden är då denna agape, la charité på franska och charity på engelska, som är av samma väsen som Gud. Är det en energi av ännu okänt slag? Först och främst finns där ett semantiskt problem. Agape saknar en verbform. Man agapar inte. Agape är i alla fall inte eros, det som CS Lewis kallade vanlig kärlek mellan älskande par. Dr. Helen Fisher förklarar vad eros är nyligen i ett framträdande. Hon har studerat personer som är kära i varandra med fMRI, en metod som kan visa vilka områden i hjärnan som tar upp syre mer än andra och därför är mer aktiva. Det mönster som framkommer är specifikt för kärleken mellan människor men är också likt mönstret för kärleken mellan mor och barn. Karmelitnunnor i kontemplativ bön hade ett annat mönster. De ansågs vara i förening med Gud (Union with God). Helen Fisher hävdar att eros är en drift, inte en emotion, och har en ganska krass syn på begrepped eros i sin bok Why we love: The nature and chemistry of romantic love, ISBN 0-8050-6913-5. Personligen tycker jag att hon blandar lite för mycket venus (köttslig kärlek) i eros-begreppet som CS Lewis använde det. Vore agape en ny slags energi som Gud förmedlar oss, en slags livskraft, kan man ju som tidigare spekulera i vad som styr mottagligheten för densamma hos människan, dvs, andligheten? Gud är en energi av ännu okänt slag? Kan vi söka Gud med vetenskapliga metoder?
20070509
Det gudomliga sinnet?
Är det relevant att fråga sig vad konfigurationen är på det gudomliga sinnet, dvs, det sinnestillstånd då vi maximalt mottager Guds kärlek (agape). Bönen anses vara det tillstånd då vi står Gud närmast men stämmer detta med nuvarande idéer angående vår mentala funktion? Bönen är inte lika populär som den brukade vara och detta beror kanske på att Gud inte verkar höra bön. Folk har blivit mer resultatinriktade. Sjukvården är till exempel en konkurrerande myndighet. En del hävdar att bönen skall vara synnerligen stillsam och att sinnesintryck, mentala bilder och tankar skall supprimeras för att man på ett optimalt sätt skall öppna sig inför Gud. Men vill Gud att vi tömmer våra hjärnor på stimulans för att nå honom. Kan det inte vara så att en optimal stimulans av vår mentala funktion är något som skulle falla Gud i smaken bättre? Något som också borde vara bättre för den kärlekssökande individen? Vad krävs alltså av vårt mentala tillstånd för att vi maximalt skall absorbera agape från Gud? Är vi maximalt absorberande när vi utför meningsfullt arbete i riktningen människors bästa snarare än då vi 'ber' till Gud? Kan samma sak förklara varför folk inte ser sig ha tid att gå till kyrkan i samma utsträckning som tidigare? Det är inte en aktivitet som maximerar absorptionen av Guds kärlek. Folk kanske känner det på sig? Söker de agape på något annat sätt som kompensation? Är sökandet av agape ett mänskligt behov?
Att känna Gud
Samtidigt som jag diskuterade min modell igår dök ett inlägg från Wilfrid Stinissen upp, en karmelit munk, kallat Att känna Gud (Idag är Guds dag, 8 maj, ISBN 91-7195-394-9). Känna betyder i detta fall 'to know'. Karmeliterna fokusserar på kontemplativ bön. Följande citat knyter an till gårdagens diskussion "Gud kan du inte nå genom resonemang och diskussioner. Du kan inte tänka dig fram till kontakt med honom. Gud kan du endast nå genom att älska". En katolsk ståndpunkt i frågan om vilken egenskap som bäst predisponerar för kontakt med Gud skulle då vara att hjärtat/nous är dominant. Den rationella delen av vår mentala funktion skulle eventuellt kunna vara mindre effektiv. Tittar man närmare på br. Wilfrids uttalande kan det dock fortfarande vara så att ett experimentellt sökande av kunskap om Gud skulle kunna fungera. Det kan ju ej jämställas med ett rent rationellt tänkande. Mer Locke än Descartes. Kunskapen kommer från erfarenheten. Det vore ju kanske inte alltid önskvärt att man bara skulle söka Gud via kontemplation där man undertrycker rationellt tänkande och bildanalys. Jag har funnit en ledtråd in den Nicenska trosbekännelsen där det uttryckligen sägs att Gud blev materialistisk (kött) i och med Jesus tillblivelse. Är Gud materialistisk kan hans väsen sökas via vetenskapliga metoder. Finge jag gissa menar br. Wilfrid agape när han talar om kärlek. Det är inte den kärlek som ett älskande par råkar ut för (eros) utan kärleken mellan Gud och människan relaterad till kärleken till nästan men dock ej vänskap. Agape är det som skapar vår goda syn på människovärdet. (En bra beskriving på agape finns i The Four Loves, av C.S. Lewis, ISBN 0-00-628089-7). Vilken mental funktion använder man sig då av när man erfar agape? Jag har en känsla av att hela den mentala funktionen, den mänskliga funktionen, inkluderande ande-nätet, krävs. Jag behöver åtminstone själv mitt rationella tänkande för att försöka förstå begreppet agape. I den ateistiska värld, en värld i avsaknad av agape, som kommunismen skapade är det ju bevisligen så att problem med de mänskliga rättigheterna föreligger i en större grad än i den kristna världen.
20070508
Människans kontakt med Gud
En diskussion om andlighet och vetenskap ledde fram till en modell för vår mottaglighet för Gud. Det är ju sedan länge känt att vår andlighet är uppdelad i hjärtat (kännandet), eller nous som de orthodoxa kallar det, och intellektet (tänkandet) den rationella delen av vår mentala funktion. Tro- och vetande-debatten är ett resultat av dessa två funktioner men vi kan förmodligen samla kunskap via båda kanalerna som är separerbara experimentellt. En del människor säger att de har kontakt med Gud och att de kan känna Guds närvaro. Tager man detta som bevis för att Gud existerar så skall man enligt gällande paradigm anta att en mottaglighet för Gud är genetiskt betingad och man kan förmoda att en eller flera gener är upptagna med denna funktion. Det två kanalerna kan ju dessutom ha separata anlag. Skulle någon anse att Gud inte existerar så borde ju liknade anlag finnas ändå men i stället vara involverade i tron att Gud finns. Där finns även en möjlighet att en icke kroppslig funktion står för kontakten med Gud och att kroppsliga element endast sekundärt är involverade. Det så kallade ande-nätet, skapat av Gud, kan vara länken.
Andligheten måste i detta fall definieras som varandes antingen känslighet via hjärtat/nous eller känslighet via intellektet eller via båda. Man får förmoda att andligheten är normalfördelad. Frågan är om andligheten i hjärtat predisponerar för prästerskapet och att andligheten i intellektet predisponerar för akademiskt arbete. I min mening är forskare som t.ex. bearbetar livsproblemen och vår plats i universum synnerligen andliga personer. Politikerna som för två tusen år sedan bara hade överstepräster att rådfråga om andliga problem och det okända har idag även experter i form av akademiker att tillgå. Det rör sig kanske alltså om personer med olika talanger, olika anlag vad avser vår mentala funktion, och inte samma människor i olika skepnad.
Andligheten måste i detta fall definieras som varandes antingen känslighet via hjärtat/nous eller känslighet via intellektet eller via båda. Man får förmoda att andligheten är normalfördelad. Frågan är om andligheten i hjärtat predisponerar för prästerskapet och att andligheten i intellektet predisponerar för akademiskt arbete. I min mening är forskare som t.ex. bearbetar livsproblemen och vår plats i universum synnerligen andliga personer. Politikerna som för två tusen år sedan bara hade överstepräster att rådfråga om andliga problem och det okända har idag även experter i form av akademiker att tillgå. Det rör sig kanske alltså om personer med olika talanger, olika anlag vad avser vår mentala funktion, och inte samma människor i olika skepnad.
20070507
Anti-amerikanismen föder anti-europeanismen
Våld föder våld. The Economist, sidan 56, 28 april, 2007 har en artikel som diskuterar hur elaka tungor i USA reagerar mot anti-amerikanismen i Europa. Man anför tre huvudproblem: 1) Europa begår ett demografiskt och ekonomiskt självmord. Återväxten är för låg. Det föds bara c:a 1.5 barn per två individer mot c:a 2.3 i USA. Ekonomin är dessutom för hårt reglerad och nedtyngd av sociala beting; 2) Till skillnad från Amerika är Europa ett samhälle som lämnat kristendomen bakom sig; och 3) Muslimerna ersätter det demografiska och spirituella tomrummet. Det finns dem som påstår att det muslimska hotet mot Europa är lika illavarslande som det nazistiska hotet var på 1940talet. Att visa en alienation mot Europa är något som hör till den Amerikanska högern så det är kanske inte så allvarligt eftersom högern för närvarande inte är på frammarsch. Man kan oclså fråga sig om Europas tomma kyrkor verkligen betyder att europeerna har övergivit sin tro. 75% av europeerna hävdar att de är kristna och europeiska sociologer talar om att tro utan att vara associerad med en kyrka. Dessutom representerar muslimerna bara 4% av populationen och är sinsemellan splittrade. Trots detta är anti-Europeanismen inte obetydelsefull. I och med att det kalla kriget tog slut så försvann detta argument för sammanhållningen. Iraq-kriget gjorde att Tyskland och Frankrike alienerades med USA och Storbritannien. Anti-Europeerna skriver ocskå böcker med titlar som "America Alone", "Our Oldest Enemy", "While Europe Slept" and "The West's Last Chance". Nu är det väl ändå så att majoriteten ser värdet av att samarbeta över Atlanten. Detta samarbete har ju varit fundamentet för världsfreden sedan 1945. Jag hoppas därför att man fortsätter att förstå att det är fler saker som förenar än som skiljer de två parterna åt. Nicolas Sarkozy, den nye Franske presidenten är ett steg i rätt riktning.
20070506
Minnet för namn
Var på ett 75-årskalas igår och i en av diskussionerna kom man in på problemet med att inte komma ihåg en persons namn. Det intressanta i sådana sammanhang, även om det är irriterande nog för de drabbade, är att minnet verkar fungera anti-hierarkiskt. Personen i fråga kan i allmänhet komma ihåg många andra saker om namninnehavaren som hur vederbörande ser ut etc. Önskar att jag skulle ha kunnat bidraga till diskussionen som expert. Detta kunde jag ej men det är i vilket fall intressant att spekulera om vad effekten kan bero på. Baserat på de nämnda experimentella data så verkar det finnas två kanaler för att komma ihåg någonting. En som verkar åldras och en som är mindre känslig, kanske helt okänslig för åldersförändringar i våra celler. Det mest väsentliga i kunskapen om en person verkar vara kvar. Ett namn betyder ju väldigt lite i en vänskap. Om minnet enbart är lokaliserat i nervsystemets synapser, nuvarande paradigm, borde dessa celler ej åldras i olika tempo. Om namnihågkommandet däremot är lokaliserat i nervsystemet (synapserna) och bakgrundsinformationen är lokaliserad annorstädes når man lättare en förklaring. Skulle det finnas cellulära områden i till exempel hjärnan som åldras snabbare än andra hade patologerna känt till dessa och studier varit arrangerade för att undersöka minnets relation till områdena ifråga. Jag tvivlar på att sådana studier existerar. Resultaten hade varit så fundamentala att informationen återfunnits i läroböcker.
20070504
Uppfinningar i evolutionen
Onychophoranerna eller sammetsmaskarna fanns för 550 millioner år sedan och flugorna uppstod för 150 millioner år sedan. Förändringar i bland annat de så kallade HOX-generna gjorde att masken blev en fluga. En väsentlig skillnad mellan dessa väsen är flugvingen, en evolutionistisk uppfinning. Det tog alltså 400 millioner år för flugvingen att uppstå. Människans språk finns inte hos schimpanserna som vi genetiskt lämnade för c:a 6 millioner år sedan. Vilken är mest komplicerad, dvs, vilken funktion borde tagit längst tid att utvecklas, flugvingen eller språket? Flugvingen, å ena sidan, är en mekanisk skapelse som igår i flugans flygningsfunktion som kan betraktas som relativt komplicerad. Språket, å andra sidan, har en mekaniskt funktion som är ungefär lika invecklad som flygfunktionens men också en annan intellektuell eller andlig komponent som för mig ter sig mer invecklad än de mekaniska funktionerna. Med andra ord så tog det en kortare tid för språket, som är mer komplicerat, än för flugvingen att uppstå. 6/400 gånger så lång tid!? Är det rimligt att anta att sannolikheten för att språket uppstod på något annat sätt än det som föreslås av evolutionen är större? Själv har jag föreslagit att språket uppstod som ett led i en skapelse av vad jag kallat ande-nätet.
20070503
Kreativitet
Andligheten är troligtvis kopplad till kreativiteten. Kreativiteten och dess kultivering lyftes fram av Ralph Waldo Emerson som en lösning på problemet att Europas bokkunskap var mycket större än USAs på den förra hälften av 1800talet. Emerson gick till och med så långt att han varnade för bokkunskapen i sin The American Scholar från 1837, en tal som beskrivits som USAs intellektuella självständighetsdeklaration: "Whatever talents may be, if the man create not, the pure efflux of the Deity is not his; — cinders and smoke there may be, but not yet flame." Böcker kan dock vara användbara ibland menar Emerson: "Books are for the scholar's idle times. When he can read God directly, the hour is too precious to be wasted in other men's transcripts of their readings. But when the intervals of darkness come, as come they must, — when the sun is hid, and the stars withdraw their shining, — we repair to the lamps which were kindled by their ray, to guide our steps to the East again, where the dawn is. We hear, that we may speak. The Arabian proverb says, "A fig tree, looking on a fig tree, becometh fruitful."" Emersons beskrivning av skolan är också intressant: "But they can only highly serve us, when they aim not to drill, but to create; when they gather from far every ray of various genius to their hospitable halls, and, by the concentrated fires, set the hearts of their youth on flame."
Nuförtiden, i Europa, ligger man ju efter USA i kreativitet. Även så i religiös andlighet. Romano Prodi, när han var i EU, varnade för forskningens eftersatthet i Europa jämfört med Japan och USA i en artikel i Le Monde. I Europa finns där 5 forskare per 1000 arbetare medan det i Japan och USA finns 9 respektive 8 forskare per 1000 arbetare. Det andliga och kreativa klimatet verkar eftersatt i Europa om man får tro dessa siffror. Väntar Europa, dvs EU, på sin Emerson? Hur farligt är det att inte ta sekularisering på allvar? Finns det ett samband mellan sekularisering och minskat intresse för forskning?
Nuförtiden, i Europa, ligger man ju efter USA i kreativitet. Även så i religiös andlighet. Romano Prodi, när han var i EU, varnade för forskningens eftersatthet i Europa jämfört med Japan och USA i en artikel i Le Monde. I Europa finns där 5 forskare per 1000 arbetare medan det i Japan och USA finns 9 respektive 8 forskare per 1000 arbetare. Det andliga och kreativa klimatet verkar eftersatt i Europa om man får tro dessa siffror. Väntar Europa, dvs EU, på sin Emerson? Hur farligt är det att inte ta sekularisering på allvar? Finns det ett samband mellan sekularisering och minskat intresse för forskning?
20070502
Andlighet
Bland människorna finns där individer med speciella talanger. En del kallas andliga individer. Vad innebär det att vara andlig? Icke-religös andlighet, dvs hos en person som ej växt upp i ett religiöst sammanhang, är kanske extra intressant. Den representerar ju en orörd egenskap. En naturlig andlighet. Andlighet som den är när de gener som nu formar den får agera fritt hos en individ. Man får förmoda att religionerna skapades av andliga personer. Andliga personer tror på någonting. Någonting stort. Inte nödvändigtvis på Gud. En religiös person säger att personen vet inte att Gud finns men Gud tänker på vederbörande ändå. Ekumenikens mål är förmodligen ett erkännande av andligheten som en slags ny religion för alla. Det finns förmodligen strömningar inom psykologin som bearbetar andligheten för vad den är. Religions-neutralt. Prästutbildningen på Universitet innehåller ett ämne kallat religions-beteendevetenskap. Lär sig prästerna nuförtiden att bli ekumeniska från början? Medför sekularisering i västvärlden att den naturliga andligheten ökar eller måste den ledas av präster? Hur många som tidigare blev präster har i stället blivit vetenskapsmän? Diskuterade något liknande med Charlotte på A Catholic Renewal.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
