Hittade ett intressant citat på Credoakademins blogg: "Jag lydde pastorns råd och följde min intuition. Och min intuition sade mig att använda mitt förnuft!"
Citatet kan tyckas vara humoristiskt men jag tycker också att det är mycket viktigt.
Olika kretsar i hjärnan aktiveras när man använder intuition respektive när man använder sitt förnuft. Eftersom vi är konstruerade med båda typer av kretsar kan man föra ett resonemang att det biologiskt nog är meningen att man använder sig av båda typerna.
Vi tror med den ena kretsen och vi resonerar med den andra. Ändå förs en debatt om vilket sätt att fungera som är det bästa. Detta är svårförståeligt. Aningen schizofrent.
Det måste också betecknas som synnerligen användbart att kunna tro på något även om man inte kan resonera sig fram till en lösning. Ett historiskt exempel kan tänkas vara Columbus beslut att utföra sin resa där spin-off upptäckten var Amerika. De riskerade sitt liv för sin tro.
Citatets logik används ju hela tiden inom naturvetenskaplig forskning. Det går alltså att resonera biologiskt om tro och vetande eller är det möjligt att säga att trumhinnan är viktigare än öronmusslan och sedan använda sig av analogin att tron är viktigare än förnuftet eller vice versa?
Det går kanske att säga att tron och tänkandet innehåller ytterligare en variabel av okänd natur och att analogin därför inte är giltig...säger en del.
20070627
20070625
Religion--både hot och resurs
Ola Sigurdson, docent i systematisk teologi vid Göteborgs Universitet, refererar och kommenterar på gp.se en bok av den tyske sociologen och filosofen Jürgen Habermas kallad Mellan naturalism och religion: filosofiska uppsatser.
Dr. Habermas har beskrivit sig som "religiöst omusikalisk" men har på senare tid förvånat sina beundrare med att säga "Kristendomen, och ingenting annat, är grunden för friheten, samvetet, de mänskliga rättigheterna och demokratin, grundmåtten för den västerländska civilisationen. Hittills har vi inget alternativ. Vi fortsätter att nutriera oss från denna källa. Allt annat är ett postmodernt pladder".
Dr. Habermas är optimistisk i avseendet att det publika rummet återfår sin betydelse i demokratin. Per Ericson visade på en artikel där intresset för kristendomen ökat på sistone. Bloggandet är väl ett exempel på en sådan faktor.
Den refererade boken handlar om hur "religion och politik skall tänkas tillsammans om målet är samhällelig fred och ömsesidig respekt för religiös och kulturell mångfald".
Dr. Habermas har beskrivit sig som "religiöst omusikalisk" men har på senare tid förvånat sina beundrare med att säga "Kristendomen, och ingenting annat, är grunden för friheten, samvetet, de mänskliga rättigheterna och demokratin, grundmåtten för den västerländska civilisationen. Hittills har vi inget alternativ. Vi fortsätter att nutriera oss från denna källa. Allt annat är ett postmodernt pladder".
Dr. Habermas är optimistisk i avseendet att det publika rummet återfår sin betydelse i demokratin. Per Ericson visade på en artikel där intresset för kristendomen ökat på sistone. Bloggandet är väl ett exempel på en sådan faktor.
Den refererade boken handlar om hur "religion och politik skall tänkas tillsammans om målet är samhällelig fred och ömsesidig respekt för religiös och kulturell mångfald".
20070624
Gud älskar eller självförtroende?
Wilfrid Stinissen säger i sin bok Idag är Guds Dag, en slags 365 dagars blogg, på sidan 205 att "När vi vet att vi är älskade av honom [Gud], kan vi utan rädsla öppna oss för varandra". Han skriver också att "När vi bryter vår gemenskap med honom [Gud], bryts även vår gemenskap med varandra".
Det första citatet kan kanske tolkas av icke kristna som om det gällde självförtroende? Vad är egentligen skillnaden. Det kanske är samma sak?
Det andra citatet är väl kanske samma sak som med kärleken till Gud och kärleken till nästan?
Broder Wilfrids inlägg ställer frågan hur går det för de icke kristna. Jag undrar hur en präst skulle bemöta detta problem eftersom Broder Wilfrid ofta säger att man inte skall lita på sig själv utan ge sig hän åt Gud?
Om tro på Guds kärlek ger självförtroende borde detta ge utslag i personlighets-värderingar i jämförelsen mellan kristna och icke kristna till de kristnas fördel. Är detta känt?
En intressant berättelse i bibeln om hur tron på Gud sätts på prov är förstås Jobs Bok. Alltid intressant är Jobs Paradox. Har kristna ett bättre försvar mot situationer där de hamnat i onåd utan att vara skyldiga?
Retoriskt hör jag: "Is not your fear of God your confidence, and the integrity of our ways your hope? Jobs Bok 4:6.
Det första citatet kan kanske tolkas av icke kristna som om det gällde självförtroende? Vad är egentligen skillnaden. Det kanske är samma sak?
Det andra citatet är väl kanske samma sak som med kärleken till Gud och kärleken till nästan?
Broder Wilfrids inlägg ställer frågan hur går det för de icke kristna. Jag undrar hur en präst skulle bemöta detta problem eftersom Broder Wilfrid ofta säger att man inte skall lita på sig själv utan ge sig hän åt Gud?
Om tro på Guds kärlek ger självförtroende borde detta ge utslag i personlighets-värderingar i jämförelsen mellan kristna och icke kristna till de kristnas fördel. Är detta känt?
En intressant berättelse i bibeln om hur tron på Gud sätts på prov är förstås Jobs Bok. Alltid intressant är Jobs Paradox. Har kristna ett bättre försvar mot situationer där de hamnat i onåd utan att vara skyldiga?
Retoriskt hör jag: "Is not your fear of God your confidence, and the integrity of our ways your hope? Jobs Bok 4:6.
20070621
Artificiellt Liv
Skapelsen kan förväntas ha ägt rum i tre diskreta steg. 1) The Big Bang skapar materian; 2) Den första cellen bildas; och 3) Ande-nätet bildas, dvs vårt tänkande etc begynner. På samma sätt som man kan diskutera Artificiell Intelligens och det fungerande tänkandet kan man tala om Artificiellt liv och minimalt liv.
Minimalt liv verkar kunna definieras som en samling av essentiella gener i bakteriella system där antalet gener är så litet som c:a 300. Sådana celler kan leva och fortplanta sig under normala odlingsbetingelser i laboratoriet.
När det mista antalet gener fastställts vill man försöka se om de går att härleda dem till de fylogenetiskt äldsta generna så att man kan postulera att det rör sig om ursprungsgener. Orsaken är att man vill postulera den potentiella förekomsten av en organism med ett RNA-genom och i så fall är det ju gott om RNA generna definierar samma protein/RNA som DNA generna i det minimala genomet.
Sedan upptäckten av så kallade ribozym, RNA bitar som verkar katalytiskt på RNA, på 1980talet har entusiasmen varit stor för att evolutionen startat i en RNA-värld. Problemet med denna hypotes är att större RNA är synnerligen labila och det är svårt att tänka sig att de uppstått i en icke-cellulär miljö.
Artificiellt liv däremot, kan definieras som själv-replikerande system på nano-nivån, dvs tusen ggr så små som en bakterie. Dansken Steen Rasmussen arbetar med dylika system i Los Alamos USA. Sådana system, om de kommer att fungera, har inga molekyler som liknar de som finns i de minimala livet.
Detta är viktigt att inse eftersom "the explanatory gap" forfarande finns kvar, dvs det saknas en förklaring till hur alla dessa stora fina biologiska molekyler har skapats.
Minimalt liv verkar kunna definieras som en samling av essentiella gener i bakteriella system där antalet gener är så litet som c:a 300. Sådana celler kan leva och fortplanta sig under normala odlingsbetingelser i laboratoriet.
När det mista antalet gener fastställts vill man försöka se om de går att härleda dem till de fylogenetiskt äldsta generna så att man kan postulera att det rör sig om ursprungsgener. Orsaken är att man vill postulera den potentiella förekomsten av en organism med ett RNA-genom och i så fall är det ju gott om RNA generna definierar samma protein/RNA som DNA generna i det minimala genomet.
Sedan upptäckten av så kallade ribozym, RNA bitar som verkar katalytiskt på RNA, på 1980talet har entusiasmen varit stor för att evolutionen startat i en RNA-värld. Problemet med denna hypotes är att större RNA är synnerligen labila och det är svårt att tänka sig att de uppstått i en icke-cellulär miljö.
Artificiellt liv däremot, kan definieras som själv-replikerande system på nano-nivån, dvs tusen ggr så små som en bakterie. Dansken Steen Rasmussen arbetar med dylika system i Los Alamos USA. Sådana system, om de kommer att fungera, har inga molekyler som liknar de som finns i de minimala livet.
Detta är viktigt att inse eftersom "the explanatory gap" forfarande finns kvar, dvs det saknas en förklaring till hur alla dessa stora fina biologiska molekyler har skapats.
20070619
Sommarnattens leende
Det är en underbar sommarnatt ute där en månskära hänger över horisonten och jag tänker på filmer. Det mest intressanta med filmerna är kanske möjligheten till symbolik. What can't be said can be sung.
Återsåg en "action-rullle" kallad I, Robot häromdan. Det är Will Smith som spelar Detective Spooner, hjälten som räddar världen undan robotarnas revolution. Kvinnan vid hans sida är den intelligenta robotspecialisten Susan Calvin som spelas av Bridget Moynahan. Didaktisk kompott av samarbete och förståelse mellan olika raser, intelligenta kvinnor och den "street-smarte" teknofobe mannen.
Filmens manus kommer inte från Isaac Asimovs noveller I, Robot från 1950 utan från Hardwired av Jeff Vintar från 1995. Datorn V.I.K.I. har makten i en benevolent diktatur. En ganska detaljerad plot finns beskriven på Wikipedia men det rör sig om att kunna lita på sin robot.
För det första framstår 2035 med benäget bistånd av robotar, snart i var mans hem, som intressant. Speciellt som jag såg ett teknikprogram på TV häromdagen där robotar produceras för att handha äldre patienter på vårdhem, något som förvånade mig eftersom jag tror att den personliga kontakten i vården är värdefull. Tunga lyft?
För det andra kan man undra varför filmen heter I, Robot. Det är ju en syftning på att människan skulle vara en robot. Kan människor bli som robotar? Att vara eller inte vara som Hamlet sa. Prince of Denmark.
Jämtlandstösen, en präst i Svenska Kyrkan, skriver om robotar för ersättandet av präster och rådmän. Det första paret är nämligen vigt av en robot. Hon kategoriserar sitt inlägg som humor och det kan det ju verka som.
Själv gifte jag mig dock borgligt i USA. Det var en Judge Goldberg som var vigselförättare. Det var en romantisk erfarenhet men kanske inte för rådmannens skull. I Pennsylvania krävs inte ens vittnen och vi hade inga anhöriga närvarande. En snabb affär mellan oss och en person vi aldrig kom att ha kontakt med igen. Åtminstone rådmännen kanske skulle se sin roll tas över av en robot. Ett kyrkbröllop i en församling däremot kräver naturligtvis sin präst och det är förmodligen en trevlig uppgift att utföra.
Återsåg en "action-rullle" kallad I, Robot häromdan. Det är Will Smith som spelar Detective Spooner, hjälten som räddar världen undan robotarnas revolution. Kvinnan vid hans sida är den intelligenta robotspecialisten Susan Calvin som spelas av Bridget Moynahan. Didaktisk kompott av samarbete och förståelse mellan olika raser, intelligenta kvinnor och den "street-smarte" teknofobe mannen.
Filmens manus kommer inte från Isaac Asimovs noveller I, Robot från 1950 utan från Hardwired av Jeff Vintar från 1995. Datorn V.I.K.I. har makten i en benevolent diktatur. En ganska detaljerad plot finns beskriven på Wikipedia men det rör sig om att kunna lita på sin robot.
För det första framstår 2035 med benäget bistånd av robotar, snart i var mans hem, som intressant. Speciellt som jag såg ett teknikprogram på TV häromdagen där robotar produceras för att handha äldre patienter på vårdhem, något som förvånade mig eftersom jag tror att den personliga kontakten i vården är värdefull. Tunga lyft?
För det andra kan man undra varför filmen heter I, Robot. Det är ju en syftning på att människan skulle vara en robot. Kan människor bli som robotar? Att vara eller inte vara som Hamlet sa. Prince of Denmark.
Jämtlandstösen, en präst i Svenska Kyrkan, skriver om robotar för ersättandet av präster och rådmän. Det första paret är nämligen vigt av en robot. Hon kategoriserar sitt inlägg som humor och det kan det ju verka som.
Själv gifte jag mig dock borgligt i USA. Det var en Judge Goldberg som var vigselförättare. Det var en romantisk erfarenhet men kanske inte för rådmannens skull. I Pennsylvania krävs inte ens vittnen och vi hade inga anhöriga närvarande. En snabb affär mellan oss och en person vi aldrig kom att ha kontakt med igen. Åtminstone rådmännen kanske skulle se sin roll tas över av en robot. Ett kyrkbröllop i en församling däremot kräver naturligtvis sin präst och det är förmodligen en trevlig uppgift att utföra.
20070618
Patentansökan på minimalt liv--"Synthetic Biology"
Dr. Craig Venter, mannen som startade Celera Genomics och som konkurrerade med HUGO-projektet och Dr. Francis Collins om sekvensningen av det humana genomet, har patenterat ett "minimal bacterial genome". Tanken är att i framtiden producera syntetiskt mikrobiellt liv som producerar till exempel biobränslen.
Dr Venter har producerat en lista på 381 gener som han tror är nödvändiga för att hålla en mikrob levande. Han startade med genomet till Mycoplasma genitalium som har 470 gener. En av de organismer som har minst antal gener. Med hjälp av knock-out experiment på dessa gener, dvs ersättning av den funktionella genen med en icke-funktionell variant och test för funktion, fick man fram de 381 generna som sattes på en enda 'kromosom' och injicerades i en enukleerad spök-cell.
Patentansökan lämnades in för 8 månader sedan och har just blivit publicerad. Kritiska röster har höjts mot experimentet som ej är utfört ännu. Dr. Venter's forskningsinstitut i Rockville Maryland var dock de första att producera ett syntetiskt virus som fungerade.
Artikeln i The Economist June 16th 2007, sidan 84, informerar också om de icke-essentiella generna. De anses vara nödvändiga för cellens stabilitet. Den slimmade cellen, som man vill kalla Synthia, tros ej överleva i naturen.
Dr Venter har producerat en lista på 381 gener som han tror är nödvändiga för att hålla en mikrob levande. Han startade med genomet till Mycoplasma genitalium som har 470 gener. En av de organismer som har minst antal gener. Med hjälp av knock-out experiment på dessa gener, dvs ersättning av den funktionella genen med en icke-funktionell variant och test för funktion, fick man fram de 381 generna som sattes på en enda 'kromosom' och injicerades i en enukleerad spök-cell.
Patentansökan lämnades in för 8 månader sedan och har just blivit publicerad. Kritiska röster har höjts mot experimentet som ej är utfört ännu. Dr. Venter's forskningsinstitut i Rockville Maryland var dock de första att producera ett syntetiskt virus som fungerade.
Artikeln i The Economist June 16th 2007, sidan 84, informerar också om de icke-essentiella generna. De anses vara nödvändiga för cellens stabilitet. Den slimmade cellen, som man vill kalla Synthia, tros ej överleva i naturen.
microRNA
Det hör inte till vanligheten men ledaren i The Economist June 16th 2007 tar upp biologi, RNA, och jämför med upptäckten av neutronen inom fysiken på 1900talet. Skillnaden är att RNA har varit känd tidigare men dess funktion har nyligen expanderat med upptäckten av nya former, bland annat microRNA.
Det verkar nu som om det finns c:a 20000-22000 gener som producerar proteiner hos djur, inklusive människan, via DNA och mRNA, men det kan finnas upp till 37000 gener som producerar microRNA, via DNA och pri-microDNA. Intressant nog finns det ett 20tal microRNA som bara produceras i mänskliga embryonala stamceller.
Det visar sig att microRNA regulerar uttrycket av upp till en tredjedel av de proteinproducerande generna på mRNA nivån. Man försöker producera droger med hjälp av RNA interferens (RNAi). RNA som förhindrar uttrycket av mRNA för specifik protein-produktion. RNAi inhiberar uttrycket av endast ett protein i taget med hjälp av tillverkade RNA och skiljer sig därmed från interferensen som ses biologiskt via microRNA som kan reglera flera protein samtidigt. Fenomenet RNA interferens upptäcktes 1998 av Dr. Andrew Fire och Dr. Craig C. Mello som fick Nobelpriset i fysiologi och medicin 2006.
Åldersrelaterad macula-degeneration, en vanlig orsak till blindhet hos äldre, kan behandlas med RNAi via sänkningen av produktionen av ett protein VEGF som överproduceras i sjukdomen. Merck och Novaritis har investerat $700m var i biotechföretag som producerar RNAi droger mot sjukdomen. Problemet med likande droger är RNAs känslighet för enzymatisk nedbrytning. I ögat kan RNAi injiceras direkt in med kanyl men i övriga kroppen krävs någon form av leveransform vilket är svårt och förhindrar generell användbarhet.
Den troligaste evolutionära orsaken till närvaron av RNAi är som försvar mot virus. Förekomsten av microRNA ökade kraftigt när landväxter och ryggradsdjur evolverade. Jämför man uttrycket av microRNA i hjärna på schimpans och människa så finner man att c:a 8% av microRNA hos människa är unika. Det är en större skillnad än vad man skulle gissa baserat på det evolutionära avståndet från schimpansen.
Jag behöver därför komplettera mitt tankeexperiment med den informationen som publicerades i december 2006. En fråga man kan fundera över är i detta fall om människans högre intelligens på något sätt är beroende av microRNA reglering av genuttrycket?
Det verkar nu som om det finns c:a 20000-22000 gener som producerar proteiner hos djur, inklusive människan, via DNA och mRNA, men det kan finnas upp till 37000 gener som producerar microRNA, via DNA och pri-microDNA. Intressant nog finns det ett 20tal microRNA som bara produceras i mänskliga embryonala stamceller.
Det visar sig att microRNA regulerar uttrycket av upp till en tredjedel av de proteinproducerande generna på mRNA nivån. Man försöker producera droger med hjälp av RNA interferens (RNAi). RNA som förhindrar uttrycket av mRNA för specifik protein-produktion. RNAi inhiberar uttrycket av endast ett protein i taget med hjälp av tillverkade RNA och skiljer sig därmed från interferensen som ses biologiskt via microRNA som kan reglera flera protein samtidigt. Fenomenet RNA interferens upptäcktes 1998 av Dr. Andrew Fire och Dr. Craig C. Mello som fick Nobelpriset i fysiologi och medicin 2006.
Åldersrelaterad macula-degeneration, en vanlig orsak till blindhet hos äldre, kan behandlas med RNAi via sänkningen av produktionen av ett protein VEGF som överproduceras i sjukdomen. Merck och Novaritis har investerat $700m var i biotechföretag som producerar RNAi droger mot sjukdomen. Problemet med likande droger är RNAs känslighet för enzymatisk nedbrytning. I ögat kan RNAi injiceras direkt in med kanyl men i övriga kroppen krävs någon form av leveransform vilket är svårt och förhindrar generell användbarhet.
Den troligaste evolutionära orsaken till närvaron av RNAi är som försvar mot virus. Förekomsten av microRNA ökade kraftigt när landväxter och ryggradsdjur evolverade. Jämför man uttrycket av microRNA i hjärna på schimpans och människa så finner man att c:a 8% av microRNA hos människa är unika. Det är en större skillnad än vad man skulle gissa baserat på det evolutionära avståndet från schimpansen.
Jag behöver därför komplettera mitt tankeexperiment med den informationen som publicerades i december 2006. En fråga man kan fundera över är i detta fall om människans högre intelligens på något sätt är beroende av microRNA reglering av genuttrycket?
20070617
Sommarnatt i skärgården
Så här års är livet gott. Beslöt mig för att ta en liten semester till midsommar ungefär. Baguera, den svarta katten, har kommit på besök i huset igen. Den fann sig till ro på sina vanliga platser som om den inte hade varit borta.
Det var ingen som hade några kommentarer till min påstådda livets fraktal men musik är fraktal har jag läst i en så tung tidskrift som Science. Jag kom att tänka på fraktaler på grund av att jag läste om hur man ornamenterar byggnader i arabien. Det hade med fraktaler att göra.
Vad som tilltalar mig med fraktaler är att det finns ett känt samband mellan hierarkierna. Om kärlträdet är fraktalt så är kroppen det. Organ likaså. Men cellerna då? Är blixtar fraktala så kan nervcellernas axonnät och dendritnät vara det, men en vanlig vit blodkropp? Ytan på vita blodkroppar ser fraktal ut på bilder tagna med scanning elektronmikroskop och då kanske interna membraner är det likaså. Frågan är väl förstås hur membranerna ser ut i verkligheten.
Det vore mer intressant om man kunde tala om funktionella fraktaler--som musik. Det är ju funktionen mer än strukturen som upprepar sig i livet. Cellens organisation. Kroppens organisation. Människorna på Jorden i organisation. Folk arbetar med liknande problem.
Det var ingen som hade några kommentarer till min påstådda livets fraktal men musik är fraktal har jag läst i en så tung tidskrift som Science. Jag kom att tänka på fraktaler på grund av att jag läste om hur man ornamenterar byggnader i arabien. Det hade med fraktaler att göra.
Vad som tilltalar mig med fraktaler är att det finns ett känt samband mellan hierarkierna. Om kärlträdet är fraktalt så är kroppen det. Organ likaså. Men cellerna då? Är blixtar fraktala så kan nervcellernas axonnät och dendritnät vara det, men en vanlig vit blodkropp? Ytan på vita blodkroppar ser fraktal ut på bilder tagna med scanning elektronmikroskop och då kanske interna membraner är det likaså. Frågan är väl förstås hur membranerna ser ut i verkligheten.
Det vore mer intressant om man kunde tala om funktionella fraktaler--som musik. Det är ju funktionen mer än strukturen som upprepar sig i livet. Cellens organisation. Kroppens organisation. Människorna på Jorden i organisation. Folk arbetar med liknande problem.
20070616
Livet en fraktal?
Spekulerade tidigare om ett fenomen jag kallade biologiska symmetrier. Där livet verkade reproducera sig strukturellt och funktionellt i hierarkier. Molekyler, organeller och cellen. Celler organ och människan. Etc.
En fraktal är "a rough or fragmented geometric shape that can be subdivided in parts, each of which is (at least approximately) a reduced sized copy of the whole" enligt matematikern B.B. Mandelbrot.
Fraktaler är kända i naturen. Lungträdet och kärlträdet är exempel på fraktaler i vår kropp.
Frågan är då om livet i sig självt är en fraktal? Man skulle i så fall kunna fortsätta att finna detta mönster både uppåt och nedåt i hierarkien.
En fraktal är "a rough or fragmented geometric shape that can be subdivided in parts, each of which is (at least approximately) a reduced sized copy of the whole" enligt matematikern B.B. Mandelbrot.
Fraktaler är kända i naturen. Lungträdet och kärlträdet är exempel på fraktaler i vår kropp.
Frågan är då om livet i sig självt är en fraktal? Man skulle i så fall kunna fortsätta att finna detta mönster både uppåt och nedåt i hierarkien.
Godhet?
Torgny Nordin skriver i gp.se/kultur om bristen på moral i samhället och exemplifierar med samma person som den skottske moralfilosofen Alasdair MacIntyre--en pliktuppfyllande järnvägstjänsteman som deklarerade tåg till Auschwitz.
MacIntyre, enligt Torgny Nordin, föreslår att vi bör utgå från kärndygderna integritet och beständighet. Med integritet menas att verkligen vara en och samma person i olika sammanhang och med beständighet att inte låta skiftande sociala sammanhang ändra inriktningen.
Torgny Nordin tycker att vi har blivit "ett alltmer självupptaget och lättkränkt folk; rädda för djuplodande diskussioner och ängsliga för drag, men lika fullt reptilsnabba i försvaret för våra personliga rättigheter...". Det verkar handla om "en växande oförmåga att kunna se, i betydelsen uppfatta, vad som i praktiken utgör en moralisk situation...".
Det rör sig kanske om Genovese syndromet. Folk skriker på hjälp men ingen bryr sig. Det blir då viktigt att förstå varför detta fenomen i så fall har blivt värre sedan slutet på sextiotalet något som sammanfaller med en sekularisering av samhället. Vad är det som orsakar blindheten för moraliska situationer?
Torgny Nordin varnar till slut för ett samhälle som "befordrar kamelontbeteende, servilitet, blind lydnad eller ansvarslöshet...". Det skulle i så fall finnas nya faktorer i samhället som snarare påverkar folk till ett apatiskt beteende än att det rör sig om en bristande förmåga att se. Kanske folk vandrar fram likt i en intern diktatur där minsta felsteg leder till ett likriktande nålstick? Ordet godhet får då en ny betydelse. Det gäller att våga ha integritet. Det gäller att våga leva i en demokrati.
MacIntyre, enligt Torgny Nordin, föreslår att vi bör utgå från kärndygderna integritet och beständighet. Med integritet menas att verkligen vara en och samma person i olika sammanhang och med beständighet att inte låta skiftande sociala sammanhang ändra inriktningen.
Torgny Nordin tycker att vi har blivit "ett alltmer självupptaget och lättkränkt folk; rädda för djuplodande diskussioner och ängsliga för drag, men lika fullt reptilsnabba i försvaret för våra personliga rättigheter...". Det verkar handla om "en växande oförmåga att kunna se, i betydelsen uppfatta, vad som i praktiken utgör en moralisk situation...".
Det rör sig kanske om Genovese syndromet. Folk skriker på hjälp men ingen bryr sig. Det blir då viktigt att förstå varför detta fenomen i så fall har blivt värre sedan slutet på sextiotalet något som sammanfaller med en sekularisering av samhället. Vad är det som orsakar blindheten för moraliska situationer?
Torgny Nordin varnar till slut för ett samhälle som "befordrar kamelontbeteende, servilitet, blind lydnad eller ansvarslöshet...". Det skulle i så fall finnas nya faktorer i samhället som snarare påverkar folk till ett apatiskt beteende än att det rör sig om en bristande förmåga att se. Kanske folk vandrar fram likt i en intern diktatur där minsta felsteg leder till ett likriktande nålstick? Ordet godhet får då en ny betydelse. Det gäller att våga ha integritet. Det gäller att våga leva i en demokrati.
20070614
Besjälande av datorer
I diskussionen kring artificiell intelligens figurerar skapandet av intelligenta maskiner. Inte så ofta diskuteras det omvända--besjälandet av en dator. Ett kommunikationsproblem.
Att använda sig av visuella implantat för att återskapa syn hos blinda hamnar i denna kategori. Dagligen används ju chips för att låta maskiner se men man kan kanske använda dem i människan också?
En notis i The Economist, 9 juni 2007, sidan 6 i bilagan Technology Quarterly belyser denna fråga. En studie med implantat på sju patienter med blindhet på grund av sjukdomen Retinitis pigmentosa (RP) har genomförts i Tyskland under ledning av Eberhart Zrenner.
RP är en ärftlig sjukdom som orsakar 11% av all blindhet och drabbar tapparna och stavarna, dvs de celler som tar emot ljuset i näthinnan. Det finns ej någon medicinsk behandling för sjukdomen. Synnerven är inte skadad vilket är förutsättningen för funktion av ett implantat.
Tanken med experimentet var att använda ett implantat med i detta fall 1540 fotodioder (pixlar) som leverar en lämplig signal till näthinnans representation av synnerven. Fotodioderna är av samma typ som sitter i digitala kameror. Chipset är till ytan ungefär tre ggr så stor som den vita formationen i ögat (blinda fläcken) som skapas av synnervens inträde på näthinnan.
De 1540 pixlarna skall jämföras med den friska näthinnans 120 miljoner stavar och 6 miljoner tappar för färgseende. Kruxet är väl dessutom att få fotodioderna att leverera signaler som synbarken i hjärnan via synnerven kan behandla optimalt. Normalt sett sker en processning av information i själva näthinnan och implantatet placeras ju fysiskt under densamma. Av artikeln framgår att fotodioderna stimulerar nervceller direkt. Det är alltså inte en stimulation av det av mig postulerade bio-nätet.
De sju patienterna hade implantaten i en månad och kunde se skillnad på mörka väggar och ett ljust fönster samt vita tallrikar på ett mörkt bord. Skillnaden var betydande för patienterna. Man vill nu göra om försöket men ha implantaten på plats i minst ett år för att hjärnan förhoppningsvis skall lära sig att bättre tolka signalerna. De nya implantaten kommer också att ha fler pixlar.
Walter Wrobel, chefen för firman Retina Implant, tror att kostnaden för varje implantat skulle ligga på €25000 vilket är mindre än kostnaden för att träna en ledarhund.
Att använda sig av visuella implantat för att återskapa syn hos blinda hamnar i denna kategori. Dagligen används ju chips för att låta maskiner se men man kan kanske använda dem i människan också?
En notis i The Economist, 9 juni 2007, sidan 6 i bilagan Technology Quarterly belyser denna fråga. En studie med implantat på sju patienter med blindhet på grund av sjukdomen Retinitis pigmentosa (RP) har genomförts i Tyskland under ledning av Eberhart Zrenner.
RP är en ärftlig sjukdom som orsakar 11% av all blindhet och drabbar tapparna och stavarna, dvs de celler som tar emot ljuset i näthinnan. Det finns ej någon medicinsk behandling för sjukdomen. Synnerven är inte skadad vilket är förutsättningen för funktion av ett implantat.
Tanken med experimentet var att använda ett implantat med i detta fall 1540 fotodioder (pixlar) som leverar en lämplig signal till näthinnans representation av synnerven. Fotodioderna är av samma typ som sitter i digitala kameror. Chipset är till ytan ungefär tre ggr så stor som den vita formationen i ögat (blinda fläcken) som skapas av synnervens inträde på näthinnan.
De 1540 pixlarna skall jämföras med den friska näthinnans 120 miljoner stavar och 6 miljoner tappar för färgseende. Kruxet är väl dessutom att få fotodioderna att leverera signaler som synbarken i hjärnan via synnerven kan behandla optimalt. Normalt sett sker en processning av information i själva näthinnan och implantatet placeras ju fysiskt under densamma. Av artikeln framgår att fotodioderna stimulerar nervceller direkt. Det är alltså inte en stimulation av det av mig postulerade bio-nätet.
De sju patienterna hade implantaten i en månad och kunde se skillnad på mörka väggar och ett ljust fönster samt vita tallrikar på ett mörkt bord. Skillnaden var betydande för patienterna. Man vill nu göra om försöket men ha implantaten på plats i minst ett år för att hjärnan förhoppningsvis skall lära sig att bättre tolka signalerna. De nya implantaten kommer också att ha fler pixlar.
Walter Wrobel, chefen för firman Retina Implant, tror att kostnaden för varje implantat skulle ligga på €25000 vilket är mindre än kostnaden för att träna en ledarhund.
20070613
Dessa oförklarade fenomen
Jag spekulerade om andligheten på den cellulära nivån för ett tag sedan när jag diskuterade biologiska symmetrier. Vad jag kallar bio-nätet skulle kunna vara involverat i en dylik andlighet.
Det finns faktiskt belägg för sådan andlighet i djurs beteende. När en flock fåglar eller ett stim fiskar rör sig likt en organism.
Dr. Rupert Sheldrake har skrivit en bok kallad Dogs That Know When Their Owners Are Coming Home: and other unexplained powers of animals.
Man kan läsa om Dr. Sheldrake i wikipedia eller på hans hemsida. Han började som biokemist inom växtutvecklingen men har sedan börjat söka kunskap åt det metafysiska och paranormala hållet.
I sin bok exemplifierar han ett oförklarat fenomen i beteendet av ett stim fiskar som attackeras av en predator som han grupperar under titeln "animal-to-animal telepathy". Beteendet kallas "flash expansion" och innebär att fiskarna rör sig iväg från attackområdet under en så kort tid som 20ms. Denna tid är för kort för en reaktion via öga till muskel.
Det som sker betyder att varje fisk måste i förväg veta vart den skall simma och också vart de omgivande fiskarna skall simma. På något sätt länkas tydligen denna information in i bio-nätets funktion.
Snabbfilmning av fåglar som flyger i flock visar på samma fenomen. Rörelserna i flocken är inte helt simultana utan börjar i en fågel eller i en liten grupp av fåglar och rör sig sedan i en våg ut i flocken i en hastighet av 15ms från fågel till fågel. Samma fåglar tog 38ms på sig i en "startle reaction" efter en fotoblixt. Med andra ord så måste rörelserna koordineras utan att sinnesorganen används som i fallet med fiskarna.
Vän av ordning frågar sig hur denna telepati eller andlighet koordineras med bio-nätets aktivitet och därmed kroppens normala funktion. Det är naturligtvis också intressant att fråga sig om någon "symmetrisk" funktion förekommer i den mänskliga andligheten. Någon form av social intuition. Tankens flykt? Det är ju också intressant var denna observerade funktion befinner sig. Djurens avstånd till varandra är kanske viktigt?
Dr. Sheldrake tolkar fenomenet som varandes ett fältfenomen som passar in på hans teori rörande "morphic fields".
Det finns faktiskt belägg för sådan andlighet i djurs beteende. När en flock fåglar eller ett stim fiskar rör sig likt en organism.
Dr. Rupert Sheldrake har skrivit en bok kallad Dogs That Know When Their Owners Are Coming Home: and other unexplained powers of animals.
Man kan läsa om Dr. Sheldrake i wikipedia eller på hans hemsida. Han började som biokemist inom växtutvecklingen men har sedan börjat söka kunskap åt det metafysiska och paranormala hållet.
I sin bok exemplifierar han ett oförklarat fenomen i beteendet av ett stim fiskar som attackeras av en predator som han grupperar under titeln "animal-to-animal telepathy". Beteendet kallas "flash expansion" och innebär att fiskarna rör sig iväg från attackområdet under en så kort tid som 20ms. Denna tid är för kort för en reaktion via öga till muskel.
Det som sker betyder att varje fisk måste i förväg veta vart den skall simma och också vart de omgivande fiskarna skall simma. På något sätt länkas tydligen denna information in i bio-nätets funktion.
Snabbfilmning av fåglar som flyger i flock visar på samma fenomen. Rörelserna i flocken är inte helt simultana utan börjar i en fågel eller i en liten grupp av fåglar och rör sig sedan i en våg ut i flocken i en hastighet av 15ms från fågel till fågel. Samma fåglar tog 38ms på sig i en "startle reaction" efter en fotoblixt. Med andra ord så måste rörelserna koordineras utan att sinnesorganen används som i fallet med fiskarna.
Vän av ordning frågar sig hur denna telepati eller andlighet koordineras med bio-nätets aktivitet och därmed kroppens normala funktion. Det är naturligtvis också intressant att fråga sig om någon "symmetrisk" funktion förekommer i den mänskliga andligheten. Någon form av social intuition. Tankens flykt? Det är ju också intressant var denna observerade funktion befinner sig. Djurens avstånd till varandra är kanske viktigt?
Dr. Sheldrake tolkar fenomenet som varandes ett fältfenomen som passar in på hans teori rörande "morphic fields".
20070612
Vem vinner i God vs Science?
Bloggen Kaffepaus tar upp fenomenet: debatten om Gud mellan en troende och en ateist. Man får ofta en känsla av att ateisterna vinner i debatterna av denna typ. I Sverige är detta känt till exempel från den så kallade Hedenius-debatten.
Själv diskuterade jag en sådan debatt från november 2006 mellan Dr. Francis Collins och Dr. Richard Dawkins där jag inbillar mig att den troende vinner. Det vinnande argumentet är beskrivet nedan:
Från God vs Science:
"DAWKINS: If ever there was a slamming of the door in the face of constructive investigation, it is the word miracle. To a medieval peasant, a radio would have seemed like a miracle. All kinds of things may happen which we by the lights of today's science would classify as a miracle just as medieval science might a Boeing 747. Francis keeps saying things like "From the perspective of a believer." Once you buy into the position of faith, then suddenly you find yourself losing all of your natural skepticism and your scientific--really scientific--credibility. I'm sorry to be so blunt.
COLLINS: Richard, I actually agree with the first part of what you said. But I would challenge the statement that my scientific instincts are any less rigorous than yours. The difference is that my presumption of the possibility of God and therefore the supernatural is not zero, and yours is."
I det här fallet är den troende också en etablerad vetenskapsman inom naturvetenskapen och alltså inte handikappad i detta avseende när han debatterar med en ateistisk naturvetenskaplig vetenskapsman. Debatter mellan äpplen och päron är kanske som påpekats inte så intressanta.
Tydligen anser dock även teologer nuförtiden att en debatt mellan vetenskapsmän och teologer har blivit mer möjlig. Fann en referens för detta i volymen The Modern Theologians. Det kallas tydligen för hypothetical consonance och har ersatt den så kallade två-språks hypotesen.
Hedenius-debatten ägde rum mellan en filosof och teologer och andra representater för Svenska Kyrkan. Nu sker denna tro och vetande debatt på ett internationellt plan mellan representanter för naturvetenskapen med motsatt resultat i en balanserad debatt.
Själv diskuterade jag en sådan debatt från november 2006 mellan Dr. Francis Collins och Dr. Richard Dawkins där jag inbillar mig att den troende vinner. Det vinnande argumentet är beskrivet nedan:
Från God vs Science:
"DAWKINS: If ever there was a slamming of the door in the face of constructive investigation, it is the word miracle. To a medieval peasant, a radio would have seemed like a miracle. All kinds of things may happen which we by the lights of today's science would classify as a miracle just as medieval science might a Boeing 747. Francis keeps saying things like "From the perspective of a believer." Once you buy into the position of faith, then suddenly you find yourself losing all of your natural skepticism and your scientific--really scientific--credibility. I'm sorry to be so blunt.
COLLINS: Richard, I actually agree with the first part of what you said. But I would challenge the statement that my scientific instincts are any less rigorous than yours. The difference is that my presumption of the possibility of God and therefore the supernatural is not zero, and yours is."
I det här fallet är den troende också en etablerad vetenskapsman inom naturvetenskapen och alltså inte handikappad i detta avseende när han debatterar med en ateistisk naturvetenskaplig vetenskapsman. Debatter mellan äpplen och päron är kanske som påpekats inte så intressanta.
Tydligen anser dock även teologer nuförtiden att en debatt mellan vetenskapsmän och teologer har blivit mer möjlig. Fann en referens för detta i volymen The Modern Theologians. Det kallas tydligen för hypothetical consonance och har ersatt den så kallade två-språks hypotesen.
Hedenius-debatten ägde rum mellan en filosof och teologer och andra representater för Svenska Kyrkan. Nu sker denna tro och vetande debatt på ett internationellt plan mellan representanter för naturvetenskapen med motsatt resultat i en balanserad debatt.
20070611
Två månader på svenska
Idag är vädret superbt och jag började dagen med att klippa gräsmattan. Var tvungen att använda mig av den elektriska maskinen för att få av stråna på ett snabbväxande styvt gräs som den mekaniska maskinen inte bet på. Jag avskyr sladden på den elektriska maskinen!
Kan inte smälta Dr. Dawkins slutkommentar i TIME magazine, artikeln jag kommenterade igår. TIME gav honom sista ordet i debatten och man förstår varför. Han påstår alltså att det finns en Gud som är större än Gud. Detta från denne ateismens apostel. Det blir svårt eftersom definitionen på Gud inom till exempel Kristendomen är att vederbörande faktiskt redan är störst.
Han använder vidare också en argumentering liknande den att eftersom det finns många olika religioner på vår Jord och att det finns en naturlig genetiskt betingad andlighet hos människan så måste dessa religioner vara fel. Dock skulle Gudsbegreppet inom till exempel Judendom, Kristendom och Islam kunna vara rätt.
Detta argument är oroväckande bra i sin logiskhet. Jag har inte läst någon av Dr. Dawkins böcker men han tror tydligen inte på andlighetens genetik. Detta gör hans argument svagare men det har naturligtvis ingen effekt på det argument jag måste beakta.
För en vetenskapligt orienterad person är detta argument besvärligt. Lika besvärligt som det var för Dr. Dawkins att hantera anklagelsen för att inte vara öppen mot hypotesen Gud som Dr. Collins utsatte honom för. Ett brott mot vetenskapens metod.
Jag kan dock ta bort udden av argumentet genom att påminna om att Judendomen, Kristendomen och Islam inte motsäger varandra. Judarna bryr sig inte om Jesus och Muhammed levde ju 600 år senare. Med andra ord Gud är Gud och olika personer väljer att hedra olika personer i sammanhanget under Gud. Ekumeniken är tydligen ett botemedel mot ateismen.
Det är något visst med Levanten, denna religionens vagga, där den enda vandringsbara leden till Afrika under istiderna gick genom Jordanflodens dal. Kanske upp för berget till Gihonkällan när de stötte på Döda havets salt.
Utströdda på marken var där också färgade små stenar som innehöll koppar och alla dessa källor vid foten av en kulle. Allt placerat på lagom avstånd mellan flod-civilisationerna. Jag tror på den historiska personen Jesus och hans relation till Gud på denna utmärkta plats på Jorden.
Kan inte smälta Dr. Dawkins slutkommentar i TIME magazine, artikeln jag kommenterade igår. TIME gav honom sista ordet i debatten och man förstår varför. Han påstår alltså att det finns en Gud som är större än Gud. Detta från denne ateismens apostel. Det blir svårt eftersom definitionen på Gud inom till exempel Kristendomen är att vederbörande faktiskt redan är störst.
Han använder vidare också en argumentering liknande den att eftersom det finns många olika religioner på vår Jord och att det finns en naturlig genetiskt betingad andlighet hos människan så måste dessa religioner vara fel. Dock skulle Gudsbegreppet inom till exempel Judendom, Kristendom och Islam kunna vara rätt.
Detta argument är oroväckande bra i sin logiskhet. Jag har inte läst någon av Dr. Dawkins böcker men han tror tydligen inte på andlighetens genetik. Detta gör hans argument svagare men det har naturligtvis ingen effekt på det argument jag måste beakta.
För en vetenskapligt orienterad person är detta argument besvärligt. Lika besvärligt som det var för Dr. Dawkins att hantera anklagelsen för att inte vara öppen mot hypotesen Gud som Dr. Collins utsatte honom för. Ett brott mot vetenskapens metod.
Jag kan dock ta bort udden av argumentet genom att påminna om att Judendomen, Kristendomen och Islam inte motsäger varandra. Judarna bryr sig inte om Jesus och Muhammed levde ju 600 år senare. Med andra ord Gud är Gud och olika personer väljer att hedra olika personer i sammanhanget under Gud. Ekumeniken är tydligen ett botemedel mot ateismen.
Det är något visst med Levanten, denna religionens vagga, där den enda vandringsbara leden till Afrika under istiderna gick genom Jordanflodens dal. Kanske upp för berget till Gihonkällan när de stötte på Döda havets salt.
Utströdda på marken var där också färgade små stenar som innehöll koppar och alla dessa källor vid foten av en kulle. Allt placerat på lagom avstånd mellan flod-civilisationerna. Jag tror på den historiska personen Jesus och hans relation till Gud på denna utmärkta plats på Jorden.
20070610
God vs. Science
Andligheten som något genetiskt orsakat hamnar inom ett forskningsfält kallat neuroteologi eller bioteologi av somliga.
Utförde lite datamining runt ordet neuroteologi och fann en intressant artikel i TIME magazine kallad God vs. Science från november 2006. Den innehåller bland annat en debatt mellan Dr. Francis Collins och Dr. Richard Dawkins.
Dr. Collins talar om en Gud som är utanför det materiella och Dr. Dawkins säger att om det finns en Gud så är han större än något någon teolog hittills har pratat om. Min Gudsbild skiljer sig så till vida att den postulerar att Gud är en del av det materiella. Att vi kan söka Gud via vetenskapen. Gud var materiell i Jesus.
Dr. Collins påpekar att Dr. Dawkins inte lämnar en lucka för den vetenskapliga möjligheten att Gud skulle kunna finnas vilket han gör själv. Dr. Dawkins slutkläm var hans slingrande ur den sitsen. Dr. Collins fick honom dit.
Dr. Dawkins ger dock Dr. Collins en tankeställare med att sätta sig över alla nuvarande religioner. Denne store Gud skulle inte visa sig på alla dessa triviala vis. Där får han nog inga teologer med sig vilket han kanske inte bryr sig om. Pratar Dr. Dawkins om den ende store ekumeniske Guden i sin egen religion för alla människor på Jorden? Vill han bli dess profet?
Utförde lite datamining runt ordet neuroteologi och fann en intressant artikel i TIME magazine kallad God vs. Science från november 2006. Den innehåller bland annat en debatt mellan Dr. Francis Collins och Dr. Richard Dawkins.
Dr. Collins talar om en Gud som är utanför det materiella och Dr. Dawkins säger att om det finns en Gud så är han större än något någon teolog hittills har pratat om. Min Gudsbild skiljer sig så till vida att den postulerar att Gud är en del av det materiella. Att vi kan söka Gud via vetenskapen. Gud var materiell i Jesus.
Dr. Collins påpekar att Dr. Dawkins inte lämnar en lucka för den vetenskapliga möjligheten att Gud skulle kunna finnas vilket han gör själv. Dr. Dawkins slutkläm var hans slingrande ur den sitsen. Dr. Collins fick honom dit.
Dr. Dawkins ger dock Dr. Collins en tankeställare med att sätta sig över alla nuvarande religioner. Denne store Gud skulle inte visa sig på alla dessa triviala vis. Där får han nog inga teologer med sig vilket han kanske inte bryr sig om. Pratar Dr. Dawkins om den ende store ekumeniske Guden i sin egen religion för alla människor på Jorden? Vill han bli dess profet?
20070609
Livets ursprung
Bläddrade i en bok av Dr. Robert W. Godwin kallad One Cosmos under God. Den var rekommenderad av bloggen Kaffepaus och såg intressant ut.
Boken är organiserad i olika böcker: 1) Cosmogenesis; 2) Biogenesis; och 3) Psychogenesis. Dessa böcker harmonierar med mina existenser, materia, metaboliskt liv och mentalt liv.
Dr. Godwin anser att biologin ej kan reduceras till fysiken och en av orsakerna är att det är statistiskt omöjligt för livet att uppstå från den materiella världen. Han refererar till beräkningar som gjorts av matematiker där de kommer fram till att chansen ligger på c:a en på tio upphöjt till åttio. Matematisk omöjlighet anses gå vid en på tio upphöjt till femtio--fråga mig inte varför.
Själv har jag kommit fram till detta via biokemin och cellbiologin med 'gutfeeling'. Men det är ju styrkande att man når samma resultat via statistiska beräkningar på molekylarrörelser.
Dr. Godwin leverarade också de siffror jag efterlyste härförleden rörande åldern hos människan när hjärnans storlek passerar den av den vuxna schimpansen. Hjärnan växer från 400cc till 1000cc under det första året. Detta sker samtidigt med en massa plasticitet, dvs skapande och förstörelse av synapser. Schimpansens vuxna hjärna har volymen 450cc.
Själv har jag spekulerat om det mänskliga livet börjar vid det första leendet runt 1 till 2 månader vilket intressant nog tydligen sammanfaller med passagen av den vuxna schimpansens hjärnvolym. I vilket fall så når barnets hjärna mänsklig funktionell storlek under det första levnadsåret. Det finns intelligenta människor med hjärnor på 1000cc.
Homo erectus vandrade omkring på jorden med stenyxor i 1.5 miljoner år utan att tillsynes bli mer intelligenta. Dr. Godwin menade att detta redskap kanske inte var mer intressant än myrstacken och att människans psykogenes inte började förrän runt 40000 år sedan. Konsten uppkom. Han refererar till grottmålningar. Med andra ord ser inte Dr Godwin heller en gradvis övergång till intelligens.
"Natural selection simply cannot account for most of the traits and capabilities that suddenly arose in this virtual space, such as our profligate creativity, our love of music and art, our ethical capacity, our sense of humor, and a lingusitic ability that far surpasses mere survival needs."
Boken är organiserad i olika böcker: 1) Cosmogenesis; 2) Biogenesis; och 3) Psychogenesis. Dessa böcker harmonierar med mina existenser, materia, metaboliskt liv och mentalt liv.
Dr. Godwin anser att biologin ej kan reduceras till fysiken och en av orsakerna är att det är statistiskt omöjligt för livet att uppstå från den materiella världen. Han refererar till beräkningar som gjorts av matematiker där de kommer fram till att chansen ligger på c:a en på tio upphöjt till åttio. Matematisk omöjlighet anses gå vid en på tio upphöjt till femtio--fråga mig inte varför.
Själv har jag kommit fram till detta via biokemin och cellbiologin med 'gutfeeling'. Men det är ju styrkande att man når samma resultat via statistiska beräkningar på molekylarrörelser.
Dr. Godwin leverarade också de siffror jag efterlyste härförleden rörande åldern hos människan när hjärnans storlek passerar den av den vuxna schimpansen. Hjärnan växer från 400cc till 1000cc under det första året. Detta sker samtidigt med en massa plasticitet, dvs skapande och förstörelse av synapser. Schimpansens vuxna hjärna har volymen 450cc.
Själv har jag spekulerat om det mänskliga livet börjar vid det första leendet runt 1 till 2 månader vilket intressant nog tydligen sammanfaller med passagen av den vuxna schimpansens hjärnvolym. I vilket fall så når barnets hjärna mänsklig funktionell storlek under det första levnadsåret. Det finns intelligenta människor med hjärnor på 1000cc.
Homo erectus vandrade omkring på jorden med stenyxor i 1.5 miljoner år utan att tillsynes bli mer intelligenta. Dr. Godwin menade att detta redskap kanske inte var mer intressant än myrstacken och att människans psykogenes inte började förrän runt 40000 år sedan. Konsten uppkom. Han refererar till grottmålningar. Med andra ord ser inte Dr Godwin heller en gradvis övergång till intelligens.
"Natural selection simply cannot account for most of the traits and capabilities that suddenly arose in this virtual space, such as our profligate creativity, our love of music and art, our ethical capacity, our sense of humor, and a lingusitic ability that far surpasses mere survival needs."
20070608
The God Gene
Läste en bok till om andlighetens genetik kallad The God Gene: how faith is hardwired into our genes av Dr Dean Hamer. Dr. Hamer är själv en genetiker som specialiserat sig på beteenden som cigarettrökning och fiskade fram en liten andlighetsstudie ur en jobbrelaterad studie på NIH. Hans chefer hade tydligen tyckt att han skulle vänta tills han var pensionerad med att publicera.
Han använde sig av en personlighetsvariabel kallad "self-transcendance" framarbetad av en forskare vid namn Dr Cloninger, en katolik. Med hjälp av densamma kunde han sannolikgöra att det rörde sig om andlig genetik och till och med föreslå en gen inblandad i monoaminsystemet. Själv trodde han att det förmodligen rör sig om ett flertal gener. Peronlighetsanalysen som användes är lite snäv och omfattar inte hela andlighetsbegreppet.
Dr Hamer publicerade en trevare initialt med sina resultat och fick två typer av svar i mejlen: 1) att han var en determinstisk reduktionist utan andlig sensitivitet; och 2) att det minsann inte finns någon gen för andlighet--bara en för dumhet och att han då själv hade en dylik. Det görs nog inte mycket regelrätt forskning i denna riktning kan man förmoda.
Med andra ord så finns där då en unik studie förutom tvillingstudierna som sannolikgör att andlighet är en ärftlig variabel. Boken publicerades 2004. Dr Hamer refererade också till Dr Dawkins som tydligen själv inte tror att andlighet har med gener att göra.
Skall man bemöta kritik på andlighet och religiositet där det hävdas att de mer eller mindre skall utrotas så är det ju essentiellt at ha kunskapen att det faktiskt inte går.
Avslutningsvis kan jag nämna att Dr Hamer håller sig väldigt neutral men avslutar boken med ett för kristna lite pessimistiskt budskap "in the win/lose debate between science and faith". Det är kanske så det känns inom vetenskapen, "en religion", som den predikas av Dr Dawkins enligt Dr Hamer. The God Gene är ett bättre köp än Mr Alpers bok The God Part of the Brain.
Han använde sig av en personlighetsvariabel kallad "self-transcendance" framarbetad av en forskare vid namn Dr Cloninger, en katolik. Med hjälp av densamma kunde han sannolikgöra att det rörde sig om andlig genetik och till och med föreslå en gen inblandad i monoaminsystemet. Själv trodde han att det förmodligen rör sig om ett flertal gener. Peronlighetsanalysen som användes är lite snäv och omfattar inte hela andlighetsbegreppet.
Dr Hamer publicerade en trevare initialt med sina resultat och fick två typer av svar i mejlen: 1) att han var en determinstisk reduktionist utan andlig sensitivitet; och 2) att det minsann inte finns någon gen för andlighet--bara en för dumhet och att han då själv hade en dylik. Det görs nog inte mycket regelrätt forskning i denna riktning kan man förmoda.
Med andra ord så finns där då en unik studie förutom tvillingstudierna som sannolikgör att andlighet är en ärftlig variabel. Boken publicerades 2004. Dr Hamer refererade också till Dr Dawkins som tydligen själv inte tror att andlighet har med gener att göra.
Skall man bemöta kritik på andlighet och religiositet där det hävdas att de mer eller mindre skall utrotas så är det ju essentiellt at ha kunskapen att det faktiskt inte går.
Avslutningsvis kan jag nämna att Dr Hamer håller sig väldigt neutral men avslutar boken med ett för kristna lite pessimistiskt budskap "in the win/lose debate between science and faith". Det är kanske så det känns inom vetenskapen, "en religion", som den predikas av Dr Dawkins enligt Dr Hamer. The God Gene är ett bättre köp än Mr Alpers bok The God Part of the Brain.
The God Part of the Brain
Diskuterade andligheten som något naturligt mänskligt för några veckor sedan. Hittade en bok av Matthew Alper kallad The God Part of the Brain som representerar ett vetenskapligt resonerande runt frågan om där finns något kroppsligt bakom andligheten.
Mr Alper kommer fram till att andligheten är som han säger "hard-wired" i oss människor och hävdar därmed att det ligger något genetiskt bakom. Han hävdar vidare att evolutionen skapade andligheten för att den skulle kompensera oss för vår dödsångest.
Där finns tydligen studier på tvillingar som växt upp separerade som indikerar att genetiska faktorer är viktiga för andligheten. Boken publicerades först 1996 men har kommit ut i en nyutgåva från 2006. Den blir lite en kavalkad skriven av en "frustrerad ateist" för att använda författarens egna ord.
Resonemanget är typiskt på grund av att det inte tar upp möjligheten att en spirituell komponent kan finnas i hjärnan och att bortfall av hjärnvävnad skulle kunna innebära bortfall av denna andliga komponent tillsammans med vävnaden. Mr Alpers argument leder därför till en fyskialism.
För Mr Alper är det tydligen så att en genetisk andlighet leder till en virtuell Gudsbild. Gud existerar inte absolut utan är en mänsklig konstruktion i hjärnan. Formellt leder förstås inte slutsatsen att andlighet är genetiskt orsakad till att Gud inte finns. Själv tycker jag att det är rimligt att anta att en genetik ligger bakom andlighet men detta innebär ju inte att Gud inte existerar. Snarare tvärt om.
Boken andas en pessimism och när Mr Alper börjar citera Dr Dawkins och funderar över varför vi inte begår självmord med en gång tröttnade jag. Jag rekommenderar den inte.
Mr Alper kommer fram till att andligheten är som han säger "hard-wired" i oss människor och hävdar därmed att det ligger något genetiskt bakom. Han hävdar vidare att evolutionen skapade andligheten för att den skulle kompensera oss för vår dödsångest.
Där finns tydligen studier på tvillingar som växt upp separerade som indikerar att genetiska faktorer är viktiga för andligheten. Boken publicerades först 1996 men har kommit ut i en nyutgåva från 2006. Den blir lite en kavalkad skriven av en "frustrerad ateist" för att använda författarens egna ord.
Resonemanget är typiskt på grund av att det inte tar upp möjligheten att en spirituell komponent kan finnas i hjärnan och att bortfall av hjärnvävnad skulle kunna innebära bortfall av denna andliga komponent tillsammans med vävnaden. Mr Alpers argument leder därför till en fyskialism.
För Mr Alper är det tydligen så att en genetisk andlighet leder till en virtuell Gudsbild. Gud existerar inte absolut utan är en mänsklig konstruktion i hjärnan. Formellt leder förstås inte slutsatsen att andlighet är genetiskt orsakad till att Gud inte finns. Själv tycker jag att det är rimligt att anta att en genetik ligger bakom andlighet men detta innebär ju inte att Gud inte existerar. Snarare tvärt om.
Boken andas en pessimism och när Mr Alper börjar citera Dr Dawkins och funderar över varför vi inte begår självmord med en gång tröttnade jag. Jag rekommenderar den inte.
20070606
Theistic evolution
Dr Francis Collins, chefen för det humana genom-projektet i USA, det federala projekt som sekvensade den genetiska koden, har skrivit en bok som heter: The Language of God: A Scientist Presents Evidence for Belief, Free Press, Simon & Schuster.
Dr Collins är både en vetenskapsman och kristen. Han tror Jesus var Guds son och ber regelbundet. Gud tror han är av en typ som inte interfererar i händelseförloppen.
Jag har inte läst boken själv men reviewern i The Economist, 2 juni 2007, sidan 79, säger att han skriver bra om hur hans tro och känsla av förundran växte allt eftersom resultaten kom fram.
Dr Collins menar att kunskap om hur livet uppstod saknas men evolutionen rullade på utan gudomlig interferens när den väl kommit igång. Han kallar sin kreativism "theistic evolution".
För närvarande verkar det som om den katolska kyrkan, till exempel, är splittrad mellan Intelligent Design och Theistic Evolution. Kanske med tyngden på design av något slag.
Dr Collins är både en vetenskapsman och kristen. Han tror Jesus var Guds son och ber regelbundet. Gud tror han är av en typ som inte interfererar i händelseförloppen.
Jag har inte läst boken själv men reviewern i The Economist, 2 juni 2007, sidan 79, säger att han skriver bra om hur hans tro och känsla av förundran växte allt eftersom resultaten kom fram.
Dr Collins menar att kunskap om hur livet uppstod saknas men evolutionen rullade på utan gudomlig interferens när den väl kommit igång. Han kallar sin kreativism "theistic evolution".
För närvarande verkar det som om den katolska kyrkan, till exempel, är splittrad mellan Intelligent Design och Theistic Evolution. Kanske med tyngden på design av något slag.
Vetenskapen som religion?
Visst är det bra att tro på sin egen förmåga...till en viss gräns. En del hävdar till och med att vi kan förklara allt som hänt sedan the Big Bang. Det är bara en fråga om att tro...tydligen.
The Encyclopedia of Religion describes religion in the following way:
"In summary, it may be said that almost every known culture involves the religious in the above sense of a depth dimension in cultural experiences at all levels — a push, whether ill-defined or conscious, toward some sort of ultimacy and transcendence that will provide norms and power for the rest of life. When more or less distinct patterns of behaviour are built around this depth dimension in a culture, this structure constitutes religion in its historically recognizable form. Religion is the organization of life around the depth dimensions of experience — varied in form, completeness, and clarity in accordance with the environing culture."
När jag hör ateistiska vetenskapsmän argumentera om Gud får jag en känsla av att de försöker övertyga sig själva i sin egen tro. Är det någon som fått samma förnimmelse?
The Encyclopedia of Religion describes religion in the following way:
"In summary, it may be said that almost every known culture involves the religious in the above sense of a depth dimension in cultural experiences at all levels — a push, whether ill-defined or conscious, toward some sort of ultimacy and transcendence that will provide norms and power for the rest of life. When more or less distinct patterns of behaviour are built around this depth dimension in a culture, this structure constitutes religion in its historically recognizable form. Religion is the organization of life around the depth dimensions of experience — varied in form, completeness, and clarity in accordance with the environing culture."
När jag hör ateistiska vetenskapsmän argumentera om Gud får jag en känsla av att de försöker övertyga sig själva i sin egen tro. Är det någon som fått samma förnimmelse?
20070605
c
Ljusets hastighet är en konstant och och representerar hastigheten på elektromagnetisk strålning i vacuum. Jag finner det mycket irriterande att man ej kan färdas fortare. Att färdas lika fort med något som har en massa är faktiskt omöjligt det också.
Eftersom universum expanderar kommer galaxerna att försvinna bakom den synliga horisonten, dvs när de börjar färdas med ljusets hastighet. Vi blir ensamma, eller åtminstone kvar bland en grupp av galaxer kallad The Local Group. Det tar visserligen 100 miljarder år. Kan man färdas fortare än ljuset skulle vår depression inför denna tragedi kännas betydligt lättare.
Hur prioriterat är det att försöka färdas fortare än ljuset? Vi behöver ju detta för att kunna kolonisera beboeliga planeter. Det är väl som att svära i kyrkan att föreslå att det är lika prioriterat som att försöka göra något åt miljön. Vem vet det kanske är lättare?
Nu blir jag väl kritiserad för att vara fast i ett tillväxtparadigm. Jag lärde mig dock en gång att när gränsen för en civilisation slutar växa in i barbarernas rike börjar klockan klämta för civilisationens slut (Arnold J. Toynbee, A Study of History).
Wikipedia nivån är svår nog vad avser att färdas fortare än ljusets hastighet. Maskhål verkar mest lockande. Det vill säga en slags genvägar i rymden. Det skulle ju inte räcka ändå. Det finns ju stjärnor på millioner ljusårs avstånd. 10-100 miljoner ggr snabbare tack. Här krävs ordentliga framsteg. Något klart revolutionärt.
Tacka vet jag hyperspace från Star Wars trilogin. Tanken med densamma är tydligen att det kan gå fortare i ett annat medium... hittills okänt tyvärr. Tänk vad lätt det är att formulera målet att skaffa ett snabbare fortskaffningsmedel.
Eftersom universum expanderar kommer galaxerna att försvinna bakom den synliga horisonten, dvs när de börjar färdas med ljusets hastighet. Vi blir ensamma, eller åtminstone kvar bland en grupp av galaxer kallad The Local Group. Det tar visserligen 100 miljarder år. Kan man färdas fortare än ljuset skulle vår depression inför denna tragedi kännas betydligt lättare.
Hur prioriterat är det att försöka färdas fortare än ljuset? Vi behöver ju detta för att kunna kolonisera beboeliga planeter. Det är väl som att svära i kyrkan att föreslå att det är lika prioriterat som att försöka göra något åt miljön. Vem vet det kanske är lättare?
Nu blir jag väl kritiserad för att vara fast i ett tillväxtparadigm. Jag lärde mig dock en gång att när gränsen för en civilisation slutar växa in i barbarernas rike börjar klockan klämta för civilisationens slut (Arnold J. Toynbee, A Study of History).
Wikipedia nivån är svår nog vad avser att färdas fortare än ljusets hastighet. Maskhål verkar mest lockande. Det vill säga en slags genvägar i rymden. Det skulle ju inte räcka ändå. Det finns ju stjärnor på millioner ljusårs avstånd. 10-100 miljoner ggr snabbare tack. Här krävs ordentliga framsteg. Något klart revolutionärt.
Tacka vet jag hyperspace från Star Wars trilogin. Tanken med densamma är tydligen att det kan gå fortare i ett annat medium... hittills okänt tyvärr. Tänk vad lätt det är att formulera målet att skaffa ett snabbare fortskaffningsmedel.
20070604
Liv på Exoplaneter
Det är fascinerande att föreställa sig liv på andra planeter. Först måste man dock finna planter att leta på. De senaste 12 åren har detektionen av så kallade exoplaneter, dvs planeter utanför vårt eget solsystem, tagit fart. Nyligen samlades The American Astronomical Society på Honululu för att dryfta i frågan. Det står att läsa om resultaten i The Economist, June 2nd, 2007 sidan 73-75. Man har hittils hittat 236 stycken exoplaneter.
Den metod man oftast använder sig av leder dock till att ofördelaktiga exoplaneter hittas. När en planet cirklar runt en stjärna wobblar den och denna wobbling används för detektionen. Bäst är det när exoplanetens bana skär vyn från Jorden och man kan få spektralinformation från planetens atmosfär--om sådan finnes. Något som nyligen blivit en möjlighet.
Den ofördelaktiga bedömningen beror på: 1) solens storlek; 2) planetens storlek; 3) omloppsbanans diameter; och 4) solens ålder. Detta resulterar i att man oftast finner exoplaneter av Jupiters dimension runt en röd dvärg som har en omloppsbana med liten diameter. De röda dvärgarna selekteras på grund av sin mindre massa men också på grund av sin ålder--en ung sol flammar relativt mer och är svårare att studera.
De vanligaste exoplaneterna är så kallade gas-jättar. Jupiter, en sådan gas-jätte, har en massa som är 318 ggr större än Jordens. En planet som cirklar runt en stjärna kallad Gliese 581 tros dock bestå av bergarter. Den är bara fem gånger så stor som Jorden och är då för liten för vara en gas-jätte. Den tros ligga på ett avstånd från Gliese 581, en röd dvärg, som medger liv.
Man når bättre resultat om man kan studera problemet från rymden. Europeerna har en satellit kallad COROT som letar efter dylika bergartsinnehållande planeter sedan 2006. Amerikanarna skall skicka upp en känsligare sond 2009 kallad Kepler.
På designbordet ligger projekt som kan detektera syre, en biomarkör på grund av sin reaktivitet, som medför att den måste bildas kontinuerligt för att existera. En annan biomarkör skulle kunna komma att bli planetens färg. Det blir med andra ord inte i morgon dag som man finner en planet som kan härbärgera liv så vi har gott om tid att lösa transportproblemet.
Den metod man oftast använder sig av leder dock till att ofördelaktiga exoplaneter hittas. När en planet cirklar runt en stjärna wobblar den och denna wobbling används för detektionen. Bäst är det när exoplanetens bana skär vyn från Jorden och man kan få spektralinformation från planetens atmosfär--om sådan finnes. Något som nyligen blivit en möjlighet.
Den ofördelaktiga bedömningen beror på: 1) solens storlek; 2) planetens storlek; 3) omloppsbanans diameter; och 4) solens ålder. Detta resulterar i att man oftast finner exoplaneter av Jupiters dimension runt en röd dvärg som har en omloppsbana med liten diameter. De röda dvärgarna selekteras på grund av sin mindre massa men också på grund av sin ålder--en ung sol flammar relativt mer och är svårare att studera.
De vanligaste exoplaneterna är så kallade gas-jättar. Jupiter, en sådan gas-jätte, har en massa som är 318 ggr större än Jordens. En planet som cirklar runt en stjärna kallad Gliese 581 tros dock bestå av bergarter. Den är bara fem gånger så stor som Jorden och är då för liten för vara en gas-jätte. Den tros ligga på ett avstånd från Gliese 581, en röd dvärg, som medger liv.
Man når bättre resultat om man kan studera problemet från rymden. Europeerna har en satellit kallad COROT som letar efter dylika bergartsinnehållande planeter sedan 2006. Amerikanarna skall skicka upp en känsligare sond 2009 kallad Kepler.
På designbordet ligger projekt som kan detektera syre, en biomarkör på grund av sin reaktivitet, som medför att den måste bildas kontinuerligt för att existera. En annan biomarkör skulle kunna komma att bli planetens färg. Det blir med andra ord inte i morgon dag som man finner en planet som kan härbärgera liv så vi har gott om tid att lösa transportproblemet.
20070602
Relativism II?
Brasilien, ett katolskt land med 190 miljoner invånare, kommer attt börja subventionera användandet av preventivmedel enligt en artikel i gp.se.
Vatikanen har inte kommenterat händelsen en men den måste betecknas som ett stort bakslag för Påven som nyligen besökte landet i hans första besök i Latinamerika. När allt kommer omkring representerar ju Brasilien nästan 20% av världens katoliker och beslutet kommer kanske att påverka andra Latinamerikanska länder i samma riktning.
Det talas väl kanske inte så mycket om användandet av preventivmedel i Europa men Italien har ju en av Europas lägsta nativiteter med bara 1.2-1.3 födda per två innevånare. Det finns ju bara en förklaring på detta fenomen. Ett utfall mot Brasilien måste ju i detta fall betecknas som en aggression mot landet till tonerna av hyckleri. Lula da Silva verkar vara en praktisk politiker.
Världen har en ett födelsetal på 20 födslar på 1000 innevånare, EU har 10. Brasilien ligger på 16 födslar per 1000 innevånare, Sverige har 10. Det bör dock noteras att USA har 14 födslar per 1000 innevånare. Mexico har 20 födslar, ett land där abort blev tillåten nyligen i huvudsaden och där Påven hotade med att excommunicera politiker som var för abort. Italien har 8.5 födslar per 1000 innevånare.
Man har också börjat diskutera att utföra en folkomröstning i Brasilien för en revidering av den gällande abortlagstiftningen från 1940. De senaste 60-70 årens framsteg inom vetenskapen som lett till den nuvarande synen på kontrollen av vår reproduktion i Västvärlden har i min bedömning kommit för att stanna. Det är dags att dra slutsatsen att det inte rör sig om en relativistisk tillfällighet i historien.
Vatikanen har inte kommenterat händelsen en men den måste betecknas som ett stort bakslag för Påven som nyligen besökte landet i hans första besök i Latinamerika. När allt kommer omkring representerar ju Brasilien nästan 20% av världens katoliker och beslutet kommer kanske att påverka andra Latinamerikanska länder i samma riktning.
Det talas väl kanske inte så mycket om användandet av preventivmedel i Europa men Italien har ju en av Europas lägsta nativiteter med bara 1.2-1.3 födda per två innevånare. Det finns ju bara en förklaring på detta fenomen. Ett utfall mot Brasilien måste ju i detta fall betecknas som en aggression mot landet till tonerna av hyckleri. Lula da Silva verkar vara en praktisk politiker.
Världen har en ett födelsetal på 20 födslar på 1000 innevånare, EU har 10. Brasilien ligger på 16 födslar per 1000 innevånare, Sverige har 10. Det bör dock noteras att USA har 14 födslar per 1000 innevånare. Mexico har 20 födslar, ett land där abort blev tillåten nyligen i huvudsaden och där Påven hotade med att excommunicera politiker som var för abort. Italien har 8.5 födslar per 1000 innevånare.
Man har också börjat diskutera att utföra en folkomröstning i Brasilien för en revidering av den gällande abortlagstiftningen från 1940. De senaste 60-70 årens framsteg inom vetenskapen som lett till den nuvarande synen på kontrollen av vår reproduktion i Västvärlden har i min bedömning kommit för att stanna. Det är dags att dra slutsatsen att det inte rör sig om en relativistisk tillfällighet i historien.
20070601
Relativism?
I sin predikan i april 2005 innan konklaven ägde rum som röstade in Joseph Cardinal Ratzinger till påveskapet Benedictus XVI sade han att vi var på väg mot en diktatur under relativismen.
Relativism är att vi bara kan förstå något i dess historiska och kulturella context. Det finns inga absoluta sanningar.
Cardinal Ratzinger sade vidare: "Being an "Adult" means having a faith which does not follow the waves of today's fashions or the latest novelties. A faith which is deeply rooted in friendship with Christ is adult and mature. It is this friendship which opens us up to all that is good and gives us the knowledge to judge true from false, and deceit from truth."
Man frågar sig om kardinalen tyckte att jämställdhetsdebatten hör till "today's fashion or the latest novelties". Mitt förnuft och min tro säger mig att han inte gör detta på grund av att den är en idé vars tid har kommit. Och detta för att stanna i en ny balans.
De förändringar som har kommit och som rör vår reproduktion är med all sannolikhet också här för att stanna. Själens originering i organformationen t.ex. har anor från Aristoteles tid.
Relativism är att vi bara kan förstå något i dess historiska och kulturella context. Det finns inga absoluta sanningar.
Cardinal Ratzinger sade vidare: "Being an "Adult" means having a faith which does not follow the waves of today's fashions or the latest novelties. A faith which is deeply rooted in friendship with Christ is adult and mature. It is this friendship which opens us up to all that is good and gives us the knowledge to judge true from false, and deceit from truth."
Man frågar sig om kardinalen tyckte att jämställdhetsdebatten hör till "today's fashion or the latest novelties". Mitt förnuft och min tro säger mig att han inte gör detta på grund av att den är en idé vars tid har kommit. Och detta för att stanna i en ny balans.
De förändringar som har kommit och som rör vår reproduktion är med all sannolikhet också här för att stanna. Själens originering i organformationen t.ex. har anor från Aristoteles tid.
Homosexualitetens biologi?
En artikel som de bloggas vilt om just nu dök up på DN.ses debattsida: "Ett biologiskt faktum att homoäktenskap är fel".
Själv är jag för äktenskapet som något mellan det manliga och kvinnliga könen av anledningen att det är precis vad det är. Partnerskap är när det rör sig om ett förhållande mellan två män eller två kvinnor. Det finns röda och det finns gröna kulor.
Dock är det ett biologiskt faktum att det finns homosexualism och inte att heterosexualism skulle vara det enda biologiskt korrekta. Det är faktiskt väldigt intressant att en så stor del som 5-10% av en befolkning är homosexuell.
Evolutionen har tydligen skapat denna distinktion och man undrar vad som ligger bakom dess selektion. Jag har aldrig sett några diskussioner om detta och undrar om det finns någon som har ideer om vad orsaken kan vara?
Ett initialt förslag skulle kunna vara att det då finns potential för väldigt starka manliga vänskapsförbund?
Artikeln tar upp att äktenskapet är bättre för barnen där man refererar till en fransk djupgående studie. Där har man en poäng i min mening därför att barn i homoförhållande hamnar i system av människor där de ej optimalt hör hemma. Barnen kommer ju till 90-95% att vara heterosexuella.
Polygami-aspekten är också viktig. Det blir alltid en tredje part involverad i partnerskap.
Själv är jag för äktenskapet som något mellan det manliga och kvinnliga könen av anledningen att det är precis vad det är. Partnerskap är när det rör sig om ett förhållande mellan två män eller två kvinnor. Det finns röda och det finns gröna kulor.
Dock är det ett biologiskt faktum att det finns homosexualism och inte att heterosexualism skulle vara det enda biologiskt korrekta. Det är faktiskt väldigt intressant att en så stor del som 5-10% av en befolkning är homosexuell.
Evolutionen har tydligen skapat denna distinktion och man undrar vad som ligger bakom dess selektion. Jag har aldrig sett några diskussioner om detta och undrar om det finns någon som har ideer om vad orsaken kan vara?
Ett initialt förslag skulle kunna vara att det då finns potential för väldigt starka manliga vänskapsförbund?
Artikeln tar upp att äktenskapet är bättre för barnen där man refererar till en fransk djupgående studie. Där har man en poäng i min mening därför att barn i homoförhållande hamnar i system av människor där de ej optimalt hör hemma. Barnen kommer ju till 90-95% att vara heterosexuella.
Polygami-aspekten är också viktig. Det blir alltid en tredje part involverad i partnerskap.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
