20071219
Syntax i de basala ganglierna?
Många anser att språket "sitter" i Brocas och Wernickes ytorna på vänstra hjärnhalvan men det går att argumentera att eftersom barn kan födas med skador på dessa områden ändå lär sig språket, om något senare, så är dessa ytor inte de enda som kan utföra de processer som språket innebär. Man kan med andra ord inte säga att det finns ett "språkorgan" på denna plats.
Det finns ett annat område i hjärnan som också har implicerats i språkfunktionen, nämligen de basala ganglierna. Steven Pinker har diskuterat att böjningen av regelbundna verb, som utförs av en regel, är en del av syntaxen, dvs ordnandet av ord i meningar, medan böjningen av oregelbundna verb kommer från minnet. Den syntaxberoende funktionen försämras hos patienter med Parkinsons sjukdom, som bl.a. drabbar de basala ganglierna.
Detta var något som Philip Lieberman visade tidigare hos Parkinson-patienter men också hos friska individer på hög höjd. De neuron som är involverade i syntaxen är tydligen känsliga för lågt syretryck.
Lieberman tror därför (1984), mot Chomsky, att evolutionen gick via motorkontrollen i basala gangliefunktionen av talet. Denna aktivitet tror han är relaterad med vad syntaxen kräver.
Lieberman tror inte att man skall jämföra hjärnan med en dator i ett "organ" som förordas av Chomsky. Man kommer inte åt språkets "rätta natur" på detta vis. Detta alltså från en person som var elektroingenjör innan han intresserade sig för språket.
Philip Lieberman var en av dem som hade en kommentar till Pinker & Bloom 1990 där han påpekade att det var trevligt att se att fler såg språkfunktionen komma via en adaptation. I detta fallet en Darwinistisk preadapation som till exempel simblåsan hos en fisk som utvecklades till lungor.
Enligt Christine Kenneally var Lieberman ursprungligen en forskarstuderande till Chomsky som efter 1984 inte hade kontakt längre.
Det finns ett annat område i hjärnan som också har implicerats i språkfunktionen, nämligen de basala ganglierna. Steven Pinker har diskuterat att böjningen av regelbundna verb, som utförs av en regel, är en del av syntaxen, dvs ordnandet av ord i meningar, medan böjningen av oregelbundna verb kommer från minnet. Den syntaxberoende funktionen försämras hos patienter med Parkinsons sjukdom, som bl.a. drabbar de basala ganglierna.
Detta var något som Philip Lieberman visade tidigare hos Parkinson-patienter men också hos friska individer på hög höjd. De neuron som är involverade i syntaxen är tydligen känsliga för lågt syretryck.
Lieberman tror därför (1984), mot Chomsky, att evolutionen gick via motorkontrollen i basala gangliefunktionen av talet. Denna aktivitet tror han är relaterad med vad syntaxen kräver.
Lieberman tror inte att man skall jämföra hjärnan med en dator i ett "organ" som förordas av Chomsky. Man kommer inte åt språkets "rätta natur" på detta vis. Detta alltså från en person som var elektroingenjör innan han intresserade sig för språket.
Philip Lieberman var en av dem som hade en kommentar till Pinker & Bloom 1990 där han påpekade att det var trevligt att se att fler såg språkfunktionen komma via en adaptation. I detta fallet en Darwinistisk preadapation som till exempel simblåsan hos en fisk som utvecklades till lungor.
Enligt Christine Kenneally var Lieberman ursprungligen en forskarstuderande till Chomsky som efter 1984 inte hade kontakt längre.
20071218
Fitch, Hauser and Chomsky, 2005
Som ett svar på kritiken från Steven Pinker och Ray Jackendoff i mars 2005 på arbetet i Science av Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 svarar Fitch, Hauser and Chomsky, 2005 i september.
Slutsatsen är att de i mångt och mycket är överens men att FHC tolkar själva processen att språket kommit till annorlunda.
PJ anser att språket är framselekterat via funktionen kommunikation och FHC anser att PJ på detta sätt suddat ut den uppdelning i FLB och FLN som de gjorde i HCF, 2002. FHC väljer igen att ha den för människan troligtvis unika FLN separat och med möjligheten att den har tillkommit på annat vis.
FLN är tentativt tillordnad endast rekursionen och "mapping of the interfaces" (Sensory-motor och Conceptual-intentional) och man kan anta att dessa funktioner inte endast fungerar i kommunikationen. Den används för tolkningen av matematiska formler som inte kan ha tillkommit genom en adaptation utan som måste vara ett användningsområde som fungerat av en slump. Rekursivt tänkande kan tänkas vara viktigt i planeringsarbete, problemlösning eller social kognition som alla troligen är adaptationer som inte nödvändigtvis har med kommunikation att göra.
FHC betonar att man delat upp, renat upp, olika funktioner i språket (FLB) och att dessa enskilda funktioner kan ha olika evolutionära historier.
PJ hävdade t.ex. att språkets evolution gick att jämföra med evolutionen av ekolokalisation hos fladdermöss. FHC hävdar dock att troligen kan navigation ha varit den första funktionen som fladdermössen använde för att selektera, sedan följd av nutrition och kommunikation.
Chomskys attityd till problemet framkommer i följande citat:
"Furthermore, whatever merit there might be to guesses about selektional processes that might, or might not, have shaped human language, they do not crucially depend on the belief that the system is an outgrowth of some mode of communication. One can devise equally meritorious (that is, equally pointless) tales of the advantage conferred by a series of small mutations that facilitated planning and clarification of thought...--not that I am proposing this or any other story."
Min åsikt är igen att FHC håller dörren öppen för det okända medan PJ vill ha en lösning där man tvingar på den evolutionära tvångströjan.
Slutsatsen är att de i mångt och mycket är överens men att FHC tolkar själva processen att språket kommit till annorlunda.
PJ anser att språket är framselekterat via funktionen kommunikation och FHC anser att PJ på detta sätt suddat ut den uppdelning i FLB och FLN som de gjorde i HCF, 2002. FHC väljer igen att ha den för människan troligtvis unika FLN separat och med möjligheten att den har tillkommit på annat vis.
FLN är tentativt tillordnad endast rekursionen och "mapping of the interfaces" (Sensory-motor och Conceptual-intentional) och man kan anta att dessa funktioner inte endast fungerar i kommunikationen. Den används för tolkningen av matematiska formler som inte kan ha tillkommit genom en adaptation utan som måste vara ett användningsområde som fungerat av en slump. Rekursivt tänkande kan tänkas vara viktigt i planeringsarbete, problemlösning eller social kognition som alla troligen är adaptationer som inte nödvändigtvis har med kommunikation att göra.
FHC betonar att man delat upp, renat upp, olika funktioner i språket (FLB) och att dessa enskilda funktioner kan ha olika evolutionära historier.
PJ hävdade t.ex. att språkets evolution gick att jämföra med evolutionen av ekolokalisation hos fladdermöss. FHC hävdar dock att troligen kan navigation ha varit den första funktionen som fladdermössen använde för att selektera, sedan följd av nutrition och kommunikation.
Chomskys attityd till problemet framkommer i följande citat:
"Furthermore, whatever merit there might be to guesses about selektional processes that might, or might not, have shaped human language, they do not crucially depend on the belief that the system is an outgrowth of some mode of communication. One can devise equally meritorious (that is, equally pointless) tales of the advantage conferred by a series of small mutations that facilitated planning and clarification of thought...--not that I am proposing this or any other story."
Min åsikt är igen att FHC håller dörren öppen för det okända medan PJ vill ha en lösning där man tvingar på den evolutionära tvångströjan.
20071217
En ljusglimt i bloggningen
2005 publicerades en artikel i TIME magazine vid namn The New Science of Happiness. Den innehöll information som är tänkvärd för oss bloggare.
"There are numerous ways to do that, they argue. At the University of California at Riverside, psychologist Sonja Lyubomirsky is using grant money from the National Institutes of Health to study different kinds of happiness boosters. One is the gratitude journal--a diary in which subjects write down things for which they are thankful. She has found that taking the time to conscientiously count their blessings once a week significantly increased subjects' overall satisfaction with life over a period of six weeks, whereas a control group that did not keep journals had no such gain."
Med andra ord, var tacksam på bloggen en gång i veckan och decembermörkret blir mindre dunkelt.
"There are numerous ways to do that, they argue. At the University of California at Riverside, psychologist Sonja Lyubomirsky is using grant money from the National Institutes of Health to study different kinds of happiness boosters. One is the gratitude journal--a diary in which subjects write down things for which they are thankful. She has found that taking the time to conscientiously count their blessings once a week significantly increased subjects' overall satisfaction with life over a period of six weeks, whereas a control group that did not keep journals had no such gain."
Med andra ord, var tacksam på bloggen en gång i veckan och decembermörkret blir mindre dunkelt.
Eko-spiritualitet
Razib på Gene Expression refererar till en intressant artikel av Frank Furedi som handlar om eko-spiritualitet.
20071216
One Big Thing samarbetet
På Rapport, SVT1, häromdagen fick man reda på att ett litet svenskt företag, som drivs av Angelica Hull, uppfunnit ett miljövänligt biobränsle.
USAs försvarsdepartment satsar 35 miljoner kronor. Tekniskt sett kan bränslet komma i användning om 4 år.
USAs försvarsdepartment satsar 35 miljoner kronor. Tekniskt sett kan bränslet komma i användning om 4 år.
20071214
Påven tar ställning mot klimathysterin
Dick Erixon refererar till en artikel i Daily Mail där påven uttalar sig mot klimathysterin.
Följande klassiska citat är från artikeln:
"The German-born Pontiff said that while some concerns may be valid it was vital that the international community based its policies on science rather than the dogma of the environmentalist movement."
Man kan förstå att påven är nöjd att få kalla andra för dogmatiska och att hävda att miljörörelsen inte är vetenskaplig nog.
Detta är ju anmärkningsvärt eftersom ärkebiskopen i Svenska Kyrkan, Anders Wejryd, nyligen börjat agera för miljön. Kanske ett problem för ekumeniken i Sverige? Ärkebiskopen hänvisar till vetenskapen från FN:s klimatpanel och en svensk sårbarhetsutredning.
Ett annat problem är väl att om katolikerna var impopulära innan, som visats t.ex. i programmet Existens i SVT, så gör detta ställningstagande dem inte mer populära.
Den politiska betydelsen för världsfreden av ställningstagandet är väl inte oväsentlig. Påven yttrade sig i januari 2007 om ekologin och freden. Kritiker skulle kanske hävda att det rör sig om en stillande av missnöjesyttringar i den fattigare delen av världen--m.a.o ett fredsbevarande uttalande.
Följande klassiska citat är från artikeln:
"The German-born Pontiff said that while some concerns may be valid it was vital that the international community based its policies on science rather than the dogma of the environmentalist movement."
Man kan förstå att påven är nöjd att få kalla andra för dogmatiska och att hävda att miljörörelsen inte är vetenskaplig nog.
Detta är ju anmärkningsvärt eftersom ärkebiskopen i Svenska Kyrkan, Anders Wejryd, nyligen börjat agera för miljön. Kanske ett problem för ekumeniken i Sverige? Ärkebiskopen hänvisar till vetenskapen från FN:s klimatpanel och en svensk sårbarhetsutredning.
Ett annat problem är väl att om katolikerna var impopulära innan, som visats t.ex. i programmet Existens i SVT, så gör detta ställningstagande dem inte mer populära.
Den politiska betydelsen för världsfreden av ställningstagandet är väl inte oväsentlig. Påven yttrade sig i januari 2007 om ekologin och freden. Kritiker skulle kanske hävda att det rör sig om en stillande av missnöjesyttringar i den fattigare delen av världen--m.a.o ett fredsbevarande uttalande.
20071211
Subliminala lukter manipulerar beteende?
I The Economist December 8th 2007 på sidan 88 finner man en blänkare som de kallar "Scents and Sensitivity". Det låter väldigt intressant och Malin Sandström på Vetenskapsnytt som är expert på luktsinnet kanske har en förklaring?
En Dr. Li på North-Western University i Chicago har publicerat en studie i Psychological Science där 31 volontärer utsattes för lukter i låga koncentrationer av citral (citron), anisol (en parfym) och valeriansyra (fotsvett).
Försökspersonerna påverkades t.ex. i sin bedömning av ett ansikte negativt med valeriansyran när den var subliminal. En effekt som försvann om försökspersonen kände lukten samtidigt som ansiktet visades.
Subliminal citraldoft gjorde ansikten mer "vänliga".
Det verkar alltså som om det finns två kanaler för detektion av lukter. Man ger ingen förklaring i artikeln.
Dock tror Dr Li att effekten kan ha stor kommersiell potential. En lömsk effekt.
En Dr. Li på North-Western University i Chicago har publicerat en studie i Psychological Science där 31 volontärer utsattes för lukter i låga koncentrationer av citral (citron), anisol (en parfym) och valeriansyra (fotsvett).
Försökspersonerna påverkades t.ex. i sin bedömning av ett ansikte negativt med valeriansyran när den var subliminal. En effekt som försvann om försökspersonen kände lukten samtidigt som ansiktet visades.
Subliminal citraldoft gjorde ansikten mer "vänliga".
Det verkar alltså som om det finns två kanaler för detektion av lukter. Man ger ingen förklaring i artikeln.
Dock tror Dr Li att effekten kan ha stor kommersiell potential. En lömsk effekt.
20071210
Vad är en skolavslutning för något?
När eleverna samlas på en skolavslutning är syftet en allvarsstund med siktet mot framtiden där vad de lärt sig skall tjäna som bas för nästa steg i livet.
Biskop Antje Jackelén säger i Sydsvenskan att "Förmedlingen av en kulturell och religiös tradition är faktiskt en del av en kulturell bildning".
Skolavslutningen är en del av traditionen. En seans där stundens allvar skall betraktas--ett minne för livet.
Vad finns det då för lokaler där man mest effektivt kan få fram den stämning och allvarskänsla som behövs? Alla som suttit i en kyrka eller katedral vet att av någon anledning infinner sig sådana känslor vid dylika tillfällen.
De känslorna är viktiga och del i det kulturella arvet. Vår civilisation står på en grund av kristendomen.
Opportunistiska ateistiska krafter försöker nu "ta den ene och slå den andre med" genom att hävda att ett muslimskt barn inte kan tvingas delta i en skolavslutning där man använder en kristen lokal.
Detta är svårförståeligt eftersom ett muslimskt barn lärt sig i skolan att den västerländska civilisationens tradition är kristen och att den också tillåter det muslimska barnet att fritt utöva sin religion. En sådan tradition är naturligtvis värd att vörda även för ett muslimskt barn.
Biskop Antje Jackelén säger i Sydsvenskan att "Förmedlingen av en kulturell och religiös tradition är faktiskt en del av en kulturell bildning".
Skolavslutningen är en del av traditionen. En seans där stundens allvar skall betraktas--ett minne för livet.
Vad finns det då för lokaler där man mest effektivt kan få fram den stämning och allvarskänsla som behövs? Alla som suttit i en kyrka eller katedral vet att av någon anledning infinner sig sådana känslor vid dylika tillfällen.
De känslorna är viktiga och del i det kulturella arvet. Vår civilisation står på en grund av kristendomen.
Opportunistiska ateistiska krafter försöker nu "ta den ene och slå den andre med" genom att hävda att ett muslimskt barn inte kan tvingas delta i en skolavslutning där man använder en kristen lokal.
Detta är svårförståeligt eftersom ett muslimskt barn lärt sig i skolan att den västerländska civilisationens tradition är kristen och att den också tillåter det muslimska barnet att fritt utöva sin religion. En sådan tradition är naturligtvis värd att vörda även för ett muslimskt barn.
20071209
Purification and characterization...
Diskussionerna 2005 mellan Chomsky och Pinker leder inte till någon större förändring av Hauser, Chomsky & Fitch 2002, om man är på det humöret.
HCF propagerar för en upprening av en funktion (FLN) som sedan kan karakteriseras för att optimalt komma längre och för att kunna äkta lingvistiken med biologin.
Som jag antydde tidigare så ordnar inte schimpanserna symbolerna som de uttrycker medan rekursionen åstadkommer detta hos människa. Diskussionen gäller om huruvida denna funktion kan bildas successivt, medelst naturlig selektion, eller om den kommer till på något annat sätt.
Själv blir jag nyfiken på hur Chomskycirkeln tänker när de hävdar att detta inte går. Denna odelbarhet.
Rekursionen eller ordningen av ordklasselementen i meningarna blev till instinkt på något sätt. Vad var drivkraften? Tydligen krävs det 1% ökad fruktbarhet för att en genfrekvens i en population skall gå från 0.1% till 99.9% på 4000 år. Med andra ord behövs det inte mycket om man har några miljoner år på sig...
Med Goulds helhjärneresonemang, snarare än Chomskys "organ" eller "modul", så har man att göra med en nervfrekvenssoppa som producerar mönster med olika funktioner. Om nu sådana mönster inte är organ? En sådan frekvenssoppa kan hos människa ordna ord men inte hos en schimpans.
Ordna ord eller grupper av ordklasselement för att konstruera meningar låter kanske inte så svårt men det är först på senare tid som mycket avancerade program på snabba datorer lyckats med uppgiften. Detta är visserligen matematik men frekvenssoppan är det inte nödvändigtvis.
Man kan inte dela upp en så komplicerad uppgift säger Chomskycirkeln för att de inbördes delarna skall kunna selekteras. Någonting annat skapade frekvenssoppan med mönstren som som ordnar grupper av orklasselement.
Kanske tänker de att den nödvändiga frekvenssoppan kan bildas utan att man tillför någon genetisk information eller celler? Den sjunger helt enkelt en ny sång på ett befintligt instrument som råkar göra vad som krävs. Chomskycirkeln har nämnt fysikaliska orsaker.
Men varför blev hjärnan större och lite annorlunda? Detta problem kan dock vara enklare än att förklara orsaken till naturlig selektion för ordordningsfunktionen.
HCF propagerar för en upprening av en funktion (FLN) som sedan kan karakteriseras för att optimalt komma längre och för att kunna äkta lingvistiken med biologin.
Som jag antydde tidigare så ordnar inte schimpanserna symbolerna som de uttrycker medan rekursionen åstadkommer detta hos människa. Diskussionen gäller om huruvida denna funktion kan bildas successivt, medelst naturlig selektion, eller om den kommer till på något annat sätt.
Själv blir jag nyfiken på hur Chomskycirkeln tänker när de hävdar att detta inte går. Denna odelbarhet.
Rekursionen eller ordningen av ordklasselementen i meningarna blev till instinkt på något sätt. Vad var drivkraften? Tydligen krävs det 1% ökad fruktbarhet för att en genfrekvens i en population skall gå från 0.1% till 99.9% på 4000 år. Med andra ord behövs det inte mycket om man har några miljoner år på sig...
Med Goulds helhjärneresonemang, snarare än Chomskys "organ" eller "modul", så har man att göra med en nervfrekvenssoppa som producerar mönster med olika funktioner. Om nu sådana mönster inte är organ? En sådan frekvenssoppa kan hos människa ordna ord men inte hos en schimpans.
Ordna ord eller grupper av ordklasselement för att konstruera meningar låter kanske inte så svårt men det är först på senare tid som mycket avancerade program på snabba datorer lyckats med uppgiften. Detta är visserligen matematik men frekvenssoppan är det inte nödvändigtvis.
Man kan inte dela upp en så komplicerad uppgift säger Chomskycirkeln för att de inbördes delarna skall kunna selekteras. Någonting annat skapade frekvenssoppan med mönstren som som ordnar grupper av orklasselement.
Kanske tänker de att den nödvändiga frekvenssoppan kan bildas utan att man tillför någon genetisk information eller celler? Den sjunger helt enkelt en ny sång på ett befintligt instrument som råkar göra vad som krävs. Chomskycirkeln har nämnt fysikaliska orsaker.
Men varför blev hjärnan större och lite annorlunda? Detta problem kan dock vara enklare än att förklara orsaken till naturlig selektion för ordordningsfunktionen.
20071207
Svensk språkforskning under 1900talet
Hittade en trevlig artikel på svenska av Professor Emeritus Bengt Sigurd i Lund som sätter Chomsky vs. Pinker debatten i det svenska perspektivet.
20071205
Det spökar på nätet
Försökte få fram ett abstract till Jackendoff Pinker 2005, Cognition, 97(2) 211-225, men uppsatsen var svårfångad. Man kan bli paranoid för mindre. Speciellt som där fanns den viktiga informationen i uppsatsen i fråga att rekursionen inte är unik för människa eftersom den finns i synfunktionen.
Sökte på Pinkers namn på NCBI-PubMed men Jackendoff Pinker 2005 saknas?
5:
Related Articles,
Links
Sahin NT, Pinker S, Halgren E.
Abstract grammatical processing of nouns and verbs in Broca's area: evidence from fMRI.
Cortex. 2006 May;42(4):540-62.
PMID: 16881266 [PubMed - indexed for MEDLINE]
6:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
7:
Related Articles,
Links
Pinker S.
Sökte på Jackendoffs namn?
3:
Related Articles,
Links
Jackendoff R, Lerdahl F.
The capacity for music: what is it, and what's special about it?
Cognition. 2006 May;100(1):33-72. Epub 2005 Dec 27. Review.
PMID: 16384553 [PubMed - indexed for MEDLINE]
4:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
5:
Related Articles,
Links
Jackendoff R.
Précis of Foundations of language: brain, meaning, grammar, evolution.
Behav Brain Sci. 2003 Dec;26(6):651-65; discussion 666-707. Review.
PMID: 15377127 [PubMed - indexed for MEDLINE]
Sökte på tidskriften Cognitions namn men hela volym 97 saknas?
362:
Related Articles,
Links
Barth H, La Mont K, Lipton J, Dehaene S, Kanwisher N, Spelke E.
Non-symbolic arithmetic in adults and young children.
Cognition. 2006 Jan;98(3):199-222. Epub 2005 Mar 5.
PMID: 15876429 [PubMed - indexed for MEDLINE]
363:
Related Articles,
Links
Mitroff SR, Scholl BJ, Wynn K.
The relationship between object files and conscious perception.
Cognition. 2005 May;96(1):67-92. Epub 2005 Jan 7.
PMID: 15833307 [PubMed - indexed for MEDLINE]
364:
Related Articles,
Links
Darling S, Valentine T.
The categorical structure of semantic memory for famous people: a new approach using release from proactive interference.
Cognition. 2005 May;96(1):35-65. Epub 2004 Dec 22.
Man finner dock artikeln på Pinkers hemsida.
Skall jag dra slutsatsen att mitt internet är manipulerat? Undra om det går att klaga hos Telia?
Sökte på Pinkers namn på NCBI-PubMed men Jackendoff Pinker 2005 saknas?
5:
Related Articles,
Links
Sahin NT, Pinker S, Halgren E.
Abstract grammatical processing of nouns and verbs in Broca's area: evidence from fMRI.
Cortex. 2006 May;42(4):540-62.
PMID: 16881266 [PubMed - indexed for MEDLINE]
6:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
7:
Related Articles,
Links
Pinker S.
Sökte på Jackendoffs namn?
3:
Related Articles,
Links
Jackendoff R, Lerdahl F.
The capacity for music: what is it, and what's special about it?
Cognition. 2006 May;100(1):33-72. Epub 2005 Dec 27. Review.
PMID: 16384553 [PubMed - indexed for MEDLINE]
4:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
5:
Related Articles,
Links
Jackendoff R.
Précis of Foundations of language: brain, meaning, grammar, evolution.
Behav Brain Sci. 2003 Dec;26(6):651-65; discussion 666-707. Review.
PMID: 15377127 [PubMed - indexed for MEDLINE]
Sökte på tidskriften Cognitions namn men hela volym 97 saknas?
362:
Related Articles,
Links
Barth H, La Mont K, Lipton J, Dehaene S, Kanwisher N, Spelke E.
Non-symbolic arithmetic in adults and young children.
Cognition. 2006 Jan;98(3):199-222. Epub 2005 Mar 5.
PMID: 15876429 [PubMed - indexed for MEDLINE]
363:
Related Articles,
Links
Mitroff SR, Scholl BJ, Wynn K.
The relationship between object files and conscious perception.
Cognition. 2005 May;96(1):67-92. Epub 2005 Jan 7.
PMID: 15833307 [PubMed - indexed for MEDLINE]
364:
Related Articles,
Links
Darling S, Valentine T.
The categorical structure of semantic memory for famous people: a new approach using release from proactive interference.
Cognition. 2005 May;96(1):35-65. Epub 2004 Dec 22.
Man finner dock artikeln på Pinkers hemsida.
Skall jag dra slutsatsen att mitt internet är manipulerat? Undra om det går att klaga hos Telia?
Pinker och Bloom 1990
Enligt Christine Kenneallys bok The First Word från 2007 så startades forskningsfältet om språkets evolution med ett arbete av Steven Pinker och Paul Bloom 1990 i Behavioral and Brain Sciences, 13, 707-784. Ett "draft" finns på nätet och jag använder mig av detta tills jag får tag på ett publicerat original. Det verkar som om jag måste kravla mig till Medicinska Biblioteket.
Paul Bloom lär skall ha konfronterat Leda Cosmides, en evolutionär psykolog, efter en föreläsning på MIT och hävdat Chomskys linje men fått ett svar som gjorde att han skrev ihop några rader i riktningen naturlig selektion för språkets utveckling som han sedan diskuterade med Pinker. Resultatet blev den verbosa argumentering, tråkig som Pinker och Bloom själv kallade den, eftersom den hävdade, vad de tyckte var självklart, nämligen att språket kommit till via naturlig selektion som t.ex. ekolokalisationen hos fladdermöss.
1990 är ju ett ordentligt steg bakåt i tiden från 2002 och 2005 när debatten blossade upp ånyo men där finns en del resonemang som belyser kärnproblematiken i problemet som jag skall försöka diskutera.
Pinker och Bloom ger sig på Chomskys och Goulds teori att språket skulle vara en biprodukt av evolutionen av något annat eller som en konsevens av någonting annat. Man diskuterar möjligheten att okända fysiska naturlagar kan vara involverade. För mig låter detta mycket spännande och jag kan inte låta bli att tänka på Pinkers kommentar från october 2007 där han föreslår att medvetandet är resultatet av informationsbearbetningen snarare än av nercellerna själva.
Andra än Chomsky har också argumenterat emot att språket evolverat med naturlig selektion och hävdat att man ej ser: 1) genetisk variation; 2) inte existerar i intermediaära former; 3) ej ger någon selektiv fördel; och 4) att den kräver mer evolutionistisk tid än vad som funnits. Arbetet går ut på att argumentera ned dessa argument.
Är det verkligen dock så att språket är samma sak som ekolokalisation hos fladdermöss? Pinker och Bloom hävdar attt detta är deras enkla uppgift att bevisa. Jag tycker inte det verkar så. Vad som går in och ut i hjärnan på en människa är mer komplicerat och kräver den berömda rekursionen à la Chomsky som inte anses vara delbar utan som måste ha uppstått med en enda supermutation eller genom Guds försorg enligt vissa.
Gould har hävdat att "the Mind" är en enda "single purpose computer" och inte en ansamling mentala organ som Chomsky hävdat. Detta skulle i så fall passa bättre med förklaringen att det är hjärnans storleks ökning, av vad det nu var för orsak, som är orsaken till språkets uppkomst. Denna idé kanske har solidifierats något sedan man inte upptäckt några mentala organ med t.ex. fMRI.
Pinker och Bloom skriver: "Grammars are thought to be complex computational systems with many interacting rules and conditions. Chomsky (1981) has emphasized how grammars have a rich deductive structure in which a minor change to a single principle can have dramatic effects on the language as a whole as its effects cascade through grammatical derivations. This raises the question of how the entire system could be viable under the far more major perturbations that could be expected during evolutionary history."
Frågan är om "rekursionen" kan brytas upp och om man kan steg för steg sätta ihop den under evolutionen. Pinker och Bloom tar upp två arbeten av Gopnik, M där det hävdas att en gen kan vara ansvarig för en del av grammatiken: "More strikingly, Gopnik (1990b) has found a familial selective deficit in the use of morphological features (gender, number, tense, etc.) that acts as if it is controlled by a dominant gene." Detta var ett arbete i Nature och borde kanske ha avancerat till något användbart vid det här laget om det var intressant nog?
Det man lär sig av Hauser, Chomsky and Fitch 2002 och Pinker och Bloom 1990 sammantaget är att frågan om grammatikens odelbarhet är det som kvarstår som kärnpunkten i dilemmat. Pinker Jackendoff 2005, Fitch, Hauser & Chomsky 2005 och Jackendoff Pinker 2005 fortsätter debatten. Det verkar vara en debatt mellan det okända, okonventionella, spännande och det alldagliga.
Paul Bloom lär skall ha konfronterat Leda Cosmides, en evolutionär psykolog, efter en föreläsning på MIT och hävdat Chomskys linje men fått ett svar som gjorde att han skrev ihop några rader i riktningen naturlig selektion för språkets utveckling som han sedan diskuterade med Pinker. Resultatet blev den verbosa argumentering, tråkig som Pinker och Bloom själv kallade den, eftersom den hävdade, vad de tyckte var självklart, nämligen att språket kommit till via naturlig selektion som t.ex. ekolokalisationen hos fladdermöss.
1990 är ju ett ordentligt steg bakåt i tiden från 2002 och 2005 när debatten blossade upp ånyo men där finns en del resonemang som belyser kärnproblematiken i problemet som jag skall försöka diskutera.
Pinker och Bloom ger sig på Chomskys och Goulds teori att språket skulle vara en biprodukt av evolutionen av något annat eller som en konsevens av någonting annat. Man diskuterar möjligheten att okända fysiska naturlagar kan vara involverade. För mig låter detta mycket spännande och jag kan inte låta bli att tänka på Pinkers kommentar från october 2007 där han föreslår att medvetandet är resultatet av informationsbearbetningen snarare än av nercellerna själva.
Andra än Chomsky har också argumenterat emot att språket evolverat med naturlig selektion och hävdat att man ej ser: 1) genetisk variation; 2) inte existerar i intermediaära former; 3) ej ger någon selektiv fördel; och 4) att den kräver mer evolutionistisk tid än vad som funnits. Arbetet går ut på att argumentera ned dessa argument.
Är det verkligen dock så att språket är samma sak som ekolokalisation hos fladdermöss? Pinker och Bloom hävdar attt detta är deras enkla uppgift att bevisa. Jag tycker inte det verkar så. Vad som går in och ut i hjärnan på en människa är mer komplicerat och kräver den berömda rekursionen à la Chomsky som inte anses vara delbar utan som måste ha uppstått med en enda supermutation eller genom Guds försorg enligt vissa.
Gould har hävdat att "the Mind" är en enda "single purpose computer" och inte en ansamling mentala organ som Chomsky hävdat. Detta skulle i så fall passa bättre med förklaringen att det är hjärnans storleks ökning, av vad det nu var för orsak, som är orsaken till språkets uppkomst. Denna idé kanske har solidifierats något sedan man inte upptäckt några mentala organ med t.ex. fMRI.
Pinker och Bloom skriver: "Grammars are thought to be complex computational systems with many interacting rules and conditions. Chomsky (1981) has emphasized how grammars have a rich deductive structure in which a minor change to a single principle can have dramatic effects on the language as a whole as its effects cascade through grammatical derivations. This raises the question of how the entire system could be viable under the far more major perturbations that could be expected during evolutionary history."
Frågan är om "rekursionen" kan brytas upp och om man kan steg för steg sätta ihop den under evolutionen. Pinker och Bloom tar upp två arbeten av Gopnik, M där det hävdas att en gen kan vara ansvarig för en del av grammatiken: "More strikingly, Gopnik (1990b) has found a familial selective deficit in the use of morphological features (gender, number, tense, etc.) that acts as if it is controlled by a dominant gene." Detta var ett arbete i Nature och borde kanske ha avancerat till något användbart vid det här laget om det var intressant nog?
Det man lär sig av Hauser, Chomsky and Fitch 2002 och Pinker och Bloom 1990 sammantaget är att frågan om grammatikens odelbarhet är det som kvarstår som kärnpunkten i dilemmat. Pinker Jackendoff 2005, Fitch, Hauser & Chomsky 2005 och Jackendoff Pinker 2005 fortsätter debatten. Det verkar vara en debatt mellan det okända, okonventionella, spännande och det alldagliga.
20071204
Miljön och Teodicé problemet
Jag har börjat titta lite närmare på detta med miljön. Ju mindre man vet, ju lättare är det att ha åsikter. Kommer ihåg en diskussion jag hade utanför min högstadieskola med en klasskamrat som då, runt 1970, var aktiv i en begynnande miljörörelse. Jag är fortfarande sval för dessa domedagsprofetsior som till exempel den i SvD.se idag. "Människan står och stampar..."!?
Joakim Hörsings nyligen presenterade lista på "gröna" bloggar skall dock bli en hjälp till ett ökat intresse.
Orsaken är att jag ser mer positivt på vår civilisations utveckling och möjligheten för andra civilisationer att "hänga på" utan att för den skull göra samma misstag som vi. Johan Norberg representerar en sådan positiv röst som kommenterades i bloggen Kaffepaus härom dagen.
Det är nu 62 år sedan Andra Världskriget tog slut och vi har haft ett relativt problemfritt leverne med högre levnadstandard varje år. Det har gått väldigt bra. Ekonomin har blivit viktig speciellt efter Sovjetunionens konkurs 1989. Det måste ju vara bättre att rättmätigt utgå från att arbeta för fortsatt framgång snarare än att felaktigt påstå att vi har misslyckats.
Är det inte kontraproduktivt att se pessimistiskt på utvecklingen? Pessimisterna faller i samma fälla som de religiösa som låter sig fascineras av teodicéproblemet. Hur kan Gud tillåta allt lidande? Är det inte fråga om att i stället ha en positiv grundsyn.
Wilfrid Stinissen ställer i sin bok Idag Är Guds Dag, den 3 december, frågan om Varför dröjer Gud? Varför gör han inte genast världen till ett himmelrike? Det är väl kanske så att Gud genom att starta evolutionen avsåg att vi skulle nå en viss mognadsgrad innan vi var redo.
Där finns problem på vägen men de är till för att lösas med all erfarenhet från arbete och kunskap från forskning som vi under vår relativt sett korta tid har åstadkommit här på Jorden. Återhållsamhet och sparsamhet är naturligtvis en dygd och det är väl mycket troligt att detta också blir tidens melodi.
Orsaken är väl kanske det begynnande tänkandet om hur alla på Jorden skall kunna leva med en tillräcklig hög levnadsstandard. Jag är övertygad om att det finns en bra lösning på detta problem. Speciellt med tanke på hur bra det gått hittills.
Det är väl också viktigt att komma ihåg att miljöadaptationerna är ett globalt problem som man löser tillsammans med sina internationella vänner.
Joakim Hörsings nyligen presenterade lista på "gröna" bloggar skall dock bli en hjälp till ett ökat intresse.
Orsaken är att jag ser mer positivt på vår civilisations utveckling och möjligheten för andra civilisationer att "hänga på" utan att för den skull göra samma misstag som vi. Johan Norberg representerar en sådan positiv röst som kommenterades i bloggen Kaffepaus härom dagen.
Det är nu 62 år sedan Andra Världskriget tog slut och vi har haft ett relativt problemfritt leverne med högre levnadstandard varje år. Det har gått väldigt bra. Ekonomin har blivit viktig speciellt efter Sovjetunionens konkurs 1989. Det måste ju vara bättre att rättmätigt utgå från att arbeta för fortsatt framgång snarare än att felaktigt påstå att vi har misslyckats.
Är det inte kontraproduktivt att se pessimistiskt på utvecklingen? Pessimisterna faller i samma fälla som de religiösa som låter sig fascineras av teodicéproblemet. Hur kan Gud tillåta allt lidande? Är det inte fråga om att i stället ha en positiv grundsyn.
Wilfrid Stinissen ställer i sin bok Idag Är Guds Dag, den 3 december, frågan om Varför dröjer Gud? Varför gör han inte genast världen till ett himmelrike? Det är väl kanske så att Gud genom att starta evolutionen avsåg att vi skulle nå en viss mognadsgrad innan vi var redo.
Där finns problem på vägen men de är till för att lösas med all erfarenhet från arbete och kunskap från forskning som vi under vår relativt sett korta tid har åstadkommit här på Jorden. Återhållsamhet och sparsamhet är naturligtvis en dygd och det är väl mycket troligt att detta också blir tidens melodi.
Orsaken är väl kanske det begynnande tänkandet om hur alla på Jorden skall kunna leva med en tillräcklig hög levnadsstandard. Jag är övertygad om att det finns en bra lösning på detta problem. Speciellt med tanke på hur bra det gått hittills.
Det är väl också viktigt att komma ihåg att miljöadaptationerna är ett globalt problem som man löser tillsammans med sina internationella vänner.
20071201
One Big Thing
För dem som inte känner till detta så startade den nya Amerikanske Ambassadören, Michael Wood, i Stockholm ett samarbetsprojekt med Sverige som han kallade One Big Thing.
Michael Wood gav nyligen ett tal som ger viktig information om energiläget i USA relaterat till Sverige.
Han påpekar till exempel att kol och kärnkraft kostar 3 cents per kWh, vindkraft 6 cents per kWh och den senaste solenergiteknologin 12 cents per kWh. Information som är viktig och som DN.ses debattartiklar ej meddelar.
DN.se hade dock en informativ artikel häromdagen rörande en stor planerad vindkraftspark.
Michael Wood gav nyligen ett tal som ger viktig information om energiläget i USA relaterat till Sverige.
Han påpekar till exempel att kol och kärnkraft kostar 3 cents per kWh, vindkraft 6 cents per kWh och den senaste solenergiteknologin 12 cents per kWh. Information som är viktig och som DN.ses debattartiklar ej meddelar.
DN.se hade dock en informativ artikel häromdagen rörande en stor planerad vindkraftspark.
20071130
Från 1.4TWh till 30TWh på 13 år
DN.se debatt skriver om att Energimyndigheten skall lägga ett förslag till regeringen om att kraftigt öka uttaget av vindkraft i Sverige. Själv befinner jag mig på Wikipedianivå vad kunskaper om detta spel anbelangar.
Efter att ha förkovrat mig i Wikipedia drar jag dock slutsatsen att det är synd och skam att inte Sverige som Danmark har 20% av elförbrukningen på vindkraften. Det gränsar till skandal.
Artikeln nämner, som Wikipedia, att Tyskland och Spanien är stora utnyttjare med Tyskland på 7.5% av sitt uttag men med det största totala utnyttjandet i världen. Man talar dock inte om Danmark--är det för pinsamt? Sverige har tydligen bättre vindförutsättningar än Tyskland vilket ytterligare borde göra oss skamsna.
Med Europas bästa uranfyndigheter så ser Sveriges möjligheter att möta framtida energibehov ljusa ut med möjligheten att bygga ut kärnkraft och att satsa på vindkraft--bara man agerar.
Efter att ha förkovrat mig i Wikipedia drar jag dock slutsatsen att det är synd och skam att inte Sverige som Danmark har 20% av elförbrukningen på vindkraften. Det gränsar till skandal.
Artikeln nämner, som Wikipedia, att Tyskland och Spanien är stora utnyttjare med Tyskland på 7.5% av sitt uttag men med det största totala utnyttjandet i världen. Man talar dock inte om Danmark--är det för pinsamt? Sverige har tydligen bättre vindförutsättningar än Tyskland vilket ytterligare borde göra oss skamsna.
Med Europas bästa uranfyndigheter så ser Sveriges möjligheter att möta framtida energibehov ljusa ut med möjligheten att bygga ut kärnkraft och att satsa på vindkraft--bara man agerar.
Pinker och Goldstein
Hittade en intervju med Rebecca Goldstein och Steven Pinker "America's brainiest couple". Den kan vara av intresse för personer som är intresserade av religion och vetenskap.
Pinker säger något intressant. Han påstår att det inte är hjärnans vävnad utan processningen av information som ger medvetandet. Säger han att det finns en tredje existens?
Pinker säger något intressant. Han påstår att det inte är hjärnans vävnad utan processningen av information som ger medvetandet. Säger han att det finns en tredje existens?
20071128
Hauser-Chomsky-Fitch-diskussionen
Jag letade vidare och fann ett blogginlägg från 2005 som diskuterar Hauser, Chomsky & Fitch 2002 samt ett svar av Pinker och Jackendoff. Det finns länkar till uppsatserna för den intresserade läsaren. Här är ett blogginlägg till från 2006.
20071127
The Blank Slate
Steven Pinker skrev det följande i en artikel i The General Psychologist (2006) 41, 1-8:
"Today the sciences of human nature have threatened the Blank Slate by trying to delineate what has to be present in the mind in order for learning to occur in the first place. My own field cognitive science, has tried to explicate the innate mechanisms that have to be in place in order to do the learning that obviously gets done. They include: the basic concept of an enduring object and lawful causation, which can be seen even in young infants; a number sense that allows us to grasp quantity of number; a number of spatial representations that allow us to negotiate the world and recognize objects and faces; a "theory of mind" or intuitive psychology with which we understand the mental states of other people; a language instinct that allows us to communicate our own thoughts and feeling via words; and the executive system of the frontal lobes of the brain, which recieve information from the rest of the brain and execute decision rules that determines how the person as a whole behaves."
Med andra ord så är det inte bara språkinstinkten som skall förklaras.
"Today the sciences of human nature have threatened the Blank Slate by trying to delineate what has to be present in the mind in order for learning to occur in the first place. My own field cognitive science, has tried to explicate the innate mechanisms that have to be in place in order to do the learning that obviously gets done. They include: the basic concept of an enduring object and lawful causation, which can be seen even in young infants; a number sense that allows us to grasp quantity of number; a number of spatial representations that allow us to negotiate the world and recognize objects and faces; a "theory of mind" or intuitive psychology with which we understand the mental states of other people; a language instinct that allows us to communicate our own thoughts and feeling via words; and the executive system of the frontal lobes of the brain, which recieve information from the rest of the brain and execute decision rules that determines how the person as a whole behaves."
Med andra ord så är det inte bara språkinstinkten som skall förklaras.
Evolutionen av språket
Steven Pinker skrev The Language Instinct 1994. År 2002 skrev Hauser, Chomsky & Fitch en översiktsartikel i Science där man lär sig lite mer. Artikeln heter The Faculty of Language: What is it, Who has it, and How did it evolve?
Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.
Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.
Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.
FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.
FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.
En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.
Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.
Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.
Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.
Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?
Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?
Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.
Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.
Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.
FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.
FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.
En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.
Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.
Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.
Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.
Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?
Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?
20071126
Mentalese--Det Mentala Språket
Steven Pinkers bok The Language Instinct har ett kapitel, How Language Works, där författaren i korta ordalag beskriver Chomskys teori om hur språket fungerar. Jag skall försöka göra en kort version av Pinkers kapitel. Det får göras med förlov sagt.
Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.
Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.
Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.
Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.
En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.
Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.
Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.
Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.
Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?
Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.
Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.
Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.
Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.
En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.
Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.
Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.
Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.
Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?
20071124
Vindkraft?
Nyligen påstod någon att etanol inte skulle användas utan att man snarare skulle satsa fullt ut på solkraft. I den diskussionen nämndes inte vindkraften.
En artikel i nytimes.com tar upp vindkraften som alternativ och exemplifierar med en ny vindkraftspark med 48 snurror i vattnet utanför Malmö som kostat $280m att bygga.
Sverige har för närvarande mindre en 1% av sitt elbehov täckt av vindkraft. Danmark har 20%. Resten täcks i princip av vattenkraft och kärnkraft med ungefär hälften vardera.
Väl inkopplad på nätet skulle Malmös park leverera ström till c:a 60000 hem. Detta stämmer med de beräkningar Öckerö kommun har gjort där man vill bygga c:a 15 snurror, en tredjedel, för att täcka kommunens behov.
En artikel i nytimes.com tar upp vindkraften som alternativ och exemplifierar med en ny vindkraftspark med 48 snurror i vattnet utanför Malmö som kostat $280m att bygga.
Sverige har för närvarande mindre en 1% av sitt elbehov täckt av vindkraft. Danmark har 20%. Resten täcks i princip av vattenkraft och kärnkraft med ungefär hälften vardera.
Väl inkopplad på nätet skulle Malmös park leverera ström till c:a 60000 hem. Detta stämmer med de beräkningar Öckerö kommun har gjort där man vill bygga c:a 15 snurror, en tredjedel, för att täcka kommunens behov.
20071123
Det känns underligt
Dagen.se skriver om Caroli kyrka i Malmö där skolavslutningen firas utan präst. Lokalen, dvs kyrkorummet, ansågs vara "stämningsfullt".
Denna något materialistiska syn är kanske en utveckling som är i antågande. Svarar den mot de psykologiska behov som kyrkan ansvarat för? Eller är detta andlighet? Man planerade att spela "stämmningsfull sång och musik".
Har prästens funktion huvudsakligen och för de flesta varit att skapa en stämningsfull atmosfär? Med den skillnaden att man nu för tiden störs av "det där religiösa".
Karin Långström-Vinge skrev ett inlägg, Kyrkan och dess tröskel, där hon poängterade folkets kärlek till kyrkorummet. När jag läste detta föreställde jag mig detsamma med prästen. I Malmö har kyrkobesöket tydligen blivit endast en "kulturhistorisk upplevelse".
Betyder detta början till kyrkans upplösning i samhället? Kanske är det bara ett praktiskt sätt för en församling att få ekonomin att gå ihop?
Denna något materialistiska syn är kanske en utveckling som är i antågande. Svarar den mot de psykologiska behov som kyrkan ansvarat för? Eller är detta andlighet? Man planerade att spela "stämmningsfull sång och musik".
Har prästens funktion huvudsakligen och för de flesta varit att skapa en stämningsfull atmosfär? Med den skillnaden att man nu för tiden störs av "det där religiösa".
Karin Långström-Vinge skrev ett inlägg, Kyrkan och dess tröskel, där hon poängterade folkets kärlek till kyrkorummet. När jag läste detta föreställde jag mig detsamma med prästen. I Malmö har kyrkobesöket tydligen blivit endast en "kulturhistorisk upplevelse".
Betyder detta början till kyrkans upplösning i samhället? Kanske är det bara ett praktiskt sätt för en församling att få ekonomin att gå ihop?
20071122
HAPPY THANKSGIVING
Med halva släkten i USA föröker jag leva på båda sidorna av Atlanten. I USA äter man kalkon med släkten torsdag till söndag. Läste också att popcorn introducerades av Iroquois indianerna 1620.
20071121
Hjärnan jämfört med de andra organen
Frågan är om inte hjärnan är mest lik hjärtat. Den är tvådelad men delarna har olika funktion. Båda organen är också kopplade till liknande nätverk av kärl och nerver. Sammanflätade.
Båda pumpar: näring, gaser respektive trofiska faktorer och transmittorsubstanser.
I litteraturen betecknas ju också det vi normalt förknippar med hjärnans aktivitet för hjärtat:
"Love the LORD your God with all your heart and with all your soul and with all your strength." (5 Mos 6:5).
Storleken på hjärtat är relaterat till behovet av pumpande medan hjärnans storlek bland däggdjuren är relaterad till kroppsvolymen. Förutom hos människan som har en ovanligt stor hjärna per kroppsvolym. Varför?
Var det för att språket skulle fungera, och att det kom att göra detta av en slump, som är en av teorierna till språkets uppkomst. Den andra är att språket evolverat med naturlig selektion på individnivå.
Vad var anledningen till att hjärnan ökade i storlek om språket började fungera på grund av detta utan att vara orsaken? Vad gör människans hjärna som inte schimpansens gör? Var i hjärnan sker detta? Språket, lustigt nog. Abstrakt tänkande. Altruistiskt beteende. Tron på Gud. Empati.
Någon av dessa borde ju ha en relation med förstoringen av hjärnan och med vad nu detta medförde i interna konstruktioner och celltyper via naturlig selektion. Jag förväntar mig att personer med lite större hjärna på något sätt får en större överlevnad. En process som fortgår till den nuvarande storleken.
Ett aber i denna dans är att intelligenta personer kan ha så små hjärnor som medelstorleken på Homo erectus, dvs 1000cc. Har vi missat någon variabel som är viktig evolutionärt och som har med hjärnans storlek och konstruktion att göra? Mental stabilitet under stress? Ju mer stimulans som laddas på, ju mer stress på neuronen, skulle innebära att fler celler klarar arbetet bättre. Hjärnan som en hjärtmuskel.
En nypåkommen social stress borde ju också kunna betyda att dechiffrering av ljud från andra skulle komma att tolkas med ny signifikans.
Min favorithypotes är annars att huvudets storlek relativt kroppen har ett estetiskt värde som skapar fekunditet men varför blev detta i så fall viktigt för några miljoner år sedan?
Det är förstås frestande att tro att det finns ett genetiskt korrelat till den medärvda delen av språkfunktionen som t.ex. ses när en creole bildas. Grammatiska regler dyker upp från till synes ingenstans. Ett barn lär sig också ett språk så snabbt att imitation av förälder inte är tillräckligt. Det är dock femtio år sedan som Noam Chomsky postulerade de djupa strukturerna och de gäckar fortfarande forskarna.
De evolutionära paradigmet ligger tungt över språkets biologi och föreslår att de bör finnas en hel del gener som styr dess utveckling. Frågan är i så fall var dessa kommit från sedan schimpansen? Schimpansens DNA är sekvensat och man har inte funnit några skillnader att tala om mellan de proteinproducerande generna arterna emellan. Ett nytt sätt att förklara detta på kan vara representation via gener för microRNA.
Alternativt kan det vara en "organism" snarare än en serie grammatiska regler, som någon föreslagit. Dylika teorier är ett bra mått på frustrationen inom forskningsfältet, men samtidigt fantasieggande.
Båda pumpar: näring, gaser respektive trofiska faktorer och transmittorsubstanser.
I litteraturen betecknas ju också det vi normalt förknippar med hjärnans aktivitet för hjärtat:
"Love the LORD your God with all your heart and with all your soul and with all your strength." (5 Mos 6:5).
Storleken på hjärtat är relaterat till behovet av pumpande medan hjärnans storlek bland däggdjuren är relaterad till kroppsvolymen. Förutom hos människan som har en ovanligt stor hjärna per kroppsvolym. Varför?
Var det för att språket skulle fungera, och att det kom att göra detta av en slump, som är en av teorierna till språkets uppkomst. Den andra är att språket evolverat med naturlig selektion på individnivå.
Vad var anledningen till att hjärnan ökade i storlek om språket började fungera på grund av detta utan att vara orsaken? Vad gör människans hjärna som inte schimpansens gör? Var i hjärnan sker detta? Språket, lustigt nog. Abstrakt tänkande. Altruistiskt beteende. Tron på Gud. Empati.
Någon av dessa borde ju ha en relation med förstoringen av hjärnan och med vad nu detta medförde i interna konstruktioner och celltyper via naturlig selektion. Jag förväntar mig att personer med lite större hjärna på något sätt får en större överlevnad. En process som fortgår till den nuvarande storleken.
Ett aber i denna dans är att intelligenta personer kan ha så små hjärnor som medelstorleken på Homo erectus, dvs 1000cc. Har vi missat någon variabel som är viktig evolutionärt och som har med hjärnans storlek och konstruktion att göra? Mental stabilitet under stress? Ju mer stimulans som laddas på, ju mer stress på neuronen, skulle innebära att fler celler klarar arbetet bättre. Hjärnan som en hjärtmuskel.
En nypåkommen social stress borde ju också kunna betyda att dechiffrering av ljud från andra skulle komma att tolkas med ny signifikans.
Min favorithypotes är annars att huvudets storlek relativt kroppen har ett estetiskt värde som skapar fekunditet men varför blev detta i så fall viktigt för några miljoner år sedan?
Det är förstås frestande att tro att det finns ett genetiskt korrelat till den medärvda delen av språkfunktionen som t.ex. ses när en creole bildas. Grammatiska regler dyker upp från till synes ingenstans. Ett barn lär sig också ett språk så snabbt att imitation av förälder inte är tillräckligt. Det är dock femtio år sedan som Noam Chomsky postulerade de djupa strukturerna och de gäckar fortfarande forskarna.
De evolutionära paradigmet ligger tungt över språkets biologi och föreslår att de bör finnas en hel del gener som styr dess utveckling. Frågan är i så fall var dessa kommit från sedan schimpansen? Schimpansens DNA är sekvensat och man har inte funnit några skillnader att tala om mellan de proteinproducerande generna arterna emellan. Ett nytt sätt att förklara detta på kan vara representation via gener för microRNA.
Alternativt kan det vara en "organism" snarare än en serie grammatiska regler, som någon föreslagit. Dylika teorier är ett bra mått på frustrationen inom forskningsfältet, men samtidigt fantasieggande.
En genväg till embryonala stamceller
Man kan idag läsa lite överallt, nytimes.com, dagen.se, SvD.se, om hur två olika forskningsgrupper i Japan och USA lyckats transfektera hudceller med fyra gener så att embryonala stamceller bildats.
Detta är en viktig genväg för att producera friska nya celler i stället för produktion via terapeutisk kloning med humana embryon.
Många förväntar sig att etiska dilemman skall lösas på detta vis.
En fråga som dock inte diskuterades i artiklarna är om det kommer att bli möjligt att producera embryon via den nya tekniken. Detta experiment skulle medföra nya etiska dilemman.
Fåret Dolly skapades 1996 genom att man tog arvsmassan från en hudcell och injicerade den i ett obefruktat ägg med utsugen arvsmassa. Detta modifierade ägg gör samma arbete som de transfekterade generna ovan. Denna kloning verifierade att en adult cell kunde embryonaliseras.
Men vad händer med definitionen på liv enligt kyrkan i detta fall? Det finns ingen konception. Kommer själen att kunna transfereras via en cell från donatorn? Eller som i Dollys fall via arvsmassan. Annars skulle ju en klonad individ bli själlös. Detta borde vara ett argument för att själen tillkommer under den embryonala utvecklingen snarare än vid konceptionen.
Detta är en viktig genväg för att producera friska nya celler i stället för produktion via terapeutisk kloning med humana embryon.
Många förväntar sig att etiska dilemman skall lösas på detta vis.
En fråga som dock inte diskuterades i artiklarna är om det kommer att bli möjligt att producera embryon via den nya tekniken. Detta experiment skulle medföra nya etiska dilemman.
Fåret Dolly skapades 1996 genom att man tog arvsmassan från en hudcell och injicerade den i ett obefruktat ägg med utsugen arvsmassa. Detta modifierade ägg gör samma arbete som de transfekterade generna ovan. Denna kloning verifierade att en adult cell kunde embryonaliseras.
Men vad händer med definitionen på liv enligt kyrkan i detta fall? Det finns ingen konception. Kommer själen att kunna transfereras via en cell från donatorn? Eller som i Dollys fall via arvsmassan. Annars skulle ju en klonad individ bli själlös. Detta borde vara ett argument för att själen tillkommer under den embryonala utvecklingen snarare än vid konceptionen.
20071120
The Holy Land
Tar en anteckning från KLVs blogg angående karaktären på det Heliga Landet. Ett land där man hade det bra med sötma i överflöd. Låter för övrigt som dagens västerländska civilisation.
Karin tar dock även upp den viktiga poängen att det forskats med den vetenskapliga metodiken en hel del de senaste 50 åren om vad som kan bekräftas historiskt i Bibeln. Läste en så kallad "studie-bibel" med små fotnoter som förklarade än det ena än det andra härförleden.
Inlägget fick mig inse att det måste finnas en sannolikhetsbedömning gjord, som förfinas alltefter att nya rön kommer fram, på vederhäftigheten på t.ex. uppståndelsen--ett vittnesmål.
Det måste ju vara möjligt att lista alla vedertagna fenomen för en dylik bedömning. Googlade lite för att försöka få reda på mer. Fann snart en Bibelverificationsfil. Det fanns t.o.m. en bok på amazon.com. Alla som är präster måste ju dock gå omkring med en seriös uppfattning om vad det historiska värdet anses vara. Någon kanske vill kommentera?
De som talar sig varma för "Natural Theology", som t.ex. Alister E. McGrath, borde implicit också ha en uppfattning om Bibelns vederhäftighet--vetenskapligt sett.
En tvivlare, säger någon. Icke! Tron på Gud kräver i min mening ingen Bibel, men hur är det med tron på hans inkarnering och uppståndelse, dvs tron på Jesus. Här vill åtminstone jag få en uppfattning om vad sannolikheten säger om vittnesmålen i Nya Testamentet. Annars måste jag tro på Jesus för att så många andra gör det och har gjort det sedan de såg någonting och det är inte så tilltalande, för den tron är troligtvis beroende av vad som står i Bibeln.
Frågan är om inte Judendomen står på en säkrare grund än Kristendomen i så fall?
Karin tar dock även upp den viktiga poängen att det forskats med den vetenskapliga metodiken en hel del de senaste 50 åren om vad som kan bekräftas historiskt i Bibeln. Läste en så kallad "studie-bibel" med små fotnoter som förklarade än det ena än det andra härförleden.
Inlägget fick mig inse att det måste finnas en sannolikhetsbedömning gjord, som förfinas alltefter att nya rön kommer fram, på vederhäftigheten på t.ex. uppståndelsen--ett vittnesmål.
Det måste ju vara möjligt att lista alla vedertagna fenomen för en dylik bedömning. Googlade lite för att försöka få reda på mer. Fann snart en Bibelverificationsfil. Det fanns t.o.m. en bok på amazon.com. Alla som är präster måste ju dock gå omkring med en seriös uppfattning om vad det historiska värdet anses vara. Någon kanske vill kommentera?
De som talar sig varma för "Natural Theology", som t.ex. Alister E. McGrath, borde implicit också ha en uppfattning om Bibelns vederhäftighet--vetenskapligt sett.
En tvivlare, säger någon. Icke! Tron på Gud kräver i min mening ingen Bibel, men hur är det med tron på hans inkarnering och uppståndelse, dvs tron på Jesus. Här vill åtminstone jag få en uppfattning om vad sannolikheten säger om vittnesmålen i Nya Testamentet. Annars måste jag tro på Jesus för att så många andra gör det och har gjort det sedan de såg någonting och det är inte så tilltalande, för den tron är troligtvis beroende av vad som står i Bibeln.
Frågan är om inte Judendomen står på en säkrare grund än Kristendomen i så fall?
Reinkarnation och mänsklig kloning
John Tierney skriver idag i nytimes.com om hur man i Öst ser annorlunda på kloning än i Väst i artikeln "Are Scientists Playing God? It Depends On Your Religion".
I bakgrunden ligger frågan om vi i Väst kommer att halka efter dem i Öst när det gäller forskning på stamceller.
Eftersom religionens antågande är ett kontemporärt skeende så medför detta att frågan kommer att tillspetsas ytterligare. Kulmen är inte nådd. Detta är en utmaning för kyrkan.
Forskningen på atomkärnornas inre var väldigt kontroversiell efter konstruktionen av atom- och väte-bomberna. Sedan vande sig folk. Edward Teller, en fysiker som arbetade på den fysik som rörde teorin bakom vätebomben sade på frågan om hur han kunde arbeta på något så farligt svarade att fysiken var så otroligt intressant.
Det är nyfikenheten, sökandet efter skönhet, som driver människan förbi religionens hinder. Det blir med andra ord en konkurrens mellan en gång etablerad religiös skönhet och en successivt framkommande naturlig skönhet. Kanske det mest effektiva sökandet efter Gud?
Den absoluta skönheten är förmodligen relaterad till kärleken, agape.
I bakgrunden ligger frågan om vi i Väst kommer att halka efter dem i Öst när det gäller forskning på stamceller.
Eftersom religionens antågande är ett kontemporärt skeende så medför detta att frågan kommer att tillspetsas ytterligare. Kulmen är inte nådd. Detta är en utmaning för kyrkan.
Forskningen på atomkärnornas inre var väldigt kontroversiell efter konstruktionen av atom- och väte-bomberna. Sedan vande sig folk. Edward Teller, en fysiker som arbetade på den fysik som rörde teorin bakom vätebomben sade på frågan om hur han kunde arbeta på något så farligt svarade att fysiken var så otroligt intressant.
Det är nyfikenheten, sökandet efter skönhet, som driver människan förbi religionens hinder. Det blir med andra ord en konkurrens mellan en gång etablerad religiös skönhet och en successivt framkommande naturlig skönhet. Kanske det mest effektiva sökandet efter Gud?
Den absoluta skönheten är förmodligen relaterad till kärleken, agape.
20071115
Språket och tankarna
Steven Pinker tar upp en intressant teori om hur språket fungerar relativt tankarna i sin bok The Language Instinct från 1994. På sidan 48 säger han:
"there is no scientific evidence that languages dramatically shape their speakers' ways of thinking"
Detta påstående är då i överenstämmande med Noam Chomskys "deep structures". Pinker kallar detta djupare språk för "mentalese". I sin senaste bok, The Stuff of Thought, 2007, föreslår Pinker en potentiell koppling mellan det talade språket och mentalesen men den gäller bara i Engelskan.
En av argumenten för påståendet ovan är att avancerat tänkande oftast involverar mentala bilder. Idéer kommer ej till en person i form av språket. En slags tänkande måste ju också förekomma hos primater som kan hålla ordning på sina inbördes hierarkier utan att ha tillgång till människans språkförmåga.
Ett annat argument är de så kallade "chatterbox" syndromen. Dvs skador på hjärnan som ger låg intelligens men intakt språkförmåga. Hydrocefala barn (barn med vattenskalle) råkar ofta ut för detta syndrom utan att man förstår varför. Det är lite förvånande att språket selektivt sparas.
Ett annat exempel är Williams syndrom som är en gen-defekt på kromosom 11 som ger en mental retardation till IQ 50 utan att språket påverkas.
Hur kan då dessa fenomen förklaras? De är mycket märkliga. Pinker har föreslagit att språket representeras av en mental modul men varför skadas inte denna i dessa två fall?
Det är ju extra intressant i detta sammanhang med de barn som föds med skador över Brocas och Wernickes områdena men som vid fem års ålder kommit ikapp språkligen. Andra områden tar vid.
1994 säger Pinker på sidan 34 att:
"No one has yet located a language organ or a grammar gene, but the search is on."
Man har visserligen funnit FOXP2 genen sedan dess men den verkar som bekant mest röra talet. Pinker kände till K familjen som gav upphov till genen när han skrev boken.
Jag vet inte vad ni säger men jag fascineras av det faktum att en solid biologisk grund ej ännu kunnat fastställas för språk och grammatik. Det är också anmärkningsvärt att ett så komplicerat system kan ha uppkommit så snabbt evolutionärt sett.
Trots detta finns starka belägg för att förmågan till språkinlärning är medfödd i barns skapande av en creole av en pidgin, dvs införande av grammatiska regler hos ett barn som ej kan komma från de pidgintalande föräldrarna genom imitation.
"there is no scientific evidence that languages dramatically shape their speakers' ways of thinking"
Detta påstående är då i överenstämmande med Noam Chomskys "deep structures". Pinker kallar detta djupare språk för "mentalese". I sin senaste bok, The Stuff of Thought, 2007, föreslår Pinker en potentiell koppling mellan det talade språket och mentalesen men den gäller bara i Engelskan.
En av argumenten för påståendet ovan är att avancerat tänkande oftast involverar mentala bilder. Idéer kommer ej till en person i form av språket. En slags tänkande måste ju också förekomma hos primater som kan hålla ordning på sina inbördes hierarkier utan att ha tillgång till människans språkförmåga.
Ett annat argument är de så kallade "chatterbox" syndromen. Dvs skador på hjärnan som ger låg intelligens men intakt språkförmåga. Hydrocefala barn (barn med vattenskalle) råkar ofta ut för detta syndrom utan att man förstår varför. Det är lite förvånande att språket selektivt sparas.
Ett annat exempel är Williams syndrom som är en gen-defekt på kromosom 11 som ger en mental retardation till IQ 50 utan att språket påverkas.
Hur kan då dessa fenomen förklaras? De är mycket märkliga. Pinker har föreslagit att språket representeras av en mental modul men varför skadas inte denna i dessa två fall?
Det är ju extra intressant i detta sammanhang med de barn som föds med skador över Brocas och Wernickes områdena men som vid fem års ålder kommit ikapp språkligen. Andra områden tar vid.
1994 säger Pinker på sidan 34 att:
"No one has yet located a language organ or a grammar gene, but the search is on."
Man har visserligen funnit FOXP2 genen sedan dess men den verkar som bekant mest röra talet. Pinker kände till K familjen som gav upphov till genen när han skrev boken.
Jag vet inte vad ni säger men jag fascineras av det faktum att en solid biologisk grund ej ännu kunnat fastställas för språk och grammatik. Det är också anmärkningsvärt att ett så komplicerat system kan ha uppkommit så snabbt evolutionärt sett.
Trots detta finns starka belägg för att förmågan till språkinlärning är medfödd i barns skapande av en creole av en pidgin, dvs införande av grammatiska regler hos ett barn som ej kan komma från de pidgintalande föräldrarna genom imitation.
20071114
Tankens frihet
Gao Xingjian, Nobelpristagaren i Litteratur 2000, var idag på TV där han läste en dikt i Paris på de Fängslade författarnas dag.
Hur fri är tanken idag?
Gao Xingjian sade, insiktsfullt, att världen skulle bli en mycket dyster plats utan de intellektuellas fritänkande.
Tankens flykt. Som en liten fågel lyfter tanken när det kommer en vindpust. Eller något snarlikt sade Gao Xingjian.
Om inte...
Hur fri är tanken idag?
Gao Xingjian sade, insiktsfullt, att världen skulle bli en mycket dyster plats utan de intellektuellas fritänkande.
Tankens flykt. Som en liten fågel lyfter tanken när det kommer en vindpust. Eller något snarlikt sade Gao Xingjian.
Om inte...
20071113
Hur påverkar religionen tänkandet?
En viktig fråga som togs upp i debatten mellan Dr. Francis S. Collins och Dr. Richard Dawkins i TIME Magazine för ett år sedan är om det är möjligt att utföra vetenskapligt tänkande som kristen?
Påverkas tänkandet negativt av tron? Det går inte att använda ordet "kristen" utan en specifikation. En bokstavtroende påverkas utan tvekan negativt. Men Francis Collins menar att det går att vara kristen utan problem om man prenumererar på den så kallade "theistic evolution" varianten.
Med andra ord blir det intressant att försöka komma fram till vilken slags kristen individ man bör vara för att kunna syssla med vetenskap. Gudsbilden blir viktig liksom hur man tolkar bibeln. Hur kan man i så fall påverka församlingar till att tro på rätt sätt?
Det kanske även är så att all vetenskap inte påverkas. Det kanske är så att vissa problem är mer känsliga. Som till exempel frågan om livets uppkomst. Kanske väljer kristna forskare de mest "konfliktfria" områdena för sina studier med en snedfördelning av kristna forskare över vetenskapen som följd.
Frågan är viktig globalt eftersom kanske 33% av världens befolkning är kristna samtidigt som så många som möjligt måste rekryteras till forskningen.
Det är också möjligt att ställa frågan om den katolska kyrkan har ett negativt inflytande på ett lands forskningspotential inom naturvetenskapen. De södra länderna i Europa och Sydamerika, typiskt katolska, har inte ett så utvecklat forskningsklimat. Kanske beror det på att det är för varmt men kanske inte. En viktig fråga för EU.
Ifrågasättandet är en hörnsten i vetenskapligt arbete. Kritiskt tänkande. Dawkins påpekar att en forskare måste kunna bearbeta ett problem utan ge upp och hävda att Gud är orsaken. Collins menar att Guds existens och hans agerande måste betecknas som en arbetshypotes den också.
Vad betyder ordet "fritänkare"? Spinoza (1632-1677) lär ska ha varit en dylik. Går det att argumentera med kognitiva argument att en forskares tänkande inte får inskränkas med tankeregler för optimal kreativitet?
Ett mycket viktigt exempel på en problematisk tankeregel är den katolska kyrkans dogmatiska inställning till själens härstammande från Gud och inte från föräldrarna vid embryogenesen. Det skapar problem inte bara vetenskapligt men också i samhället i övrigt.
Tanken är dock god. Kyrkan vill säga att livet är en gåva från Gud, en tanke från Gud, och inte bara en slump. Ge en mening till livet. Går det med hjälp av tron att skapa mening med livet på sätt som inte skapar vetenskapliga problem?
Själskonceptet livet igenom är som upplagt för konflikt eftersom många neurovetare arbetar med materialistiska teorier. Men även om en forskare medger att något som själ kan finnas så kommer dogmatiska uttalanden om själen att med nödvändighet skapa problem.
En naturlig lösning är fritänkaren Spinozas gudsbild--Gud är Naturen. Guds inkarnation i Jesus Kristus får då också en naturlig förklaring. Jesus kan ha varit människa och Gud samtidigt.
Påverkas tänkandet negativt av tron? Det går inte att använda ordet "kristen" utan en specifikation. En bokstavtroende påverkas utan tvekan negativt. Men Francis Collins menar att det går att vara kristen utan problem om man prenumererar på den så kallade "theistic evolution" varianten.
Med andra ord blir det intressant att försöka komma fram till vilken slags kristen individ man bör vara för att kunna syssla med vetenskap. Gudsbilden blir viktig liksom hur man tolkar bibeln. Hur kan man i så fall påverka församlingar till att tro på rätt sätt?
Det kanske även är så att all vetenskap inte påverkas. Det kanske är så att vissa problem är mer känsliga. Som till exempel frågan om livets uppkomst. Kanske väljer kristna forskare de mest "konfliktfria" områdena för sina studier med en snedfördelning av kristna forskare över vetenskapen som följd.
Frågan är viktig globalt eftersom kanske 33% av världens befolkning är kristna samtidigt som så många som möjligt måste rekryteras till forskningen.
Det är också möjligt att ställa frågan om den katolska kyrkan har ett negativt inflytande på ett lands forskningspotential inom naturvetenskapen. De södra länderna i Europa och Sydamerika, typiskt katolska, har inte ett så utvecklat forskningsklimat. Kanske beror det på att det är för varmt men kanske inte. En viktig fråga för EU.
Ifrågasättandet är en hörnsten i vetenskapligt arbete. Kritiskt tänkande. Dawkins påpekar att en forskare måste kunna bearbeta ett problem utan ge upp och hävda att Gud är orsaken. Collins menar att Guds existens och hans agerande måste betecknas som en arbetshypotes den också.
Vad betyder ordet "fritänkare"? Spinoza (1632-1677) lär ska ha varit en dylik. Går det att argumentera med kognitiva argument att en forskares tänkande inte får inskränkas med tankeregler för optimal kreativitet?
Ett mycket viktigt exempel på en problematisk tankeregel är den katolska kyrkans dogmatiska inställning till själens härstammande från Gud och inte från föräldrarna vid embryogenesen. Det skapar problem inte bara vetenskapligt men också i samhället i övrigt.
Tanken är dock god. Kyrkan vill säga att livet är en gåva från Gud, en tanke från Gud, och inte bara en slump. Ge en mening till livet. Går det med hjälp av tron att skapa mening med livet på sätt som inte skapar vetenskapliga problem?
Själskonceptet livet igenom är som upplagt för konflikt eftersom många neurovetare arbetar med materialistiska teorier. Men även om en forskare medger att något som själ kan finnas så kommer dogmatiska uttalanden om själen att med nödvändighet skapa problem.
En naturlig lösning är fritänkaren Spinozas gudsbild--Gud är Naturen. Guds inkarnation i Jesus Kristus får då också en naturlig förklaring. Jesus kan ha varit människa och Gud samtidigt.
20071108
American Scientific Affiliation--en summering
Följde upp referenser informativa om relationen mellan vetenskap och religion från hemsidan till the American Scientific Affiliation. Frågan är vilka slutsatser jag kan dra från detta mitt första steg in i denna relation?
Ett första betraktande kan gälla den hierarkiska aspekten. Går det att säga vilken av vetenskap eller religion som är högst eller mest prestigefylld. Ralph Waldo Emerson (1803-1882) listade "Man is priest, and scholar, and statesman, and producer, and soldier." sysselsättningar som räknades.
När jag läser i hans The American Scholar får jag känslan att Emerson menade att religionen står över vetenskapen. Å andra sidan utbildade ju Emerson sig till präst vilket han gav upp, han kunde inte längre förmå sig att leverera nattvarden till sin församling. Med andra ord konverterade han till "scholar". Ändrade han sig med avsikt på rangordningen?
När Johannes Paulus II sade att prästerskapet skall syssla med livets mening och vetenskapen med funktionen får man en känsla av att han rangordnade religionen högst. När allt kommer omkring är ju Gud placerad nära metafysiken i det okända--dit vetenskapen är på väg. Den förre påven anser sig alltså redan arbeta på problem som vetenskapen så småningom når.
Någon vetenskapsman sade då att det görs inte lika mycket framsteg i teologin som i naturvetenskapen så där kan ju de inte sitta runt hörnet och vänta på att vi skall komma dit. Detta kan ju inte motivera en högre rang. En teolog kan ju inte ge en vetenskapsman projekt att utföra. Någon teolog sade då att när man nått den högsta energin som man kan lösa för pengar i partikelacceleratorer så sitter ni snart där och funderar likaså.
Emerson rekommenderade att man skulle studera Naturen--"Study Nature!". Han såg vetenskapen komma. Kanske är då "priest" och "scholar" jämbördiga idag. Man får två-språkspositionen mellan vetenskap och religion.
Kommer Spinozas gudsmodell då att bli populär? Det blir i så fall med vetenskapsmannen i förarsätet. Gud är Naturen. Vetenskap är teologi. Vetenskapen producerar nya "biblar" hela tiden. Visst är den fragmenterad och blir mer och mer oöverskådlig hela tiden. Det kommer dock tidpunkter då enklare principer faller ut som det blir möjligt att fortsätta från. Steven Hawkings "theory of everything" för fysiken är kanske en sådan.
Kyrkans olika syn på fysiken och biologin är troligen viktig ur det perspektivet att det kan komma att betyda en polarisering. 2000talet är troligen biologins århundrade. Som jag sett i boken Roman Catolicism and Modern Science finns där ingen beredskap i en så stor organisation som den Romerskt Katolska Kyrkan för att följa med i utvecklingen inom just biologin. Man står som Ryssland och grämer sig över Lysenkos och Stalins härjningar. Biologin och den molekylära genetiken var är den? The Language of God var är det?
Den Amerikanska Evangeliska kyrkan med sitt språkrör Francis S. Collins verkar ha en öppnare attityd till dialog vetenskapen och teologin emellan. Det är dock svårt att jämföra Sverige och USA i dessa frågor eftersom den katolska kyrkan har 25% av populationen i USA och endast 1.6% av den svenska populationen. Som jag räknade ut igår är det relationen mellan den Svenska Kyrkan och de svenska forskarna som är intressant. Vetenskapen är dock synnerligen internationell och det är däför förmodligen viktigt att följa utvecklingen i religiösa sammanhang utomlands.
Den tredje personen Emerson nämnde är "statesman". Political science är ju också vetenskap och jag har fått en känsla av att det politiska spektrumet börjat krympa av denna orsak. Färre och färre är intresserade av extrema åsikter. Vad det nu beror på?
Det finns en viktig koppling mellan vetenskapen och politiken, speciellt i USA där hälften av forskarna är militärer. Forskningen levererar idéer till de fräckaste vapnen. Jag gissar därför att det samhällssystem som är bäst på vetenskap blir det dominerande även politiskt. Frågan är hur kyrkan gör i detta sammanhang. Följer de eller kommer de att propagera för en moderation i mänsklighetens namn?
Det blir därför politiskt hur man utbildar sina forskare. Och vilka förutsättningar de ges. Relationen till religionen kommer att bli viktigare som den är i antågande. För det lilla sekulära Sverige blir det kanske än viktigare att följa den internationella utvecklingen inom både religion och vetenskap.
Ett exempel är kanske blockaden på stamcellsforskning som infördes i USA vad avser federala pengar till forskningen. Samtidigt forskas det vidare i privata företag. Detta är allvarligt ur ett internationellt perspektiv för forskningens frihet. Information försvinner ur den allmänna domänen och det blir än viktigare med starka och fruktbara relationer till en stormakt som USA för sin egen vetenskapliga utveckling. Likaså är det viktigt med ett starkt Europeiskt samarbete.
För att förhindra en starkare polarisering är det därför viktigt för kyrkan, eller skall jag säga religionen, att följa med i vetenskapens utveckling. Den rör sig snabbast och är förmodligen minst intresserad av en dialog. Välutbildade präster kan vara viktiga för att föra ut och kontinuerligt diskutera den vetenskapliga utvecklingen. De har bättre kontakt med människan. Den katolska kyrkan har en hemsida http://www.respektlivet.nu/ som följer den bioetiska utvecklingen. Man kan ju hoppas att Johannes Paulus IIs tankar om en mer fruktbar dialog mellan vetenskap och religion blir verklighet i en framtid.
Ett första betraktande kan gälla den hierarkiska aspekten. Går det att säga vilken av vetenskap eller religion som är högst eller mest prestigefylld. Ralph Waldo Emerson (1803-1882) listade "Man is priest, and scholar, and statesman, and producer, and soldier." sysselsättningar som räknades.
När jag läser i hans The American Scholar får jag känslan att Emerson menade att religionen står över vetenskapen. Å andra sidan utbildade ju Emerson sig till präst vilket han gav upp, han kunde inte längre förmå sig att leverera nattvarden till sin församling. Med andra ord konverterade han till "scholar". Ändrade han sig med avsikt på rangordningen?
När Johannes Paulus II sade att prästerskapet skall syssla med livets mening och vetenskapen med funktionen får man en känsla av att han rangordnade religionen högst. När allt kommer omkring är ju Gud placerad nära metafysiken i det okända--dit vetenskapen är på väg. Den förre påven anser sig alltså redan arbeta på problem som vetenskapen så småningom når.
Någon vetenskapsman sade då att det görs inte lika mycket framsteg i teologin som i naturvetenskapen så där kan ju de inte sitta runt hörnet och vänta på att vi skall komma dit. Detta kan ju inte motivera en högre rang. En teolog kan ju inte ge en vetenskapsman projekt att utföra. Någon teolog sade då att när man nått den högsta energin som man kan lösa för pengar i partikelacceleratorer så sitter ni snart där och funderar likaså.
Emerson rekommenderade att man skulle studera Naturen--"Study Nature!". Han såg vetenskapen komma. Kanske är då "priest" och "scholar" jämbördiga idag. Man får två-språkspositionen mellan vetenskap och religion.
Kommer Spinozas gudsmodell då att bli populär? Det blir i så fall med vetenskapsmannen i förarsätet. Gud är Naturen. Vetenskap är teologi. Vetenskapen producerar nya "biblar" hela tiden. Visst är den fragmenterad och blir mer och mer oöverskådlig hela tiden. Det kommer dock tidpunkter då enklare principer faller ut som det blir möjligt att fortsätta från. Steven Hawkings "theory of everything" för fysiken är kanske en sådan.
Kyrkans olika syn på fysiken och biologin är troligen viktig ur det perspektivet att det kan komma att betyda en polarisering. 2000talet är troligen biologins århundrade. Som jag sett i boken Roman Catolicism and Modern Science finns där ingen beredskap i en så stor organisation som den Romerskt Katolska Kyrkan för att följa med i utvecklingen inom just biologin. Man står som Ryssland och grämer sig över Lysenkos och Stalins härjningar. Biologin och den molekylära genetiken var är den? The Language of God var är det?
Den Amerikanska Evangeliska kyrkan med sitt språkrör Francis S. Collins verkar ha en öppnare attityd till dialog vetenskapen och teologin emellan. Det är dock svårt att jämföra Sverige och USA i dessa frågor eftersom den katolska kyrkan har 25% av populationen i USA och endast 1.6% av den svenska populationen. Som jag räknade ut igår är det relationen mellan den Svenska Kyrkan och de svenska forskarna som är intressant. Vetenskapen är dock synnerligen internationell och det är däför förmodligen viktigt att följa utvecklingen i religiösa sammanhang utomlands.
Den tredje personen Emerson nämnde är "statesman". Political science är ju också vetenskap och jag har fått en känsla av att det politiska spektrumet börjat krympa av denna orsak. Färre och färre är intresserade av extrema åsikter. Vad det nu beror på?
Det finns en viktig koppling mellan vetenskapen och politiken, speciellt i USA där hälften av forskarna är militärer. Forskningen levererar idéer till de fräckaste vapnen. Jag gissar därför att det samhällssystem som är bäst på vetenskap blir det dominerande även politiskt. Frågan är hur kyrkan gör i detta sammanhang. Följer de eller kommer de att propagera för en moderation i mänsklighetens namn?
Det blir därför politiskt hur man utbildar sina forskare. Och vilka förutsättningar de ges. Relationen till religionen kommer att bli viktigare som den är i antågande. För det lilla sekulära Sverige blir det kanske än viktigare att följa den internationella utvecklingen inom både religion och vetenskap.
Ett exempel är kanske blockaden på stamcellsforskning som infördes i USA vad avser federala pengar till forskningen. Samtidigt forskas det vidare i privata företag. Detta är allvarligt ur ett internationellt perspektiv för forskningens frihet. Information försvinner ur den allmänna domänen och det blir än viktigare med starka och fruktbara relationer till en stormakt som USA för sin egen vetenskapliga utveckling. Likaså är det viktigt med ett starkt Europeiskt samarbete.
För att förhindra en starkare polarisering är det därför viktigt för kyrkan, eller skall jag säga religionen, att följa med i vetenskapens utveckling. Den rör sig snabbast och är förmodligen minst intresserad av en dialog. Välutbildade präster kan vara viktiga för att föra ut och kontinuerligt diskutera den vetenskapliga utvecklingen. De har bättre kontakt med människan. Den katolska kyrkan har en hemsida http://www.respektlivet.nu/ som följer den bioetiska utvecklingen. Man kan ju hoppas att Johannes Paulus IIs tankar om en mer fruktbar dialog mellan vetenskap och religion blir verklighet i en framtid.
20071107
Katolicismen och Vetenskapen II
Boken Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary är från samma förlag, Continuum, som boken The Soul of the Embryo, av David Albert Jones. Båda är bra.
Tänkte bara nämna några fler noter rörande vetenskapen och katolicismen. Det var Johannes Paulus II som 1984 formellt erkände misstaget med Galileo. Vi gjorde fel! En av motiveringarna var för att kunna interagera med vetenskapen på ett bättre sätt.
Det var samme påve som på allvar normaliserade förhållandet till vetenskapen. Han hade enligt författaren en egen vetenskapsfilosofi. Han menade till exempel:
"Science is a great drivingforce of cultural progress but it alone cannot give complete answers to questions of meanings and values. It cannot shed light on the purpose of life--that has to be found outside of science."
"...science was not omnipotent; it was not a substitute for religious faith, moral principles, political science, or art. But in their search for truth scientists could inspire these other human activities by providing them with a richer physical context. Thus science could "finally lead humanity to bow before the Creator of the Universe"".
Han förordade en dialog mellan religionen och vetenskapen. Johannes Paulus II jämförde den nuvarande situationen med den som Thomas av Aquino utsattes för när han inkorporerade Aritotelismen i teologin och frågade sin samtid om de gjort lika mycket som sina 1200tals kollegor.
När detta var sagt kom kritiken. I realiteten var det inte mycket kontakt mellan fakulteterna i naturvetenskap, filosofi och teologi. Dessutom var vetenskapsutbildningen för de katolska prästerna mycket dålig.
Lindon Eaves, en Anglikansk präst tillika professor i genetik, konfirmerade min tidigare misstanke om att de biologiska vetenskaperna representerar ett större problem att inkorporera i teologin än fysiken och kosmologin.
Den officiella ståndpunkten för den katolska kyrkan är att zygoten, när kärnorna av spermien och ägget smällt samman, representerar början på livet men Fr. Richard A. McCormick S.J., en ledande katolsk moralteolog, sade att många välrenomerade teologer och filosofer accepterar inte att zygoten är en person. Det gläder mig.
Påven blev ej helt vän med Darwin. Hans dubier om evolutionen delades troligen dock inte av de teologer som var välinformerade i vetenskapen som Pierre Teilhard de Chardin, Ernan McMullin, Karl Rahner, Karl Schmitz-Moormann och Rosemary Radford Ruether. Han skrev dock under den teistiska evolutionen.
Ett mer normalt synsätt på vetenskapen är alltså ett fenomen som inträtt ganska så nyligen, historiskt sett. Under det Andra Vatikankonciliet, 1962-65, delades den katolska basvetenskapen upp i: 1) kosmologi och astrofysik; 2) neurovetenskap; 3) materiens struktur; 4) livets ursprung; 5) den biokemiska basen för biologiska processer, och 6) ekonometrisk analys (planera för ekonomisk utveckling vetenskapligt).
Med den här bakgrunden frågar jag mig hur många forskare det finns i Sverige med forskningsanslag som är katoliker i den biologiska naturvetenskapen. Troligen ganska få, om någon över huvud taget. Om det finns en forskare på 10000 individer kan det totala antalet vara c:a 15 stycken? Om Ni finns, kommentera gärna inlägget.
Tänkte bara nämna några fler noter rörande vetenskapen och katolicismen. Det var Johannes Paulus II som 1984 formellt erkände misstaget med Galileo. Vi gjorde fel! En av motiveringarna var för att kunna interagera med vetenskapen på ett bättre sätt.
Det var samme påve som på allvar normaliserade förhållandet till vetenskapen. Han hade enligt författaren en egen vetenskapsfilosofi. Han menade till exempel:
"Science is a great drivingforce of cultural progress but it alone cannot give complete answers to questions of meanings and values. It cannot shed light on the purpose of life--that has to be found outside of science."
"...science was not omnipotent; it was not a substitute for religious faith, moral principles, political science, or art. But in their search for truth scientists could inspire these other human activities by providing them with a richer physical context. Thus science could "finally lead humanity to bow before the Creator of the Universe"".
Han förordade en dialog mellan religionen och vetenskapen. Johannes Paulus II jämförde den nuvarande situationen med den som Thomas av Aquino utsattes för när han inkorporerade Aritotelismen i teologin och frågade sin samtid om de gjort lika mycket som sina 1200tals kollegor.
När detta var sagt kom kritiken. I realiteten var det inte mycket kontakt mellan fakulteterna i naturvetenskap, filosofi och teologi. Dessutom var vetenskapsutbildningen för de katolska prästerna mycket dålig.
Lindon Eaves, en Anglikansk präst tillika professor i genetik, konfirmerade min tidigare misstanke om att de biologiska vetenskaperna representerar ett större problem att inkorporera i teologin än fysiken och kosmologin.
Den officiella ståndpunkten för den katolska kyrkan är att zygoten, när kärnorna av spermien och ägget smällt samman, representerar början på livet men Fr. Richard A. McCormick S.J., en ledande katolsk moralteolog, sade att många välrenomerade teologer och filosofer accepterar inte att zygoten är en person. Det gläder mig.
Påven blev ej helt vän med Darwin. Hans dubier om evolutionen delades troligen dock inte av de teologer som var välinformerade i vetenskapen som Pierre Teilhard de Chardin, Ernan McMullin, Karl Rahner, Karl Schmitz-Moormann och Rosemary Radford Ruether. Han skrev dock under den teistiska evolutionen.
Ett mer normalt synsätt på vetenskapen är alltså ett fenomen som inträtt ganska så nyligen, historiskt sett. Under det Andra Vatikankonciliet, 1962-65, delades den katolska basvetenskapen upp i: 1) kosmologi och astrofysik; 2) neurovetenskap; 3) materiens struktur; 4) livets ursprung; 5) den biokemiska basen för biologiska processer, och 6) ekonometrisk analys (planera för ekonomisk utveckling vetenskapligt).
Med den här bakgrunden frågar jag mig hur många forskare det finns i Sverige med forskningsanslag som är katoliker i den biologiska naturvetenskapen. Troligen ganska få, om någon över huvud taget. Om det finns en forskare på 10000 individer kan det totala antalet vara c:a 15 stycken? Om Ni finns, kommentera gärna inlägget.
20071106
Katolicismen och Vetenskapen
Läser en bok kallad Roman Catholicism and Modern Science. A History, 2006 av Don O'Leary. Den behandlar relationen från början på artonhundratalet till nutiden.
Som en introduktion behandlar den också fallet Galileo. Det anses vara ett viktigt prejudikat när den Katolska kyrkan för alltid anses ha felat och inte kan få detta förtroende igen. Man har retirerat till moral och etik.
Från en synvinkel av en sekulär vetenskapsman har utvecklingen varit trög, minst sagt. Katolska kyrkan har inte haft bråttom att anamma vetenskapen inom teologin. Man började t.ex. inte på allvar tala om en allegorisk tolkning av första moseboken förrän på 1970talet. Personligen tror jag det var den nukleära energin som imponerade.
Även om jag inte är en teolog så tror jag mig förstå problemet med bibeltolkningen. Man får se upp så att inte vittnesmålet faller. Vägen till frälsningen måste framgå. Och som de säger om och om igen i boken--bibeln är inte en naturvetenskaplig uppslagsbok.
Mitt i denna historik fastnade jag på ett inlägg av Charlotte på A Catholic Renewal. Det var en dikt som hon kanske kallar Varför jag inte sticker en hand genom en människa? Frågan var varför går det att sticka handen genom en död människas kroppsrepresentation men inte genom kroppen av en levande människa? Jag såg en teologisk och en vetenskaplig dimension.
Problemet är en variation av själens inträde i kroppen vid befruktningen, teologiskt sett. Hur representeras själen i kroppen, vetenskapligt sett?
Mitt i all denna katolicism finns där då en film på marknaden som kom ut 1999. Den heter Stigmata. Filmen svarar på Charlottes fråga: kan man lösa upp förbindelserna mellan cellerna i vävnaderna? De stigmata som bildas spontant på huvudpersonens hud är sådana separationer. Det är inte långsökt att tänka sig ett kirurgiskt sår rätt igenom kroppen som inte förstör några vitala delar. Svaret blir jakande--ja det går att föra en hand igenom kroppen.
En Jesuit präst utreder frågan. Dessa mirakel, finns dom? Är detta fenomen ett potentiellt förenande av de spirituella och de kroppsliga dimensionerna? En liaison dangereuse mellan teologi och naturvetenskap. Eller kanske snarare en liaison amoureuse med agape som den bindande energin som Charlotte föreslår i dikten.
Som en introduktion behandlar den också fallet Galileo. Det anses vara ett viktigt prejudikat när den Katolska kyrkan för alltid anses ha felat och inte kan få detta förtroende igen. Man har retirerat till moral och etik.
Från en synvinkel av en sekulär vetenskapsman har utvecklingen varit trög, minst sagt. Katolska kyrkan har inte haft bråttom att anamma vetenskapen inom teologin. Man började t.ex. inte på allvar tala om en allegorisk tolkning av första moseboken förrän på 1970talet. Personligen tror jag det var den nukleära energin som imponerade.
Även om jag inte är en teolog så tror jag mig förstå problemet med bibeltolkningen. Man får se upp så att inte vittnesmålet faller. Vägen till frälsningen måste framgå. Och som de säger om och om igen i boken--bibeln är inte en naturvetenskaplig uppslagsbok.
Mitt i denna historik fastnade jag på ett inlägg av Charlotte på A Catholic Renewal. Det var en dikt som hon kanske kallar Varför jag inte sticker en hand genom en människa? Frågan var varför går det att sticka handen genom en död människas kroppsrepresentation men inte genom kroppen av en levande människa? Jag såg en teologisk och en vetenskaplig dimension.
Problemet är en variation av själens inträde i kroppen vid befruktningen, teologiskt sett. Hur representeras själen i kroppen, vetenskapligt sett?
Mitt i all denna katolicism finns där då en film på marknaden som kom ut 1999. Den heter Stigmata. Filmen svarar på Charlottes fråga: kan man lösa upp förbindelserna mellan cellerna i vävnaderna? De stigmata som bildas spontant på huvudpersonens hud är sådana separationer. Det är inte långsökt att tänka sig ett kirurgiskt sår rätt igenom kroppen som inte förstör några vitala delar. Svaret blir jakande--ja det går att föra en hand igenom kroppen.
En Jesuit präst utreder frågan. Dessa mirakel, finns dom? Är detta fenomen ett potentiellt förenande av de spirituella och de kroppsliga dimensionerna? En liaison dangereuse mellan teologi och naturvetenskap. Eller kanske snarare en liaison amoureuse med agape som den bindande energin som Charlotte föreslår i dikten.
20071105
I Guds namn
The Economist presenterar en intressant artikelserie om religionen och det offentliga livet på 19 sidor kallad In God's name i sitt 3:e november nummer 2007.
När de ateistiska vindarna blåser kan denna läsning tjäna som motvikt.
Man hävdar att proportionen religiösa som är knutna till de fyra stora världsreligionerna, Kristendomen, Islam, Buddhismen och Hinduismen, har ökat från 67% 1900 till 73% 2005 och kan nå 80% runt 2050.
Kristendomen är störst med 33% av världspopulationen 2005 och Islam på andra plats med 21%. Ateismen kan dock räknas som den fjärde största "religionen" med c:a 500m anhängare enligt några beräkningar.
Detta är intressant att komma ihåg när man bor i lilla sekulära Sverige där 75% är döpta Lutheraner men bara 5% går regelbundet till kyrkan. Detta skall jämföras med 15% för Européer och 40% för Amerikaner.
"Ronny Ambjörnsson undrar om religion kan bekämpas med intellektuella medel." i den refererade artikeln ovan på DN.se som diskuterar Richard Dawkins bok Illusionen om Gud. "Om den nu behöver det", som Ambjörnsson tillägger. En av artiklarna i The Economist modererar också Dawkins idé om att religionen skapar krig. 1900talet var ju t.ex. det blodigaste århundradet hittills och där var krigen ej religiöst utlösta.
Amjörnsson säger något som rimmar med en av artiklarna i The Economist nämligen att en del snickrar till sig en egen religion nuförtiden. "Människan skapar Gud". Man menar nämligen att folk idag i större utsträckning själv väljer sin religion snarare än att de ärver den och att detta är ett nytt fenomen i historien.
Man menar också att globaliseringen driver på religionen. För traditionalisterna verkar tron som en barriär mot förändringen men för de välbärgade i förorterna har tron blivit något av en "lifestyle coach".
När de ateistiska vindarna blåser kan denna läsning tjäna som motvikt.
Man hävdar att proportionen religiösa som är knutna till de fyra stora världsreligionerna, Kristendomen, Islam, Buddhismen och Hinduismen, har ökat från 67% 1900 till 73% 2005 och kan nå 80% runt 2050.
Kristendomen är störst med 33% av världspopulationen 2005 och Islam på andra plats med 21%. Ateismen kan dock räknas som den fjärde största "religionen" med c:a 500m anhängare enligt några beräkningar.
Detta är intressant att komma ihåg när man bor i lilla sekulära Sverige där 75% är döpta Lutheraner men bara 5% går regelbundet till kyrkan. Detta skall jämföras med 15% för Européer och 40% för Amerikaner.
"Ronny Ambjörnsson undrar om religion kan bekämpas med intellektuella medel." i den refererade artikeln ovan på DN.se som diskuterar Richard Dawkins bok Illusionen om Gud. "Om den nu behöver det", som Ambjörnsson tillägger. En av artiklarna i The Economist modererar också Dawkins idé om att religionen skapar krig. 1900talet var ju t.ex. det blodigaste århundradet hittills och där var krigen ej religiöst utlösta.
Amjörnsson säger något som rimmar med en av artiklarna i The Economist nämligen att en del snickrar till sig en egen religion nuförtiden. "Människan skapar Gud". Man menar nämligen att folk idag i större utsträckning själv väljer sin religion snarare än att de ärver den och att detta är ett nytt fenomen i historien.
Man menar också att globaliseringen driver på religionen. För traditionalisterna verkar tron som en barriär mot förändringen men för de välbärgade i förorterna har tron blivit något av en "lifestyle coach".
20071103
Bloggportalen.se?
Roar mig att följa min placering på bloggportalen.se försökte registrera mig på bloggtoppen.se också men lyckades inte.
Resultatet var något svårförståeligt. Det måste hända underliga saker om lördagen. Placeringen wobblade mellan 19 och 36 på Vetenskap samma dag för att sedan försvinna över 50.
Tidigare brukade den ligga väldigt stabilt. Problemen kommer efter jag pingat ett inlägg.
För ett tag sedan verkade det som om någon ville att jag skulle bli glad och kanske skryta över min placerning.
Någon som har samma problem?
Resultatet var något svårförståeligt. Det måste hända underliga saker om lördagen. Placeringen wobblade mellan 19 och 36 på Vetenskap samma dag för att sedan försvinna över 50.
Tidigare brukade den ligga väldigt stabilt. Problemen kommer efter jag pingat ett inlägg.
För ett tag sedan verkade det som om någon ville att jag skulle bli glad och kanske skryta över min placerning.
Någon som har samma problem?
20071101
Jag är kristen--en vanföreställning?
Stefan Gustavsson skriver en appell i Dagen.se, "Biologen Richard Dawkins är en teologisk amatör". Det rör sig om en apologetik mot den nya ateismen och mot böcker som Dawkins Illusionen om Gud. Boken har dock sålts i över en miljon exemplar.
Varför den svenska översättningen till Dawkins The God Delusion kallas Illusionen om Gud vet jag inte men Dawkins använder ordet "delusion", dvs vanföreställning. Med andra ord så tar han i ordentligt. Vanföreställningar är ju kardinalsymptomet vid psykoser.
Någon har sagt att om en person har en vanföreställning så kallas det sjukdom men om många personer lider av en vanföreställning så är det fråga om en religion.
Dawkins är ju av åsikten att religiösa personer skall bort ur sammanhangen. Humanisterna i Sverige anser ju samma sak.
Är spiritualitet en sjukdom så är den i vart fall troligtvis genetisk. Francis S. Collins, chefen för det humana genomprojektet på NIH, kommenterar i sin bok The Language of God data som talar för en genetik av andlighet. Han summerar sitt inlägg:
"There is an inescapable component of heritability to many human behavioral traits. For virtually none of them is heridity ever close to predictive. Environment, particularly childhood experiences, and the prominent role of individual free will choices have a profound effect on us. Scientists will discover an increasing level of molecular detail about the inherited factors that undergird our personalities, but that should not lead us to overestimate their qualitiative contribution."
Rent praktiskt betyder detta, vetenskapligt sett, att man inte kan göra sig av med religiösa människor. Att betrakta omvärlden andligen, något som skiljer oss från djuren, ligger i våra gener. Detta intresserar många människor och boken The God Gene av Dean Hamer hamnade på framsidan av TIME Magazine. Collins slutsats ovan innefattar en recension av boken.
Där är dock ett intressant samband mellan Dean Hamers erfarenhet när han skrev sin bok och med vad Stefan Gustavsson påpekar när han anser att de kristna ej tagit ett tillräckligt ansvar för att följa den intellektuella debatten.
Många kristna får tydligen en ångest av kunskapen att andlighet är genetiskt betingat. I nästa andetag fruktar man kanske att det då ej finns någon Gud. Det är tydligen mycket svårt att utföra forskning av den typ som Dean Hamer gjorde i stort sett på sin fritid.
Med andra ord, trots att en genetisk andlighet förstör argument som ateisterna för fram så verkar den ändå spela dem i händerna. Frågan är om detta motsatsförhållande kan elimineras genom en öppnare diskussion?
Varför den svenska översättningen till Dawkins The God Delusion kallas Illusionen om Gud vet jag inte men Dawkins använder ordet "delusion", dvs vanföreställning. Med andra ord så tar han i ordentligt. Vanföreställningar är ju kardinalsymptomet vid psykoser.
Någon har sagt att om en person har en vanföreställning så kallas det sjukdom men om många personer lider av en vanföreställning så är det fråga om en religion.
Dawkins är ju av åsikten att religiösa personer skall bort ur sammanhangen. Humanisterna i Sverige anser ju samma sak.
Är spiritualitet en sjukdom så är den i vart fall troligtvis genetisk. Francis S. Collins, chefen för det humana genomprojektet på NIH, kommenterar i sin bok The Language of God data som talar för en genetik av andlighet. Han summerar sitt inlägg:
"There is an inescapable component of heritability to many human behavioral traits. For virtually none of them is heridity ever close to predictive. Environment, particularly childhood experiences, and the prominent role of individual free will choices have a profound effect on us. Scientists will discover an increasing level of molecular detail about the inherited factors that undergird our personalities, but that should not lead us to overestimate their qualitiative contribution."
Rent praktiskt betyder detta, vetenskapligt sett, att man inte kan göra sig av med religiösa människor. Att betrakta omvärlden andligen, något som skiljer oss från djuren, ligger i våra gener. Detta intresserar många människor och boken The God Gene av Dean Hamer hamnade på framsidan av TIME Magazine. Collins slutsats ovan innefattar en recension av boken.
Där är dock ett intressant samband mellan Dean Hamers erfarenhet när han skrev sin bok och med vad Stefan Gustavsson påpekar när han anser att de kristna ej tagit ett tillräckligt ansvar för att följa den intellektuella debatten.
Många kristna får tydligen en ångest av kunskapen att andlighet är genetiskt betingat. I nästa andetag fruktar man kanske att det då ej finns någon Gud. Det är tydligen mycket svårt att utföra forskning av den typ som Dean Hamer gjorde i stort sett på sin fritid.
Med andra ord, trots att en genetisk andlighet förstör argument som ateisterna för fram så verkar den ändå spela dem i händerna. Frågan är om detta motsatsförhållande kan elimineras genom en öppnare diskussion?
20071031
Utbildning som exportnäring?
Gp.se har idag en debattartikel, Satsa på utildning som exportnäring, som diskuterar möjligheten att utbilda för export. Artikeln knyter an till av mig tidigare diskuterade artiklar i SvD.se och The Economist.
2004 fanns 2.5m högskolestudenter som valt att studera utomlands i världen, 2025 kommer det att finnas 8m. Kan en större andel än den nuvarande halva procenten lockas till Sverige finns där potential för en utveckling av utbildningen.
Det finns tydligen inga belägg för att låga studiekostnader är bra för att locka hit studenter. Prestigen på utbildningen och marknadsföringen är viktigare hävdar författarna. Men det är väl kanske här skon klämmer. Hur skall man öka intresset för icke-EU medlemmar att utbilda sig i Sverige. Hur skall man öka marknadsandelen?
Det är alltså inte bara EU som är relativt sett mindre populärt än USA, Storbritannien och Australien som studieort utan Sverige är om möjligt ännu mindre populärt. Det måste vara angeläget att om möjligt isolera orsaker till detta låga intresse.
2004 fanns 2.5m högskolestudenter som valt att studera utomlands i världen, 2025 kommer det att finnas 8m. Kan en större andel än den nuvarande halva procenten lockas till Sverige finns där potential för en utveckling av utbildningen.
Det finns tydligen inga belägg för att låga studiekostnader är bra för att locka hit studenter. Prestigen på utbildningen och marknadsföringen är viktigare hävdar författarna. Men det är väl kanske här skon klämmer. Hur skall man öka intresset för icke-EU medlemmar att utbilda sig i Sverige. Hur skall man öka marknadsandelen?
Det är alltså inte bara EU som är relativt sett mindre populärt än USA, Storbritannien och Australien som studieort utan Sverige är om möjligt ännu mindre populärt. Det måste vara angeläget att om möjligt isolera orsaker till detta låga intresse.
Naturlig selektion mot högre ordning
Läste i John Polkinghornes bok The Faith of a Physicist, sidan 17 om hur han förundras av det faktum att ordningen ökar under evolutionens gång. Jag är lika fascinerad och började fundera lite på frågan i min franska blogg, jeudi 25 octobre, 2007.
Z tar upp begreppet "slumpen" och frågar sig vad detta är. Z frågar sig om slumpen har något med Gud att göra. Kanske Bergsons élan vital.
Polkinghorne citerar Paul Davies illustrativt:
"there is nothing in neo-Darwinism which enables us to predict a long-term increase in complexity"
samt A. R. Wallace, Darwins medupptäckare av den naturliga selektionen:
"Natural selection could only have endowed savage man with a brain a little superior to an ape, whereas he actually possesses one little inferior to that of a philosopher."
Davies kallar effekten av den naturliga selektionen "the optimistic arrow of time" som verkar ske snarare än den "pessimistic arrow of the second law of thermodynamics".
Jag har tidigare spekulerat om skillnaden på optimism och pessimism och hävdat att optimismen är lite mer gudomlig i karaktären. Det goda mot det onda. Tillväxt mot nedbrytning.
Är slumpen kortsluten i evolutionen, i biologin? Faktum är att evolutionen startar med ett DNA, muterar det till synes i småbitar, men finner människan i andra änden några miljarder år senare. Man är kättare nuförtiden om man inte accepterar detta men hur i hela världen går det till?
Den naturliga selektionen sker via en högre överlevnad. Komplexiteten medför tydligen en högre överlevnad. Till en gräns? Högre överlevnad kanske snarare skall betecknas som att fylla en ny nisch. Bakterierna lever ju och frodas fortfarande och några humanpatogena M. tuberculosis-varianter är styggare än någonsin. Organismen Jordens biomassa har blivit mer och mer ordnad, komplicerad.
Vad är ordning, komplexitet?
Z tar upp begreppet "slumpen" och frågar sig vad detta är. Z frågar sig om slumpen har något med Gud att göra. Kanske Bergsons élan vital.
Polkinghorne citerar Paul Davies illustrativt:
"there is nothing in neo-Darwinism which enables us to predict a long-term increase in complexity"
samt A. R. Wallace, Darwins medupptäckare av den naturliga selektionen:
"Natural selection could only have endowed savage man with a brain a little superior to an ape, whereas he actually possesses one little inferior to that of a philosopher."
Davies kallar effekten av den naturliga selektionen "the optimistic arrow of time" som verkar ske snarare än den "pessimistic arrow of the second law of thermodynamics".
Jag har tidigare spekulerat om skillnaden på optimism och pessimism och hävdat att optimismen är lite mer gudomlig i karaktären. Det goda mot det onda. Tillväxt mot nedbrytning.
Är slumpen kortsluten i evolutionen, i biologin? Faktum är att evolutionen startar med ett DNA, muterar det till synes i småbitar, men finner människan i andra änden några miljarder år senare. Man är kättare nuförtiden om man inte accepterar detta men hur i hela världen går det till?
Den naturliga selektionen sker via en högre överlevnad. Komplexiteten medför tydligen en högre överlevnad. Till en gräns? Högre överlevnad kanske snarare skall betecknas som att fylla en ny nisch. Bakterierna lever ju och frodas fortfarande och några humanpatogena M. tuberculosis-varianter är styggare än någonsin. Organismen Jordens biomassa har blivit mer och mer ordnad, komplicerad.
Vad är ordning, komplexitet?
20071030
Min blogg-ett halvår eller snarare ett år
Nu har jag skrivit denna blogg i lite drygt ett halvår på svenska. Jag har också bloggat på franska (http://www.thurin.se/) i ungefär ett år. Meningen var att utreda idén om en kosmologi som innebär sekvensiella skapelser och tre olika existenser. Preliminärt fann jag belägg för detta. En summering finns på Tre existenser--en summering. Min franska blogg, Le Marais Mental, är närmast en dagbok som fungerar som vittnesmål samtidigt som jag övar mig på att skriva på franska.
Det visar sig att de intressanta problemen i denna kosmologi är de samma som de som diskuteras i forskningsfältet Vetenskap och Teologi: skapelsen av myllan dvs grundämnena, skapelsen av de biologiska livet samt skapelsen av den mänskliga själen. Med andra ord så har riktigt svåra vetenskapliga problem religiösa övertoner. Jag har därför initierat studier i detta område under ledning av referenser från hemsidan till American Scientific Affilliation (http://www.asa3.org/). En organisation som befrämjar vetenskap med ett kristet perspektiv. Med böcker som: The Language of God av Francis Collins, God's Universe av Owen Gingerich, Breaking the Spell av Daniel C. Dennett, The Faith of a Physicist och Science & Theology av John Polkinghorne, The Science of God av Alister E. McGrath, Coming to Peace with Science av Darrel R. Falk och Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary.
Teorin om tre existenser är förmodligen inte unik. Många har liknande idéer. En sådan är Robert Godwin med sin bok One Cosmos Under God. Den svagaste länken i teorin är att det skulle finnas en skapelse i steget till Homo sapiens. Genetiken talar ju emot detta men en av de svårförklarade fenomenen är tillkomsten av språket. Där verkar inte ha funnits tillräckligt med tid för dess evolution.
Jag har funnit lätt tillgänglig information om språkets biologi i läroböcker om Psykologi, Cognition och Steven Pinkers böcker The Language Instinct och The Stuff of Thought. Boken The First Word av Christine Kenneally och Noam Chomskys Language and Mind var också informativa. Ett intressant område är språkets relation till tänkandet. Det har varit svårt att finna relevant information till detta problem. Microcefala individer kan tala men samtidigt finns belägg för att tänkandet är intimt förknippat med språket.
Vad som gör en människa till det hon är är förstås ett fascinerande forskningsområde. Har just gått igenom en lärobok kallad Cognition, Brain and Consciousness för att få en känsla för var fältet Kognition, ett ungt forskningsfält, står. Boken är från 2007 och fokuserar på resultaten från icke-invasiva tekniker för genomlysning av hjärnan samt modellering av nervsystemet. Man påstår, kanske lite kaxigt, t.ex. att den nuvarande positionen för modellering av nervsystemet befinner sig där upptäckten av DNA strukturen stod 1953.
Projektet är nu moget för att konsolideras med översiktsartiklar i forskningslitteraturen. Samtidigt fortsätter jag att kommentera artiklar i The Economist, New York Times samt svenska nättidningar.
Det visar sig att de intressanta problemen i denna kosmologi är de samma som de som diskuteras i forskningsfältet Vetenskap och Teologi: skapelsen av myllan dvs grundämnena, skapelsen av de biologiska livet samt skapelsen av den mänskliga själen. Med andra ord så har riktigt svåra vetenskapliga problem religiösa övertoner. Jag har därför initierat studier i detta område under ledning av referenser från hemsidan till American Scientific Affilliation (http://www.asa3.org/). En organisation som befrämjar vetenskap med ett kristet perspektiv. Med böcker som: The Language of God av Francis Collins, God's Universe av Owen Gingerich, Breaking the Spell av Daniel C. Dennett, The Faith of a Physicist och Science & Theology av John Polkinghorne, The Science of God av Alister E. McGrath, Coming to Peace with Science av Darrel R. Falk och Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary.
Teorin om tre existenser är förmodligen inte unik. Många har liknande idéer. En sådan är Robert Godwin med sin bok One Cosmos Under God. Den svagaste länken i teorin är att det skulle finnas en skapelse i steget till Homo sapiens. Genetiken talar ju emot detta men en av de svårförklarade fenomenen är tillkomsten av språket. Där verkar inte ha funnits tillräckligt med tid för dess evolution.
Jag har funnit lätt tillgänglig information om språkets biologi i läroböcker om Psykologi, Cognition och Steven Pinkers böcker The Language Instinct och The Stuff of Thought. Boken The First Word av Christine Kenneally och Noam Chomskys Language and Mind var också informativa. Ett intressant område är språkets relation till tänkandet. Det har varit svårt att finna relevant information till detta problem. Microcefala individer kan tala men samtidigt finns belägg för att tänkandet är intimt förknippat med språket.
Vad som gör en människa till det hon är är förstås ett fascinerande forskningsområde. Har just gått igenom en lärobok kallad Cognition, Brain and Consciousness för att få en känsla för var fältet Kognition, ett ungt forskningsfält, står. Boken är från 2007 och fokuserar på resultaten från icke-invasiva tekniker för genomlysning av hjärnan samt modellering av nervsystemet. Man påstår, kanske lite kaxigt, t.ex. att den nuvarande positionen för modellering av nervsystemet befinner sig där upptäckten av DNA strukturen stod 1953.
Projektet är nu moget för att konsolideras med översiktsartiklar i forskningslitteraturen. Samtidigt fortsätter jag att kommentera artiklar i The Economist, New York Times samt svenska nättidningar.
20071029
Vad är den strukturella basen för de avancerade funktionerna i hjärnan?
Boken Cognition... har ett kapitel som handlar om nervsystemets utveckling. Två detaljer ger en intressant utblick.
Rakic (1988) lade fram en teori: Specification of cerebral cortical areas, Science, 241, 4862, 170-176, som diskuterar hur cortex hos däggdjur bildas genom att kolonner av celler växer ut från ett proliferativt cell-lager längs en fiber på radiella gliaceller. Det blir c:a 100 celler per kolonn och hela ytan på cortex består av sådana kolonner bredvid varandra.
Arterna skiljer sig nu mellan hur många kolonner som bildas, dvs hur många delningar som cellerna i det proliferativa lagret utför. Det är inte allt för svårt att tänka sig att en mutation kan förändra antalet delningar och därmed ytan på cortex, där tjockleken däremot är ganska konstant.
Den andra detaljen som är intressant är att barn som föds med missbildningar eller skador på vänstra sidans cortex över områdena som processar språket i princip är ikapp i utvecklingen vid c:a fem års ålder även om de missar de vanliga milstolparna i utvecklingen. Detta betyder att andra delar av cortex kan ta över och utföra funktionen nästan lika bra. Detta betyder ju att Brocas och Wernickes ytor inte har genetiskt determinerade celler för språkbruk. Ett problem för Brodmanns klassificering på histologiska kriterier.
Man skulle då kunna dra slutsatsen att en ytförstoring av cortex skulle medföra att densamma genast skulle tas i bruk av de mest initiativrika neuronen, hur de nu är uppkopplade och att drivkraften verkar komma från sinnesorganen--nervus acusticus i detta fall. Frågan är varför hjärnan har den storlek den har idag? Det finns hjärnor på bara 1000cc (1350cc är normalt) från intelligenta personer så den ungefärliga storleken verkar inte ha någon betydelse.
Vad är det då som är viktigt? Uppkopplingen? Där finns få belägg från cortex konstruktion. Kablarna till den prefrontala cortex? Hur mycket skiljer de sig från schimpansens med nästan identisk embryonal utveckling? Miljön är viktig för utvecklingen av nervsystemet med en förstoring av dendritträdet, ökning av synapstätheten och myelinisering men hur mycket skiljer den sig från schimpansens?
Ett mysterium!
Rakic (1988) lade fram en teori: Specification of cerebral cortical areas, Science, 241, 4862, 170-176, som diskuterar hur cortex hos däggdjur bildas genom att kolonner av celler växer ut från ett proliferativt cell-lager längs en fiber på radiella gliaceller. Det blir c:a 100 celler per kolonn och hela ytan på cortex består av sådana kolonner bredvid varandra.
Arterna skiljer sig nu mellan hur många kolonner som bildas, dvs hur många delningar som cellerna i det proliferativa lagret utför. Det är inte allt för svårt att tänka sig att en mutation kan förändra antalet delningar och därmed ytan på cortex, där tjockleken däremot är ganska konstant.
Den andra detaljen som är intressant är att barn som föds med missbildningar eller skador på vänstra sidans cortex över områdena som processar språket i princip är ikapp i utvecklingen vid c:a fem års ålder även om de missar de vanliga milstolparna i utvecklingen. Detta betyder att andra delar av cortex kan ta över och utföra funktionen nästan lika bra. Detta betyder ju att Brocas och Wernickes ytor inte har genetiskt determinerade celler för språkbruk. Ett problem för Brodmanns klassificering på histologiska kriterier.
Man skulle då kunna dra slutsatsen att en ytförstoring av cortex skulle medföra att densamma genast skulle tas i bruk av de mest initiativrika neuronen, hur de nu är uppkopplade och att drivkraften verkar komma från sinnesorganen--nervus acusticus i detta fall. Frågan är varför hjärnan har den storlek den har idag? Det finns hjärnor på bara 1000cc (1350cc är normalt) från intelligenta personer så den ungefärliga storleken verkar inte ha någon betydelse.
Vad är det då som är viktigt? Uppkopplingen? Där finns få belägg från cortex konstruktion. Kablarna till den prefrontala cortex? Hur mycket skiljer de sig från schimpansens med nästan identisk embryonal utveckling? Miljön är viktig för utvecklingen av nervsystemet med en förstoring av dendritträdet, ökning av synapstätheten och myelinisering men hur mycket skiljer den sig från schimpansens?
Ett mysterium!
20071027
Ytterligare en obekväm sanning?
Härom helgen skrev jag ett inlägg--Grundforskningspolitik--som jag pingade på SvD.se angående två artiklar som behandlade en föreslagen ökning av monetära medel till forskningen från EU.
Man får känslan att en stor satsning för att öka intresset för naturvetenskaplig forskning är på gång.
The Economist, October 27th, 2007, sidan 38 har en artikel kallad "Not the ace in the pack". Man syftar på de nya "blå kortet" för immigration. EU håller på att förlora i konkurrensen om att attrahera talang från olika delar av världen.
Frågan är varför så få skickliga ingenjörer, tekniker och doktorer knackar på EUs dörr? Relativt sett.
Bara 1.7% av EUs anställda befolkning är utifrån. Eftersom det bara är fråga om 70000 individer måste de vara frågan om de högutbildade, totalt 4.1m av EUs dryga halva miljard. Detta skall jämföras med lite drygt 3% för USA, mer än 7% för Canada och nästan 10% för Australien.
Det måste betecknas som intressant att nästan dubbelt så många i denna kategori väljer att arbeta i USA före EU. Artikelförfattaren tror inte man kommer att komma ifatt USA med deras "gröna kort" (tydligen rosa nuförtiden).
Det går att beteckna ovanstående informationen som ett delsvar på min fråga härom helgen. De för forskning och utveckling betydelsefulla individerna verkar inte trivas lika i bra Europa som i USA, Canada och Australien. Kan språket vara den enklaste faktorn eller finns det flera orsaker?
Att höja budgeten för forskningen samtidigt som man förenklar immigrationen kommer förhoppningsvis att ha önskade effekter. En debatt om orsaken till situationen kan kanske väcka ett allmänt intresse för denna viktiga fråga.
Man får känslan att en stor satsning för att öka intresset för naturvetenskaplig forskning är på gång.
The Economist, October 27th, 2007, sidan 38 har en artikel kallad "Not the ace in the pack". Man syftar på de nya "blå kortet" för immigration. EU håller på att förlora i konkurrensen om att attrahera talang från olika delar av världen.
Frågan är varför så få skickliga ingenjörer, tekniker och doktorer knackar på EUs dörr? Relativt sett.
Bara 1.7% av EUs anställda befolkning är utifrån. Eftersom det bara är fråga om 70000 individer måste de vara frågan om de högutbildade, totalt 4.1m av EUs dryga halva miljard. Detta skall jämföras med lite drygt 3% för USA, mer än 7% för Canada och nästan 10% för Australien.
Det måste betecknas som intressant att nästan dubbelt så många i denna kategori väljer att arbeta i USA före EU. Artikelförfattaren tror inte man kommer att komma ifatt USA med deras "gröna kort" (tydligen rosa nuförtiden).
Det går att beteckna ovanstående informationen som ett delsvar på min fråga härom helgen. De för forskning och utveckling betydelsefulla individerna verkar inte trivas lika i bra Europa som i USA, Canada och Australien. Kan språket vara den enklaste faktorn eller finns det flera orsaker?
Att höja budgeten för forskningen samtidigt som man förenklar immigrationen kommer förhoppningsvis att ha önskade effekter. En debatt om orsaken till situationen kan kanske väcka ett allmänt intresse för denna viktiga fråga.
20071025
Den "treeniga hjärnan"
Den treeniga Guden är ju bekant för många men nu verkar människan ha fått en motsvarighet nämligen den treeniga hjärnan enligt Paul MacLean, 1990. Boken Cognition, Brain and Consciousness, 2007, diskuterar denna skapelse som består av Reptilhjärnan, Däggdjurshjärnan samt Primathjärnan.
Personligen tycker jag att jämförelsen haltar, Fadern, en reptil? och Sonen ett djur? samt en högre funktion som förenar de två. Skulle föredra namnet Den Evolutionära Hjärnan eller något liknande i stället.
Tanken är åtminstone evolutionär. Reptilhjärnan är den äldsta delen och står för repetitiva instinktiva beteenden. I vårt fall t.ex. kontrollen av andningen och balansen. Man bör dock notera att den är fullt aktiv och att t.ex. andningen kan modifieras cortikalt men inte undertryckas totalt.
Däggdjurshjärnan består av det limbiska systemet som bland annat består av amygdala, hippocampus och nucleus accumbens. Den första är involverad i vårt emotionella liv. Den andra i inlärning av deklarativa minnen, dvs de semantiska och de episodiska. Nucleus accumbens påverkas av substanser som amfetamin och kokain och är en viktig del av vårt belöningssystem.
Primathjärnan besår av cortex och av de basala ganglierna som växt mycket relativt däggdjuren hos primater.
Jag spekulerade i en modell där arbetsminnet tjänar som central för cognitiv influens från de olika funktionerna. Cognition... kallar detta för "executive" funktion. Hur integrerar man denna cortikala funktion med den kanske mest intressanta delen av däggdjurshjärnan nämligen sökandefunktionen. Däggdjurets fria vilja.
Enligt Jaak Panksepp, 1998, så kan de medfödda, genetisktbetingade, emotionella systemen i hjärnan karakteriseras som: 1) "Seeking"; 2) "Fear"; 3) "Rage"; och 4) "Panic". #1, dvs sökandefunktionen är det system som gör däggdjur nyfikna på omvärlden och som driver ett mål-sökande beteende mot mål som mat, skydd och sex. Representeras detta sökande av ett däggdjur intuti ett mänskligt djur eller hur samverkar primathjärnan med däggdjurshjärnan?
Med andra ord, kan man lägga till några kategorier till sökandets lista som mat, skydd, sex, abstrakta tankar, språk och avancerade minnen. Där själva växelstationen fortfarande är lokaliserad i däggdjurshjärnan eller bör man ta arbetsminnet i primathjärnan som fast punkt i tillvaron med en lista som däggdjursbehov, abstrakta tankar, språk, avancerade minnen?
Viktigt i sökfunktionen är det så kallade belöninngssystemet och tydligen svarar neuronen bättre på en anticiperad belöning än på själva belöningen. Belöningssystemen är starka saker. Råttor kan elektriskt självstimulera sig i detsamma upp till 2000 gånger i timman och välja självstimulering över föda till gränsen till att svälta ihjäl. Råttors cortex är dock mindre än vår!?
Cognition... ger nog inte ett tydligt svar på denna viktiga fråga men vad tror Ni?
Personligen tycker jag att jämförelsen haltar, Fadern, en reptil? och Sonen ett djur? samt en högre funktion som förenar de två. Skulle föredra namnet Den Evolutionära Hjärnan eller något liknande i stället.
Tanken är åtminstone evolutionär. Reptilhjärnan är den äldsta delen och står för repetitiva instinktiva beteenden. I vårt fall t.ex. kontrollen av andningen och balansen. Man bör dock notera att den är fullt aktiv och att t.ex. andningen kan modifieras cortikalt men inte undertryckas totalt.
Däggdjurshjärnan består av det limbiska systemet som bland annat består av amygdala, hippocampus och nucleus accumbens. Den första är involverad i vårt emotionella liv. Den andra i inlärning av deklarativa minnen, dvs de semantiska och de episodiska. Nucleus accumbens påverkas av substanser som amfetamin och kokain och är en viktig del av vårt belöningssystem.
Primathjärnan besår av cortex och av de basala ganglierna som växt mycket relativt däggdjuren hos primater.
Jag spekulerade i en modell där arbetsminnet tjänar som central för cognitiv influens från de olika funktionerna. Cognition... kallar detta för "executive" funktion. Hur integrerar man denna cortikala funktion med den kanske mest intressanta delen av däggdjurshjärnan nämligen sökandefunktionen. Däggdjurets fria vilja.
Enligt Jaak Panksepp, 1998, så kan de medfödda, genetisktbetingade, emotionella systemen i hjärnan karakteriseras som: 1) "Seeking"; 2) "Fear"; 3) "Rage"; och 4) "Panic". #1, dvs sökandefunktionen är det system som gör däggdjur nyfikna på omvärlden och som driver ett mål-sökande beteende mot mål som mat, skydd och sex. Representeras detta sökande av ett däggdjur intuti ett mänskligt djur eller hur samverkar primathjärnan med däggdjurshjärnan?
Med andra ord, kan man lägga till några kategorier till sökandets lista som mat, skydd, sex, abstrakta tankar, språk och avancerade minnen. Där själva växelstationen fortfarande är lokaliserad i däggdjurshjärnan eller bör man ta arbetsminnet i primathjärnan som fast punkt i tillvaron med en lista som däggdjursbehov, abstrakta tankar, språk, avancerade minnen?
Viktigt i sökfunktionen är det så kallade belöninngssystemet och tydligen svarar neuronen bättre på en anticiperad belöning än på själva belöningen. Belöningssystemen är starka saker. Råttor kan elektriskt självstimulera sig i detsamma upp till 2000 gånger i timman och välja självstimulering över föda till gränsen till att svälta ihjäl. Råttors cortex är dock mindre än vår!?
Cognition... ger nog inte ett tydligt svar på denna viktiga fråga men vad tror Ni?
20071023
Metakognition--finns det?
Snubblade över ett nytt begrepp nyligen nämligen "metacognition". Metakognition definieras som att känna vår egen kognition och samtidigt kunna använda oss av denna kunskap. Vad är då "kognition". Wikipedia informerar att detta är ett luddigt begrepp. Själv definierar jag det som att vara den totala perceptionen, sensorik, minnesåtergivning och tänkande som föds in i arbetsminnet (se kommentar lundi 22 octobre 2007).
Argumentet som boken Cognition, Brain and Consciousness använder sig av är att Clive Wearing, som 1985 fick en virus infektion som slog ut hans mediala temporalober (MTLs) och som därefter inte kan lära sig något nytt skulle kunna känna att något var fel med hans kognition, dvs detta skulle peka på existensen av en metakognition.
En dylik monitorfunktion har jag diskuterat tidigare men den borde bara vara en av många olika källor till kognitionen En som alla andra och en som ligger lite efter i tiden till de initierande programmen (se Benjamin Libet, Den Intimiderande Biologiska Roboten).
Man skriver också: "Strategic and purposeful retrieval, however, is attention demanding and is impaired by an effortful competing task."
Vad är nu detta, "purposeful", kan man i stället för en slags agerande personlighet i ledarställning tänka sig att i stället ha en optimering av den totala frekvensfunktionen som den drivande kraften i skapandet av uppmärksamhet?
Som en funderare skulle jag vilja förslå att samvetet kan tänkas representera en dylik optimeringsfunktion. En harmonisökande funktion i den totala frekvensfunktionen? Själv undrar jag om den pre-frontala cortex verkligen kan räcka som "executive" det borde vara frågan om större delen av cortex.
Kommer ihåg en artikel i Scientific American som diskuterade en holistisk syn på minnet eftersom minnesförluster inte kunde ses på veteraner som förlorat stora delar av cortex. Det vill säga det är svårt att tro på teorier som lokaliserar våra minnen i cortex om de inte distribueras över hela ytan, och kanske även så. Neurokirurgen och forskaren Wilder Penfield, Nobelpristagaren John Eccles och Rupert Sheldrake är personer som inte tror att minnet är lokaliserat i cortex överhuvud taget.
Den känsla jag får av att läsa Cognition Brain and Consciousness är att man har svårt att lokalisera agerande ytor på cortex med hjälp av de non-invasiva genomlysningsteknikerna. Till och med avgränsningarna på Brocas och Wernickes areor ifrågasätts. Den mest använda metoden fMRI studerar ju händelser i tidsförloppen 0.1 till 10 sekunder. Missar man något viktigt i initiationen av händelserna? Börjar de över hela ytan?
Argumentet som boken Cognition, Brain and Consciousness använder sig av är att Clive Wearing, som 1985 fick en virus infektion som slog ut hans mediala temporalober (MTLs) och som därefter inte kan lära sig något nytt skulle kunna känna att något var fel med hans kognition, dvs detta skulle peka på existensen av en metakognition.
En dylik monitorfunktion har jag diskuterat tidigare men den borde bara vara en av många olika källor till kognitionen En som alla andra och en som ligger lite efter i tiden till de initierande programmen (se Benjamin Libet, Den Intimiderande Biologiska Roboten).
Man skriver också: "Strategic and purposeful retrieval, however, is attention demanding and is impaired by an effortful competing task."
Vad är nu detta, "purposeful", kan man i stället för en slags agerande personlighet i ledarställning tänka sig att i stället ha en optimering av den totala frekvensfunktionen som den drivande kraften i skapandet av uppmärksamhet?
Som en funderare skulle jag vilja förslå att samvetet kan tänkas representera en dylik optimeringsfunktion. En harmonisökande funktion i den totala frekvensfunktionen? Själv undrar jag om den pre-frontala cortex verkligen kan räcka som "executive" det borde vara frågan om större delen av cortex.
Kommer ihåg en artikel i Scientific American som diskuterade en holistisk syn på minnet eftersom minnesförluster inte kunde ses på veteraner som förlorat stora delar av cortex. Det vill säga det är svårt att tro på teorier som lokaliserar våra minnen i cortex om de inte distribueras över hela ytan, och kanske även så. Neurokirurgen och forskaren Wilder Penfield, Nobelpristagaren John Eccles och Rupert Sheldrake är personer som inte tror att minnet är lokaliserat i cortex överhuvud taget.
Den känsla jag får av att läsa Cognition Brain and Consciousness är att man har svårt att lokalisera agerande ytor på cortex med hjälp av de non-invasiva genomlysningsteknikerna. Till och med avgränsningarna på Brocas och Wernickes areor ifrågasätts. Den mest använda metoden fMRI studerar ju händelser i tidsförloppen 0.1 till 10 sekunder. Missar man något viktigt i initiationen av händelserna? Börjar de över hela ytan?
20071021
Dialog
Försöker ta detta med studiet av kontaktytan mellan vetenskap och religion seriöst och läser en liten introduktionskurs till ämnet skriven av John Polkinghorne, Science and Theology: An Introduction från 1998.
Hittade en lista av möjliga interaktioner mellan vetenskapen och teologin som den jag tidigare publicerat. En av grupperna var Dialog:
"Here there is a recognition that science and theology have things to say to each other about phenomena in which their interests overlap. Obvious examples of these boundary regimes are the history of the universe, the coming-to-be of life, the nature of the human person and the relationship between mind and body."
Jag är frestad att påstå att vad som förenar vetenskapen och teologin är förekomsten av de tre existenserna och deras genes.
Hittade en lista av möjliga interaktioner mellan vetenskapen och teologin som den jag tidigare publicerat. En av grupperna var Dialog:
"Here there is a recognition that science and theology have things to say to each other about phenomena in which their interests overlap. Obvious examples of these boundary regimes are the history of the universe, the coming-to-be of life, the nature of the human person and the relationship between mind and body."
Jag är frestad att påstå att vad som förenar vetenskapen och teologin är förekomsten av de tre existenserna och deras genes.
20071019
De pockar på uppmärksamheten
Tänkte spinna vidare lite på detta med Den Fria Viljan. Vår uppmärksamhet kan tas i anspråk av diverse sinnesintryck medan tänkandet har traditionellt förenats med en annan valör. Man skiljer på subjektiva och objektiva upplevelser.
Det finns också ett begrepp som Det Inre Ögat, dvs man likställer tänkandet med ett slags sinnesintryck. Detta inre öga pockar då på uppmärksamheten precis som de andra sinnesorgansystemen.
Detta skulle alltså betyda att en exekutiv funktion ej behövs och att det i stället finns en slags fokusering på det som för tillfället stimulerar intressantast--det mest originella. Detta representerar då vårt medvetande.
Den Fri Viljan och medvetandet blir då ett slags mått på skönhet som optimeras av individen.
Det finns också ett begrepp som Det Inre Ögat, dvs man likställer tänkandet med ett slags sinnesintryck. Detta inre öga pockar då på uppmärksamheten precis som de andra sinnesorgansystemen.
Detta skulle alltså betyda att en exekutiv funktion ej behövs och att det i stället finns en slags fokusering på det som för tillfället stimulerar intressantast--det mest originella. Detta representerar då vårt medvetande.
Den Fri Viljan och medvetandet blir då ett slags mått på skönhet som optimeras av individen.
Cognitive Neuroscience
Skaffade mig en lärobok i Kognitiv Neurovetenskap, Cognition, Brain and Consciousness: Introduction to Cognitive Neuroscience, 2007, eds. Bernard J. Baars and Nicole M. Gage. Tänkte se om det blir några förändringar i mina mentala bilder. De senaste årens non-invasiva hjärnundersökningar kanske har förändrat något?
Det kanske mest intressanta är att försöka förstå deras modell för hur hjärnan fungerar. De har en "Central Executive" funktion som levererar instruktioner till nyckelfunktionen "Working Storage". Enligt diagrammet tar inte "Central Executive" instruktioner från något annat område. En lokalisering i pre-frontala cortex anges för denna medan medvetandet ges en bredare lokalisation parietofrontalt.
Frågan är om en sådant topplokalisation som "Central Executive" verkligen finns eller om volontär uppmärksamhet i stället kommer spontant ur den totala funktionen. Jag får en känsla av att en dylik funktion, en "executive attention function", beskriven av M.I. Posner et al. 2005, är troligare. Där får de en lokalisation parietalt och pre-frontalt och en annan referens anger att många regioner kan ge "attentional selection", Holstege et al. 2004.
Boken varnar för att fastna i regressionen att det finns en central intelligens som i sin tur drivs av en central intelligens osv. samtidigt som deras översiktsdiagram är lite av den typen med en "Central executive" som inte får något input. Historien med Phineas Gage från 1848 visar att den pre-frontala cortex inte är nödvändigt för t.ex. intelligens. Mr Gage var en sprängare som fick en järnstång genom främre delen av ansiktet och pre-frontala cortex. Han överlevde, fick tillbaka de flesta av sina mentala funktioner men blev sedermera personlighetsförändrad och kunde inte fortsätta arbeta. Att placera en "Central executive" i pre-frontala cortex är tydligen något som inte helt överensstämmer med verkligheten.
Resultatet av en massa studier med non-invasiv imaging för att lokalisera mentala processer börjar ge en bild av att större delen av cortex verkar vara involverad i många av de högre funktionerna. Det kan ju tyckas att en Brodmann klassifikation med histologiskt definierade skillnader skulle har en motsvarighet i mentala funktioner. Så verkar ej vara fallet och vi träder tydligen nu in i en tid med ett holistiskt synsätt på hjärnans funktion. Det flesta av de stora slutsatserna från den non-invasiva tekniken bör vara dragna vid det här laget.
Vad är då Den Fria Viljan uttryckt i den kognitiva neurovetenskapens termer? Ett slags mentalt kräldjur som kryper omkring i hela hjärnan och vars uppmärksamhet kan vila här och där. Allt inom ett genetiskt determinerat program? Ett djur inuti ett djur? Om man på detta sätt bryter regressionen med intelligenta varelser som styr och i stället använder sig av en "crawler" får man då ett system som är mer determinerat? Vår uppmärksamhet vandrar från det ena till det andra men hur intelligent är denna vandring. Frigör man vandringen från de mer intelligenta processerna som tänkandet kan detta vara en förklaring.
Det kanske mest intressanta är att försöka förstå deras modell för hur hjärnan fungerar. De har en "Central Executive" funktion som levererar instruktioner till nyckelfunktionen "Working Storage". Enligt diagrammet tar inte "Central Executive" instruktioner från något annat område. En lokalisering i pre-frontala cortex anges för denna medan medvetandet ges en bredare lokalisation parietofrontalt.
Frågan är om en sådant topplokalisation som "Central Executive" verkligen finns eller om volontär uppmärksamhet i stället kommer spontant ur den totala funktionen. Jag får en känsla av att en dylik funktion, en "executive attention function", beskriven av M.I. Posner et al. 2005, är troligare. Där får de en lokalisation parietalt och pre-frontalt och en annan referens anger att många regioner kan ge "attentional selection", Holstege et al. 2004.
Boken varnar för att fastna i regressionen att det finns en central intelligens som i sin tur drivs av en central intelligens osv. samtidigt som deras översiktsdiagram är lite av den typen med en "Central executive" som inte får något input. Historien med Phineas Gage från 1848 visar att den pre-frontala cortex inte är nödvändigt för t.ex. intelligens. Mr Gage var en sprängare som fick en järnstång genom främre delen av ansiktet och pre-frontala cortex. Han överlevde, fick tillbaka de flesta av sina mentala funktioner men blev sedermera personlighetsförändrad och kunde inte fortsätta arbeta. Att placera en "Central executive" i pre-frontala cortex är tydligen något som inte helt överensstämmer med verkligheten.
Resultatet av en massa studier med non-invasiv imaging för att lokalisera mentala processer börjar ge en bild av att större delen av cortex verkar vara involverad i många av de högre funktionerna. Det kan ju tyckas att en Brodmann klassifikation med histologiskt definierade skillnader skulle har en motsvarighet i mentala funktioner. Så verkar ej vara fallet och vi träder tydligen nu in i en tid med ett holistiskt synsätt på hjärnans funktion. Det flesta av de stora slutsatserna från den non-invasiva tekniken bör vara dragna vid det här laget.
Vad är då Den Fria Viljan uttryckt i den kognitiva neurovetenskapens termer? Ett slags mentalt kräldjur som kryper omkring i hela hjärnan och vars uppmärksamhet kan vila här och där. Allt inom ett genetiskt determinerat program? Ett djur inuti ett djur? Om man på detta sätt bryter regressionen med intelligenta varelser som styr och i stället använder sig av en "crawler" får man då ett system som är mer determinerat? Vår uppmärksamhet vandrar från det ena till det andra men hur intelligent är denna vandring. Frigör man vandringen från de mer intelligenta processerna som tänkandet kan detta vara en förklaring.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
