Gp.se har idag en debattartikel, Satsa på utildning som exportnäring, som diskuterar möjligheten att utbilda för export. Artikeln knyter an till av mig tidigare diskuterade artiklar i SvD.se och The Economist.
2004 fanns 2.5m högskolestudenter som valt att studera utomlands i världen, 2025 kommer det att finnas 8m. Kan en större andel än den nuvarande halva procenten lockas till Sverige finns där potential för en utveckling av utbildningen.
Det finns tydligen inga belägg för att låga studiekostnader är bra för att locka hit studenter. Prestigen på utbildningen och marknadsföringen är viktigare hävdar författarna. Men det är väl kanske här skon klämmer. Hur skall man öka intresset för icke-EU medlemmar att utbilda sig i Sverige. Hur skall man öka marknadsandelen?
Det är alltså inte bara EU som är relativt sett mindre populärt än USA, Storbritannien och Australien som studieort utan Sverige är om möjligt ännu mindre populärt. Det måste vara angeläget att om möjligt isolera orsaker till detta låga intresse.
20071031
Naturlig selektion mot högre ordning
Läste i John Polkinghornes bok The Faith of a Physicist, sidan 17 om hur han förundras av det faktum att ordningen ökar under evolutionens gång. Jag är lika fascinerad och började fundera lite på frågan i min franska blogg, jeudi 25 octobre, 2007.
Z tar upp begreppet "slumpen" och frågar sig vad detta är. Z frågar sig om slumpen har något med Gud att göra. Kanske Bergsons élan vital.
Polkinghorne citerar Paul Davies illustrativt:
"there is nothing in neo-Darwinism which enables us to predict a long-term increase in complexity"
samt A. R. Wallace, Darwins medupptäckare av den naturliga selektionen:
"Natural selection could only have endowed savage man with a brain a little superior to an ape, whereas he actually possesses one little inferior to that of a philosopher."
Davies kallar effekten av den naturliga selektionen "the optimistic arrow of time" som verkar ske snarare än den "pessimistic arrow of the second law of thermodynamics".
Jag har tidigare spekulerat om skillnaden på optimism och pessimism och hävdat att optimismen är lite mer gudomlig i karaktären. Det goda mot det onda. Tillväxt mot nedbrytning.
Är slumpen kortsluten i evolutionen, i biologin? Faktum är att evolutionen startar med ett DNA, muterar det till synes i småbitar, men finner människan i andra änden några miljarder år senare. Man är kättare nuförtiden om man inte accepterar detta men hur i hela världen går det till?
Den naturliga selektionen sker via en högre överlevnad. Komplexiteten medför tydligen en högre överlevnad. Till en gräns? Högre överlevnad kanske snarare skall betecknas som att fylla en ny nisch. Bakterierna lever ju och frodas fortfarande och några humanpatogena M. tuberculosis-varianter är styggare än någonsin. Organismen Jordens biomassa har blivit mer och mer ordnad, komplicerad.
Vad är ordning, komplexitet?
Z tar upp begreppet "slumpen" och frågar sig vad detta är. Z frågar sig om slumpen har något med Gud att göra. Kanske Bergsons élan vital.
Polkinghorne citerar Paul Davies illustrativt:
"there is nothing in neo-Darwinism which enables us to predict a long-term increase in complexity"
samt A. R. Wallace, Darwins medupptäckare av den naturliga selektionen:
"Natural selection could only have endowed savage man with a brain a little superior to an ape, whereas he actually possesses one little inferior to that of a philosopher."
Davies kallar effekten av den naturliga selektionen "the optimistic arrow of time" som verkar ske snarare än den "pessimistic arrow of the second law of thermodynamics".
Jag har tidigare spekulerat om skillnaden på optimism och pessimism och hävdat att optimismen är lite mer gudomlig i karaktären. Det goda mot det onda. Tillväxt mot nedbrytning.
Är slumpen kortsluten i evolutionen, i biologin? Faktum är att evolutionen startar med ett DNA, muterar det till synes i småbitar, men finner människan i andra änden några miljarder år senare. Man är kättare nuförtiden om man inte accepterar detta men hur i hela världen går det till?
Den naturliga selektionen sker via en högre överlevnad. Komplexiteten medför tydligen en högre överlevnad. Till en gräns? Högre överlevnad kanske snarare skall betecknas som att fylla en ny nisch. Bakterierna lever ju och frodas fortfarande och några humanpatogena M. tuberculosis-varianter är styggare än någonsin. Organismen Jordens biomassa har blivit mer och mer ordnad, komplicerad.
Vad är ordning, komplexitet?
20071030
Min blogg-ett halvår eller snarare ett år
Nu har jag skrivit denna blogg i lite drygt ett halvår på svenska. Jag har också bloggat på franska (http://www.thurin.se/) i ungefär ett år. Meningen var att utreda idén om en kosmologi som innebär sekvensiella skapelser och tre olika existenser. Preliminärt fann jag belägg för detta. En summering finns på Tre existenser--en summering. Min franska blogg, Le Marais Mental, är närmast en dagbok som fungerar som vittnesmål samtidigt som jag övar mig på att skriva på franska.
Det visar sig att de intressanta problemen i denna kosmologi är de samma som de som diskuteras i forskningsfältet Vetenskap och Teologi: skapelsen av myllan dvs grundämnena, skapelsen av de biologiska livet samt skapelsen av den mänskliga själen. Med andra ord så har riktigt svåra vetenskapliga problem religiösa övertoner. Jag har därför initierat studier i detta område under ledning av referenser från hemsidan till American Scientific Affilliation (http://www.asa3.org/). En organisation som befrämjar vetenskap med ett kristet perspektiv. Med böcker som: The Language of God av Francis Collins, God's Universe av Owen Gingerich, Breaking the Spell av Daniel C. Dennett, The Faith of a Physicist och Science & Theology av John Polkinghorne, The Science of God av Alister E. McGrath, Coming to Peace with Science av Darrel R. Falk och Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary.
Teorin om tre existenser är förmodligen inte unik. Många har liknande idéer. En sådan är Robert Godwin med sin bok One Cosmos Under God. Den svagaste länken i teorin är att det skulle finnas en skapelse i steget till Homo sapiens. Genetiken talar ju emot detta men en av de svårförklarade fenomenen är tillkomsten av språket. Där verkar inte ha funnits tillräckligt med tid för dess evolution.
Jag har funnit lätt tillgänglig information om språkets biologi i läroböcker om Psykologi, Cognition och Steven Pinkers böcker The Language Instinct och The Stuff of Thought. Boken The First Word av Christine Kenneally och Noam Chomskys Language and Mind var också informativa. Ett intressant område är språkets relation till tänkandet. Det har varit svårt att finna relevant information till detta problem. Microcefala individer kan tala men samtidigt finns belägg för att tänkandet är intimt förknippat med språket.
Vad som gör en människa till det hon är är förstås ett fascinerande forskningsområde. Har just gått igenom en lärobok kallad Cognition, Brain and Consciousness för att få en känsla för var fältet Kognition, ett ungt forskningsfält, står. Boken är från 2007 och fokuserar på resultaten från icke-invasiva tekniker för genomlysning av hjärnan samt modellering av nervsystemet. Man påstår, kanske lite kaxigt, t.ex. att den nuvarande positionen för modellering av nervsystemet befinner sig där upptäckten av DNA strukturen stod 1953.
Projektet är nu moget för att konsolideras med översiktsartiklar i forskningslitteraturen. Samtidigt fortsätter jag att kommentera artiklar i The Economist, New York Times samt svenska nättidningar.
Det visar sig att de intressanta problemen i denna kosmologi är de samma som de som diskuteras i forskningsfältet Vetenskap och Teologi: skapelsen av myllan dvs grundämnena, skapelsen av de biologiska livet samt skapelsen av den mänskliga själen. Med andra ord så har riktigt svåra vetenskapliga problem religiösa övertoner. Jag har därför initierat studier i detta område under ledning av referenser från hemsidan till American Scientific Affilliation (http://www.asa3.org/). En organisation som befrämjar vetenskap med ett kristet perspektiv. Med böcker som: The Language of God av Francis Collins, God's Universe av Owen Gingerich, Breaking the Spell av Daniel C. Dennett, The Faith of a Physicist och Science & Theology av John Polkinghorne, The Science of God av Alister E. McGrath, Coming to Peace with Science av Darrel R. Falk och Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary.
Teorin om tre existenser är förmodligen inte unik. Många har liknande idéer. En sådan är Robert Godwin med sin bok One Cosmos Under God. Den svagaste länken i teorin är att det skulle finnas en skapelse i steget till Homo sapiens. Genetiken talar ju emot detta men en av de svårförklarade fenomenen är tillkomsten av språket. Där verkar inte ha funnits tillräckligt med tid för dess evolution.
Jag har funnit lätt tillgänglig information om språkets biologi i läroböcker om Psykologi, Cognition och Steven Pinkers böcker The Language Instinct och The Stuff of Thought. Boken The First Word av Christine Kenneally och Noam Chomskys Language and Mind var också informativa. Ett intressant område är språkets relation till tänkandet. Det har varit svårt att finna relevant information till detta problem. Microcefala individer kan tala men samtidigt finns belägg för att tänkandet är intimt förknippat med språket.
Vad som gör en människa till det hon är är förstås ett fascinerande forskningsområde. Har just gått igenom en lärobok kallad Cognition, Brain and Consciousness för att få en känsla för var fältet Kognition, ett ungt forskningsfält, står. Boken är från 2007 och fokuserar på resultaten från icke-invasiva tekniker för genomlysning av hjärnan samt modellering av nervsystemet. Man påstår, kanske lite kaxigt, t.ex. att den nuvarande positionen för modellering av nervsystemet befinner sig där upptäckten av DNA strukturen stod 1953.
Projektet är nu moget för att konsolideras med översiktsartiklar i forskningslitteraturen. Samtidigt fortsätter jag att kommentera artiklar i The Economist, New York Times samt svenska nättidningar.
20071029
Vad är den strukturella basen för de avancerade funktionerna i hjärnan?
Boken Cognition... har ett kapitel som handlar om nervsystemets utveckling. Två detaljer ger en intressant utblick.
Rakic (1988) lade fram en teori: Specification of cerebral cortical areas, Science, 241, 4862, 170-176, som diskuterar hur cortex hos däggdjur bildas genom att kolonner av celler växer ut från ett proliferativt cell-lager längs en fiber på radiella gliaceller. Det blir c:a 100 celler per kolonn och hela ytan på cortex består av sådana kolonner bredvid varandra.
Arterna skiljer sig nu mellan hur många kolonner som bildas, dvs hur många delningar som cellerna i det proliferativa lagret utför. Det är inte allt för svårt att tänka sig att en mutation kan förändra antalet delningar och därmed ytan på cortex, där tjockleken däremot är ganska konstant.
Den andra detaljen som är intressant är att barn som föds med missbildningar eller skador på vänstra sidans cortex över områdena som processar språket i princip är ikapp i utvecklingen vid c:a fem års ålder även om de missar de vanliga milstolparna i utvecklingen. Detta betyder att andra delar av cortex kan ta över och utföra funktionen nästan lika bra. Detta betyder ju att Brocas och Wernickes ytor inte har genetiskt determinerade celler för språkbruk. Ett problem för Brodmanns klassificering på histologiska kriterier.
Man skulle då kunna dra slutsatsen att en ytförstoring av cortex skulle medföra att densamma genast skulle tas i bruk av de mest initiativrika neuronen, hur de nu är uppkopplade och att drivkraften verkar komma från sinnesorganen--nervus acusticus i detta fall. Frågan är varför hjärnan har den storlek den har idag? Det finns hjärnor på bara 1000cc (1350cc är normalt) från intelligenta personer så den ungefärliga storleken verkar inte ha någon betydelse.
Vad är det då som är viktigt? Uppkopplingen? Där finns få belägg från cortex konstruktion. Kablarna till den prefrontala cortex? Hur mycket skiljer de sig från schimpansens med nästan identisk embryonal utveckling? Miljön är viktig för utvecklingen av nervsystemet med en förstoring av dendritträdet, ökning av synapstätheten och myelinisering men hur mycket skiljer den sig från schimpansens?
Ett mysterium!
Rakic (1988) lade fram en teori: Specification of cerebral cortical areas, Science, 241, 4862, 170-176, som diskuterar hur cortex hos däggdjur bildas genom att kolonner av celler växer ut från ett proliferativt cell-lager längs en fiber på radiella gliaceller. Det blir c:a 100 celler per kolonn och hela ytan på cortex består av sådana kolonner bredvid varandra.
Arterna skiljer sig nu mellan hur många kolonner som bildas, dvs hur många delningar som cellerna i det proliferativa lagret utför. Det är inte allt för svårt att tänka sig att en mutation kan förändra antalet delningar och därmed ytan på cortex, där tjockleken däremot är ganska konstant.
Den andra detaljen som är intressant är att barn som föds med missbildningar eller skador på vänstra sidans cortex över områdena som processar språket i princip är ikapp i utvecklingen vid c:a fem års ålder även om de missar de vanliga milstolparna i utvecklingen. Detta betyder att andra delar av cortex kan ta över och utföra funktionen nästan lika bra. Detta betyder ju att Brocas och Wernickes ytor inte har genetiskt determinerade celler för språkbruk. Ett problem för Brodmanns klassificering på histologiska kriterier.
Man skulle då kunna dra slutsatsen att en ytförstoring av cortex skulle medföra att densamma genast skulle tas i bruk av de mest initiativrika neuronen, hur de nu är uppkopplade och att drivkraften verkar komma från sinnesorganen--nervus acusticus i detta fall. Frågan är varför hjärnan har den storlek den har idag? Det finns hjärnor på bara 1000cc (1350cc är normalt) från intelligenta personer så den ungefärliga storleken verkar inte ha någon betydelse.
Vad är det då som är viktigt? Uppkopplingen? Där finns få belägg från cortex konstruktion. Kablarna till den prefrontala cortex? Hur mycket skiljer de sig från schimpansens med nästan identisk embryonal utveckling? Miljön är viktig för utvecklingen av nervsystemet med en förstoring av dendritträdet, ökning av synapstätheten och myelinisering men hur mycket skiljer den sig från schimpansens?
Ett mysterium!
20071027
Ytterligare en obekväm sanning?
Härom helgen skrev jag ett inlägg--Grundforskningspolitik--som jag pingade på SvD.se angående två artiklar som behandlade en föreslagen ökning av monetära medel till forskningen från EU.
Man får känslan att en stor satsning för att öka intresset för naturvetenskaplig forskning är på gång.
The Economist, October 27th, 2007, sidan 38 har en artikel kallad "Not the ace in the pack". Man syftar på de nya "blå kortet" för immigration. EU håller på att förlora i konkurrensen om att attrahera talang från olika delar av världen.
Frågan är varför så få skickliga ingenjörer, tekniker och doktorer knackar på EUs dörr? Relativt sett.
Bara 1.7% av EUs anställda befolkning är utifrån. Eftersom det bara är fråga om 70000 individer måste de vara frågan om de högutbildade, totalt 4.1m av EUs dryga halva miljard. Detta skall jämföras med lite drygt 3% för USA, mer än 7% för Canada och nästan 10% för Australien.
Det måste betecknas som intressant att nästan dubbelt så många i denna kategori väljer att arbeta i USA före EU. Artikelförfattaren tror inte man kommer att komma ifatt USA med deras "gröna kort" (tydligen rosa nuförtiden).
Det går att beteckna ovanstående informationen som ett delsvar på min fråga härom helgen. De för forskning och utveckling betydelsefulla individerna verkar inte trivas lika i bra Europa som i USA, Canada och Australien. Kan språket vara den enklaste faktorn eller finns det flera orsaker?
Att höja budgeten för forskningen samtidigt som man förenklar immigrationen kommer förhoppningsvis att ha önskade effekter. En debatt om orsaken till situationen kan kanske väcka ett allmänt intresse för denna viktiga fråga.
Man får känslan att en stor satsning för att öka intresset för naturvetenskaplig forskning är på gång.
The Economist, October 27th, 2007, sidan 38 har en artikel kallad "Not the ace in the pack". Man syftar på de nya "blå kortet" för immigration. EU håller på att förlora i konkurrensen om att attrahera talang från olika delar av världen.
Frågan är varför så få skickliga ingenjörer, tekniker och doktorer knackar på EUs dörr? Relativt sett.
Bara 1.7% av EUs anställda befolkning är utifrån. Eftersom det bara är fråga om 70000 individer måste de vara frågan om de högutbildade, totalt 4.1m av EUs dryga halva miljard. Detta skall jämföras med lite drygt 3% för USA, mer än 7% för Canada och nästan 10% för Australien.
Det måste betecknas som intressant att nästan dubbelt så många i denna kategori väljer att arbeta i USA före EU. Artikelförfattaren tror inte man kommer att komma ifatt USA med deras "gröna kort" (tydligen rosa nuförtiden).
Det går att beteckna ovanstående informationen som ett delsvar på min fråga härom helgen. De för forskning och utveckling betydelsefulla individerna verkar inte trivas lika i bra Europa som i USA, Canada och Australien. Kan språket vara den enklaste faktorn eller finns det flera orsaker?
Att höja budgeten för forskningen samtidigt som man förenklar immigrationen kommer förhoppningsvis att ha önskade effekter. En debatt om orsaken till situationen kan kanske väcka ett allmänt intresse för denna viktiga fråga.
20071025
Den "treeniga hjärnan"
Den treeniga Guden är ju bekant för många men nu verkar människan ha fått en motsvarighet nämligen den treeniga hjärnan enligt Paul MacLean, 1990. Boken Cognition, Brain and Consciousness, 2007, diskuterar denna skapelse som består av Reptilhjärnan, Däggdjurshjärnan samt Primathjärnan.
Personligen tycker jag att jämförelsen haltar, Fadern, en reptil? och Sonen ett djur? samt en högre funktion som förenar de två. Skulle föredra namnet Den Evolutionära Hjärnan eller något liknande i stället.
Tanken är åtminstone evolutionär. Reptilhjärnan är den äldsta delen och står för repetitiva instinktiva beteenden. I vårt fall t.ex. kontrollen av andningen och balansen. Man bör dock notera att den är fullt aktiv och att t.ex. andningen kan modifieras cortikalt men inte undertryckas totalt.
Däggdjurshjärnan består av det limbiska systemet som bland annat består av amygdala, hippocampus och nucleus accumbens. Den första är involverad i vårt emotionella liv. Den andra i inlärning av deklarativa minnen, dvs de semantiska och de episodiska. Nucleus accumbens påverkas av substanser som amfetamin och kokain och är en viktig del av vårt belöningssystem.
Primathjärnan besår av cortex och av de basala ganglierna som växt mycket relativt däggdjuren hos primater.
Jag spekulerade i en modell där arbetsminnet tjänar som central för cognitiv influens från de olika funktionerna. Cognition... kallar detta för "executive" funktion. Hur integrerar man denna cortikala funktion med den kanske mest intressanta delen av däggdjurshjärnan nämligen sökandefunktionen. Däggdjurets fria vilja.
Enligt Jaak Panksepp, 1998, så kan de medfödda, genetisktbetingade, emotionella systemen i hjärnan karakteriseras som: 1) "Seeking"; 2) "Fear"; 3) "Rage"; och 4) "Panic". #1, dvs sökandefunktionen är det system som gör däggdjur nyfikna på omvärlden och som driver ett mål-sökande beteende mot mål som mat, skydd och sex. Representeras detta sökande av ett däggdjur intuti ett mänskligt djur eller hur samverkar primathjärnan med däggdjurshjärnan?
Med andra ord, kan man lägga till några kategorier till sökandets lista som mat, skydd, sex, abstrakta tankar, språk och avancerade minnen. Där själva växelstationen fortfarande är lokaliserad i däggdjurshjärnan eller bör man ta arbetsminnet i primathjärnan som fast punkt i tillvaron med en lista som däggdjursbehov, abstrakta tankar, språk, avancerade minnen?
Viktigt i sökfunktionen är det så kallade belöninngssystemet och tydligen svarar neuronen bättre på en anticiperad belöning än på själva belöningen. Belöningssystemen är starka saker. Råttor kan elektriskt självstimulera sig i detsamma upp till 2000 gånger i timman och välja självstimulering över föda till gränsen till att svälta ihjäl. Råttors cortex är dock mindre än vår!?
Cognition... ger nog inte ett tydligt svar på denna viktiga fråga men vad tror Ni?
Personligen tycker jag att jämförelsen haltar, Fadern, en reptil? och Sonen ett djur? samt en högre funktion som förenar de två. Skulle föredra namnet Den Evolutionära Hjärnan eller något liknande i stället.
Tanken är åtminstone evolutionär. Reptilhjärnan är den äldsta delen och står för repetitiva instinktiva beteenden. I vårt fall t.ex. kontrollen av andningen och balansen. Man bör dock notera att den är fullt aktiv och att t.ex. andningen kan modifieras cortikalt men inte undertryckas totalt.
Däggdjurshjärnan består av det limbiska systemet som bland annat består av amygdala, hippocampus och nucleus accumbens. Den första är involverad i vårt emotionella liv. Den andra i inlärning av deklarativa minnen, dvs de semantiska och de episodiska. Nucleus accumbens påverkas av substanser som amfetamin och kokain och är en viktig del av vårt belöningssystem.
Primathjärnan besår av cortex och av de basala ganglierna som växt mycket relativt däggdjuren hos primater.
Jag spekulerade i en modell där arbetsminnet tjänar som central för cognitiv influens från de olika funktionerna. Cognition... kallar detta för "executive" funktion. Hur integrerar man denna cortikala funktion med den kanske mest intressanta delen av däggdjurshjärnan nämligen sökandefunktionen. Däggdjurets fria vilja.
Enligt Jaak Panksepp, 1998, så kan de medfödda, genetisktbetingade, emotionella systemen i hjärnan karakteriseras som: 1) "Seeking"; 2) "Fear"; 3) "Rage"; och 4) "Panic". #1, dvs sökandefunktionen är det system som gör däggdjur nyfikna på omvärlden och som driver ett mål-sökande beteende mot mål som mat, skydd och sex. Representeras detta sökande av ett däggdjur intuti ett mänskligt djur eller hur samverkar primathjärnan med däggdjurshjärnan?
Med andra ord, kan man lägga till några kategorier till sökandets lista som mat, skydd, sex, abstrakta tankar, språk och avancerade minnen. Där själva växelstationen fortfarande är lokaliserad i däggdjurshjärnan eller bör man ta arbetsminnet i primathjärnan som fast punkt i tillvaron med en lista som däggdjursbehov, abstrakta tankar, språk, avancerade minnen?
Viktigt i sökfunktionen är det så kallade belöninngssystemet och tydligen svarar neuronen bättre på en anticiperad belöning än på själva belöningen. Belöningssystemen är starka saker. Råttor kan elektriskt självstimulera sig i detsamma upp till 2000 gånger i timman och välja självstimulering över föda till gränsen till att svälta ihjäl. Råttors cortex är dock mindre än vår!?
Cognition... ger nog inte ett tydligt svar på denna viktiga fråga men vad tror Ni?
20071023
Metakognition--finns det?
Snubblade över ett nytt begrepp nyligen nämligen "metacognition". Metakognition definieras som att känna vår egen kognition och samtidigt kunna använda oss av denna kunskap. Vad är då "kognition". Wikipedia informerar att detta är ett luddigt begrepp. Själv definierar jag det som att vara den totala perceptionen, sensorik, minnesåtergivning och tänkande som föds in i arbetsminnet (se kommentar lundi 22 octobre 2007).
Argumentet som boken Cognition, Brain and Consciousness använder sig av är att Clive Wearing, som 1985 fick en virus infektion som slog ut hans mediala temporalober (MTLs) och som därefter inte kan lära sig något nytt skulle kunna känna att något var fel med hans kognition, dvs detta skulle peka på existensen av en metakognition.
En dylik monitorfunktion har jag diskuterat tidigare men den borde bara vara en av många olika källor till kognitionen En som alla andra och en som ligger lite efter i tiden till de initierande programmen (se Benjamin Libet, Den Intimiderande Biologiska Roboten).
Man skriver också: "Strategic and purposeful retrieval, however, is attention demanding and is impaired by an effortful competing task."
Vad är nu detta, "purposeful", kan man i stället för en slags agerande personlighet i ledarställning tänka sig att i stället ha en optimering av den totala frekvensfunktionen som den drivande kraften i skapandet av uppmärksamhet?
Som en funderare skulle jag vilja förslå att samvetet kan tänkas representera en dylik optimeringsfunktion. En harmonisökande funktion i den totala frekvensfunktionen? Själv undrar jag om den pre-frontala cortex verkligen kan räcka som "executive" det borde vara frågan om större delen av cortex.
Kommer ihåg en artikel i Scientific American som diskuterade en holistisk syn på minnet eftersom minnesförluster inte kunde ses på veteraner som förlorat stora delar av cortex. Det vill säga det är svårt att tro på teorier som lokaliserar våra minnen i cortex om de inte distribueras över hela ytan, och kanske även så. Neurokirurgen och forskaren Wilder Penfield, Nobelpristagaren John Eccles och Rupert Sheldrake är personer som inte tror att minnet är lokaliserat i cortex överhuvud taget.
Den känsla jag får av att läsa Cognition Brain and Consciousness är att man har svårt att lokalisera agerande ytor på cortex med hjälp av de non-invasiva genomlysningsteknikerna. Till och med avgränsningarna på Brocas och Wernickes areor ifrågasätts. Den mest använda metoden fMRI studerar ju händelser i tidsförloppen 0.1 till 10 sekunder. Missar man något viktigt i initiationen av händelserna? Börjar de över hela ytan?
Argumentet som boken Cognition, Brain and Consciousness använder sig av är att Clive Wearing, som 1985 fick en virus infektion som slog ut hans mediala temporalober (MTLs) och som därefter inte kan lära sig något nytt skulle kunna känna att något var fel med hans kognition, dvs detta skulle peka på existensen av en metakognition.
En dylik monitorfunktion har jag diskuterat tidigare men den borde bara vara en av många olika källor till kognitionen En som alla andra och en som ligger lite efter i tiden till de initierande programmen (se Benjamin Libet, Den Intimiderande Biologiska Roboten).
Man skriver också: "Strategic and purposeful retrieval, however, is attention demanding and is impaired by an effortful competing task."
Vad är nu detta, "purposeful", kan man i stället för en slags agerande personlighet i ledarställning tänka sig att i stället ha en optimering av den totala frekvensfunktionen som den drivande kraften i skapandet av uppmärksamhet?
Som en funderare skulle jag vilja förslå att samvetet kan tänkas representera en dylik optimeringsfunktion. En harmonisökande funktion i den totala frekvensfunktionen? Själv undrar jag om den pre-frontala cortex verkligen kan räcka som "executive" det borde vara frågan om större delen av cortex.
Kommer ihåg en artikel i Scientific American som diskuterade en holistisk syn på minnet eftersom minnesförluster inte kunde ses på veteraner som förlorat stora delar av cortex. Det vill säga det är svårt att tro på teorier som lokaliserar våra minnen i cortex om de inte distribueras över hela ytan, och kanske även så. Neurokirurgen och forskaren Wilder Penfield, Nobelpristagaren John Eccles och Rupert Sheldrake är personer som inte tror att minnet är lokaliserat i cortex överhuvud taget.
Den känsla jag får av att läsa Cognition Brain and Consciousness är att man har svårt att lokalisera agerande ytor på cortex med hjälp av de non-invasiva genomlysningsteknikerna. Till och med avgränsningarna på Brocas och Wernickes areor ifrågasätts. Den mest använda metoden fMRI studerar ju händelser i tidsförloppen 0.1 till 10 sekunder. Missar man något viktigt i initiationen av händelserna? Börjar de över hela ytan?
20071021
Dialog
Försöker ta detta med studiet av kontaktytan mellan vetenskap och religion seriöst och läser en liten introduktionskurs till ämnet skriven av John Polkinghorne, Science and Theology: An Introduction från 1998.
Hittade en lista av möjliga interaktioner mellan vetenskapen och teologin som den jag tidigare publicerat. En av grupperna var Dialog:
"Here there is a recognition that science and theology have things to say to each other about phenomena in which their interests overlap. Obvious examples of these boundary regimes are the history of the universe, the coming-to-be of life, the nature of the human person and the relationship between mind and body."
Jag är frestad att påstå att vad som förenar vetenskapen och teologin är förekomsten av de tre existenserna och deras genes.
Hittade en lista av möjliga interaktioner mellan vetenskapen och teologin som den jag tidigare publicerat. En av grupperna var Dialog:
"Here there is a recognition that science and theology have things to say to each other about phenomena in which their interests overlap. Obvious examples of these boundary regimes are the history of the universe, the coming-to-be of life, the nature of the human person and the relationship between mind and body."
Jag är frestad att påstå att vad som förenar vetenskapen och teologin är förekomsten av de tre existenserna och deras genes.
20071019
De pockar på uppmärksamheten
Tänkte spinna vidare lite på detta med Den Fria Viljan. Vår uppmärksamhet kan tas i anspråk av diverse sinnesintryck medan tänkandet har traditionellt förenats med en annan valör. Man skiljer på subjektiva och objektiva upplevelser.
Det finns också ett begrepp som Det Inre Ögat, dvs man likställer tänkandet med ett slags sinnesintryck. Detta inre öga pockar då på uppmärksamheten precis som de andra sinnesorgansystemen.
Detta skulle alltså betyda att en exekutiv funktion ej behövs och att det i stället finns en slags fokusering på det som för tillfället stimulerar intressantast--det mest originella. Detta representerar då vårt medvetande.
Den Fri Viljan och medvetandet blir då ett slags mått på skönhet som optimeras av individen.
Det finns också ett begrepp som Det Inre Ögat, dvs man likställer tänkandet med ett slags sinnesintryck. Detta inre öga pockar då på uppmärksamheten precis som de andra sinnesorgansystemen.
Detta skulle alltså betyda att en exekutiv funktion ej behövs och att det i stället finns en slags fokusering på det som för tillfället stimulerar intressantast--det mest originella. Detta representerar då vårt medvetande.
Den Fri Viljan och medvetandet blir då ett slags mått på skönhet som optimeras av individen.
Cognitive Neuroscience
Skaffade mig en lärobok i Kognitiv Neurovetenskap, Cognition, Brain and Consciousness: Introduction to Cognitive Neuroscience, 2007, eds. Bernard J. Baars and Nicole M. Gage. Tänkte se om det blir några förändringar i mina mentala bilder. De senaste årens non-invasiva hjärnundersökningar kanske har förändrat något?
Det kanske mest intressanta är att försöka förstå deras modell för hur hjärnan fungerar. De har en "Central Executive" funktion som levererar instruktioner till nyckelfunktionen "Working Storage". Enligt diagrammet tar inte "Central Executive" instruktioner från något annat område. En lokalisering i pre-frontala cortex anges för denna medan medvetandet ges en bredare lokalisation parietofrontalt.
Frågan är om en sådant topplokalisation som "Central Executive" verkligen finns eller om volontär uppmärksamhet i stället kommer spontant ur den totala funktionen. Jag får en känsla av att en dylik funktion, en "executive attention function", beskriven av M.I. Posner et al. 2005, är troligare. Där får de en lokalisation parietalt och pre-frontalt och en annan referens anger att många regioner kan ge "attentional selection", Holstege et al. 2004.
Boken varnar för att fastna i regressionen att det finns en central intelligens som i sin tur drivs av en central intelligens osv. samtidigt som deras översiktsdiagram är lite av den typen med en "Central executive" som inte får något input. Historien med Phineas Gage från 1848 visar att den pre-frontala cortex inte är nödvändigt för t.ex. intelligens. Mr Gage var en sprängare som fick en järnstång genom främre delen av ansiktet och pre-frontala cortex. Han överlevde, fick tillbaka de flesta av sina mentala funktioner men blev sedermera personlighetsförändrad och kunde inte fortsätta arbeta. Att placera en "Central executive" i pre-frontala cortex är tydligen något som inte helt överensstämmer med verkligheten.
Resultatet av en massa studier med non-invasiv imaging för att lokalisera mentala processer börjar ge en bild av att större delen av cortex verkar vara involverad i många av de högre funktionerna. Det kan ju tyckas att en Brodmann klassifikation med histologiskt definierade skillnader skulle har en motsvarighet i mentala funktioner. Så verkar ej vara fallet och vi träder tydligen nu in i en tid med ett holistiskt synsätt på hjärnans funktion. Det flesta av de stora slutsatserna från den non-invasiva tekniken bör vara dragna vid det här laget.
Vad är då Den Fria Viljan uttryckt i den kognitiva neurovetenskapens termer? Ett slags mentalt kräldjur som kryper omkring i hela hjärnan och vars uppmärksamhet kan vila här och där. Allt inom ett genetiskt determinerat program? Ett djur inuti ett djur? Om man på detta sätt bryter regressionen med intelligenta varelser som styr och i stället använder sig av en "crawler" får man då ett system som är mer determinerat? Vår uppmärksamhet vandrar från det ena till det andra men hur intelligent är denna vandring. Frigör man vandringen från de mer intelligenta processerna som tänkandet kan detta vara en förklaring.
Det kanske mest intressanta är att försöka förstå deras modell för hur hjärnan fungerar. De har en "Central Executive" funktion som levererar instruktioner till nyckelfunktionen "Working Storage". Enligt diagrammet tar inte "Central Executive" instruktioner från något annat område. En lokalisering i pre-frontala cortex anges för denna medan medvetandet ges en bredare lokalisation parietofrontalt.
Frågan är om en sådant topplokalisation som "Central Executive" verkligen finns eller om volontär uppmärksamhet i stället kommer spontant ur den totala funktionen. Jag får en känsla av att en dylik funktion, en "executive attention function", beskriven av M.I. Posner et al. 2005, är troligare. Där får de en lokalisation parietalt och pre-frontalt och en annan referens anger att många regioner kan ge "attentional selection", Holstege et al. 2004.
Boken varnar för att fastna i regressionen att det finns en central intelligens som i sin tur drivs av en central intelligens osv. samtidigt som deras översiktsdiagram är lite av den typen med en "Central executive" som inte får något input. Historien med Phineas Gage från 1848 visar att den pre-frontala cortex inte är nödvändigt för t.ex. intelligens. Mr Gage var en sprängare som fick en järnstång genom främre delen av ansiktet och pre-frontala cortex. Han överlevde, fick tillbaka de flesta av sina mentala funktioner men blev sedermera personlighetsförändrad och kunde inte fortsätta arbeta. Att placera en "Central executive" i pre-frontala cortex är tydligen något som inte helt överensstämmer med verkligheten.
Resultatet av en massa studier med non-invasiv imaging för att lokalisera mentala processer börjar ge en bild av att större delen av cortex verkar vara involverad i många av de högre funktionerna. Det kan ju tyckas att en Brodmann klassifikation med histologiskt definierade skillnader skulle har en motsvarighet i mentala funktioner. Så verkar ej vara fallet och vi träder tydligen nu in i en tid med ett holistiskt synsätt på hjärnans funktion. Det flesta av de stora slutsatserna från den non-invasiva tekniken bör vara dragna vid det här laget.
Vad är då Den Fria Viljan uttryckt i den kognitiva neurovetenskapens termer? Ett slags mentalt kräldjur som kryper omkring i hela hjärnan och vars uppmärksamhet kan vila här och där. Allt inom ett genetiskt determinerat program? Ett djur inuti ett djur? Om man på detta sätt bryter regressionen med intelligenta varelser som styr och i stället använder sig av en "crawler" får man då ett system som är mer determinerat? Vår uppmärksamhet vandrar från det ena till det andra men hur intelligent är denna vandring. Frigör man vandringen från de mer intelligenta processerna som tänkandet kan detta vara en förklaring.
20071018
Mellan två världsbilder
I boken Coming to Peace with Science: Bridging the Worlds Between Faith and Biology från 2004, ger Darrel R. Falk, en biologiprofessor, ett recept för att kunna leva i två världar samtidigt.
Ett citat poängterar ett kanske intressant fenomen:
"I have already alluded to the frustration I sensed during those days when I had one foot in the world of Christianity and the other in a world of secular knowledge. At that early stage of my life I thought that if I ever immersed myself in biological knowledge I would quickly slide down the slippery slope to agnosticism. It is largely because of this (I hesitate to admit) that my original plan was to immerse myself in what I naively considered to be the more innocuous subjects of chemistry and physics. I did not want to live life in confusion, and it seemed to me that those sciences would not confound my spiritual instincts".
Kan det ligga något i detta som skulle förklara varför det verkar vara fler naturvetenskapliga kristna forskare i ämnena fysik och matematik än i biologi? Eller är det bara att jag fått tag på ett skevt urval av personer? Jag har funnit John Polkinghorne och Alister E. McGrath båda präster och vetenskapsmän samt Georges-Henri Lemaître (1894-1966), en Belgisk katolsk präst tillika astronom som var den första att förutspå the Big Bang matematiskt.
Ett citat poängterar ett kanske intressant fenomen:
"I have already alluded to the frustration I sensed during those days when I had one foot in the world of Christianity and the other in a world of secular knowledge. At that early stage of my life I thought that if I ever immersed myself in biological knowledge I would quickly slide down the slippery slope to agnosticism. It is largely because of this (I hesitate to admit) that my original plan was to immerse myself in what I naively considered to be the more innocuous subjects of chemistry and physics. I did not want to live life in confusion, and it seemed to me that those sciences would not confound my spiritual instincts".
Kan det ligga något i detta som skulle förklara varför det verkar vara fler naturvetenskapliga kristna forskare i ämnena fysik och matematik än i biologi? Eller är det bara att jag fått tag på ett skevt urval av personer? Jag har funnit John Polkinghorne och Alister E. McGrath båda präster och vetenskapsmän samt Georges-Henri Lemaître (1894-1966), en Belgisk katolsk präst tillika astronom som var den första att förutspå the Big Bang matematiskt.
20071014
Grundforskningspolitik
Två artiklar i SvD.se i helgen som avhandlar grundforskningspolitik förvånar och är värda en kommentar. Den första är från näringslivsrepresentanter och den andra från forskare.
Tydligen har investeringarna i grundforskning halkat efter under lång tid men man har ingen förklaring till varför detta har skett. Är det som den gamle amerikanske presidenten Jefferson sade: "science is to important for political trickery"? Nu ber man opolitiskt i vart fall regeringen om hjälp.
Båda representanterna anför ett EU mål på 1% av BNP som en av orsakerna till behovet. Det gäller nu att inte halka efter andra länder. För några år sedan fanns där en artikel i den Franska dagstidningen LeMonde av Romano Prodi, då arbetandes som president inom EU kommissionen (1999-2004), där ett katastrofscenario målades upp.
Japan och USA hade 9 respektive 8 forskare per 1000 industriarbetare medan EU hade endast 5/1000. Jag frågar mig om denna rapport ligger bakom EUs 1% mål? Frågan är i vilket fall om pengar kommer att stimulera blivande forskare till professionen eller om andra mer subtila fenomen sker i Europa som gör att intresset har minskat relativt USA och Japan. Man efterlyser nya visioner för ungdomarna som skall locka dem till kallet forskningen.
För den oinvigde ser det ut att vara frågan om krav som är närmast revolutionära. Man yrkar på en fyra gångers höjning av anslaget till Vetenskapsrådet, den instans som fördelar forskningsanslag till grundforskningen.
Dock är det bristande grundforskningsresurserna inget nytt. För 10-20 år sedan tvingades ju Astra börja rekrytera forskare utomlands och därmed flytta denna sysselsättning till där människorna fanns.
En sådan utveckling talar ju i stället för att man borde satsa pengar på att entusiasmera svenska ungdomar i en förberedande skolform av toppkvalitet för en senare forskargärning utomlands som sedan indirekt betalar tillbaka till Sverige med kontakter och i utlandet utbildade spetskompetenspersoner, snarare än att försöka hålla grundforskningen igång i Sverige.
De två artiklarna får mig att ställa frågan, har Sverige blivit en förort till USA och de stora forskningscentra i Europa forskningsmässigt sett? Är de efterfrågade anslagsökningarna en sista dödsryckning eller legitima krav?
Tydligen har investeringarna i grundforskning halkat efter under lång tid men man har ingen förklaring till varför detta har skett. Är det som den gamle amerikanske presidenten Jefferson sade: "science is to important for political trickery"? Nu ber man opolitiskt i vart fall regeringen om hjälp.
Båda representanterna anför ett EU mål på 1% av BNP som en av orsakerna till behovet. Det gäller nu att inte halka efter andra länder. För några år sedan fanns där en artikel i den Franska dagstidningen LeMonde av Romano Prodi, då arbetandes som president inom EU kommissionen (1999-2004), där ett katastrofscenario målades upp.
Japan och USA hade 9 respektive 8 forskare per 1000 industriarbetare medan EU hade endast 5/1000. Jag frågar mig om denna rapport ligger bakom EUs 1% mål? Frågan är i vilket fall om pengar kommer att stimulera blivande forskare till professionen eller om andra mer subtila fenomen sker i Europa som gör att intresset har minskat relativt USA och Japan. Man efterlyser nya visioner för ungdomarna som skall locka dem till kallet forskningen.
För den oinvigde ser det ut att vara frågan om krav som är närmast revolutionära. Man yrkar på en fyra gångers höjning av anslaget till Vetenskapsrådet, den instans som fördelar forskningsanslag till grundforskningen.
Dock är det bristande grundforskningsresurserna inget nytt. För 10-20 år sedan tvingades ju Astra börja rekrytera forskare utomlands och därmed flytta denna sysselsättning till där människorna fanns.
En sådan utveckling talar ju i stället för att man borde satsa pengar på att entusiasmera svenska ungdomar i en förberedande skolform av toppkvalitet för en senare forskargärning utomlands som sedan indirekt betalar tillbaka till Sverige med kontakter och i utlandet utbildade spetskompetenspersoner, snarare än att försöka hålla grundforskningen igång i Sverige.
De två artiklarna får mig att ställa frågan, har Sverige blivit en förort till USA och de stora forskningscentra i Europa forskningsmässigt sett? Är de efterfrågade anslagsökningarna en sista dödsryckning eller legitima krav?
20071013
Vänskap lönar sig
Anders Piltz, professor i latin i Lund och präst i dominikanordern, har börjat en krönika i Göteborgs-Posten på namnsektionen i första delen. Får inte fram den på gp.se.
Den 13 oktober 2007, G-P sidan 59, undrar Dr. Piltz om relationer i modern tid lider av samma problem som slit-och släng mentaliteten i den så kallade konsumismen. Internet skulle vara boven i dramat där Dr. Piltz tror att relationer enklare skapas än annorstädes och där man skulle frestas att söka nya relationer vid upptänkt skavank snarare än lappa ihop en skadad relation.
Dr. Piltz bygger sitt slit-och-släng argument från att IKEA skulle representera detta vilket jag betecknar som ett fult påhopp på ett framgångsrikt svenskt företag vars företagsidé snarare är att leverera kvalitetsmöbler till ett lågt pris. Många har inte råd att köpa möbler annat än på IKEA.
I ordet "konsumismen" ligger väl att man skulle kunna tänka sig att köpa mindre "onödiga" saker men samtidigt är ju den ekonomiska modell som ligger till grunden för den Västerländska civilisationen förutsättningen även för vår akademiska position och för all lärdom som ackumulerats i våra böcker.
Visst är vänskap eftertraktat men finns det problem idag med att skapa relationer så beror detta nog inte på vår ekonomiska modell som nog snarare är relationsfrämjande om man jämför situationen idag med den på 1800talet. Internet är ju också ett fantastiskt medium för diskussioner i ett modernt samhälle. Ondskan har nog en annan skepnad.
Den 13 oktober 2007, G-P sidan 59, undrar Dr. Piltz om relationer i modern tid lider av samma problem som slit-och släng mentaliteten i den så kallade konsumismen. Internet skulle vara boven i dramat där Dr. Piltz tror att relationer enklare skapas än annorstädes och där man skulle frestas att söka nya relationer vid upptänkt skavank snarare än lappa ihop en skadad relation.
Dr. Piltz bygger sitt slit-och-släng argument från att IKEA skulle representera detta vilket jag betecknar som ett fult påhopp på ett framgångsrikt svenskt företag vars företagsidé snarare är att leverera kvalitetsmöbler till ett lågt pris. Många har inte råd att köpa möbler annat än på IKEA.
I ordet "konsumismen" ligger väl att man skulle kunna tänka sig att köpa mindre "onödiga" saker men samtidigt är ju den ekonomiska modell som ligger till grunden för den Västerländska civilisationen förutsättningen även för vår akademiska position och för all lärdom som ackumulerats i våra böcker.
Visst är vänskap eftertraktat men finns det problem idag med att skapa relationer så beror detta nog inte på vår ekonomiska modell som nog snarare är relationsfrämjande om man jämför situationen idag med den på 1800talet. Internet är ju också ett fantastiskt medium för diskussioner i ett modernt samhälle. Ondskan har nog en annan skepnad.
20071011
Fasseparation?
Om man blandar kloroform, metanol och vatten till en homogen blandning kan man sakta tillföra droppar av vatten tills helt plötsligt två faser uppstår...Man tror att bara naturlagar är involverade i detta skeende.
Nu är frågan om vad som händer i den tidiga embryonala utvecklingen på samma sätt producerar en kropp och en själ från bara en kropp eller om själen introduceras vid fusionen av spermie och ägg. Jag har diskuterat problemet tidigare och här.
Nervsystemets bildande kanske är som att tillsätta vattendroppar--genexpressionen producerar substanser... Plötsligt tänds själen. Detta är förmodligen materialistens position. Är man ännu mer sparsmakad får man Den Biologiska Roboten--utan själ. Det är mindre sannolikt att fasseparationen sker vid befruktningen.
Här finns för mig en konflikt mellan tron och sannolikheten, mellan teologin och vetenskapen. Katolska kyrkan hävdar att själen kommer till zygoten, dvs den fuserade spermien med ägget från Gud och inte från föräldrarna. Själen har alltså inget med generna att göra.
För övrigt läser jag Steven Pinkers The Stuff of Thoughts, 2007. En lärobok mer än en roman. Spännade, Pinker påstår att verbkonstruktionerna beror på ett djupare lager av fenomen--djupa strukturer? Har dock bara kommit halvvägs. Boken lär ska vara en presentation av hur språk och tankar samverkar... eller inte.
Läckrast hittills var en teori där alla orden, precis som antikroppsproducerande B-celler, är genetiskt bestämda...Pinker gillar inte teorin i fråga och försöker argumentera ner den.
Pinker anför av en tillfällighet att NASA planerar för bemannade rymdfärder för att man inte har kunna ersätta människan med maskiner. De är inte nyfikna nog och kommunicerar inte tillräckligt bra med Jorden. Detta kan ju vara en viktig information i debatten om AI forskningen kommer att producera "mänskliga" maskiner eller inte.
Nu är frågan om vad som händer i den tidiga embryonala utvecklingen på samma sätt producerar en kropp och en själ från bara en kropp eller om själen introduceras vid fusionen av spermie och ägg. Jag har diskuterat problemet tidigare och här.
Nervsystemets bildande kanske är som att tillsätta vattendroppar--genexpressionen producerar substanser... Plötsligt tänds själen. Detta är förmodligen materialistens position. Är man ännu mer sparsmakad får man Den Biologiska Roboten--utan själ. Det är mindre sannolikt att fasseparationen sker vid befruktningen.
Här finns för mig en konflikt mellan tron och sannolikheten, mellan teologin och vetenskapen. Katolska kyrkan hävdar att själen kommer till zygoten, dvs den fuserade spermien med ägget från Gud och inte från föräldrarna. Själen har alltså inget med generna att göra.
För övrigt läser jag Steven Pinkers The Stuff of Thoughts, 2007. En lärobok mer än en roman. Spännade, Pinker påstår att verbkonstruktionerna beror på ett djupare lager av fenomen--djupa strukturer? Har dock bara kommit halvvägs. Boken lär ska vara en presentation av hur språk och tankar samverkar... eller inte.
Läckrast hittills var en teori där alla orden, precis som antikroppsproducerande B-celler, är genetiskt bestämda...Pinker gillar inte teorin i fråga och försöker argumentera ner den.
Pinker anför av en tillfällighet att NASA planerar för bemannade rymdfärder för att man inte har kunna ersätta människan med maskiner. De är inte nyfikna nog och kommunicerar inte tillräckligt bra med Jorden. Detta kan ju vara en viktig information i debatten om AI forskningen kommer att producera "mänskliga" maskiner eller inte.
20071010
Från robot till människa
Frågan är om jag med ett vetenskapligt argument kan göra den biologiska roboten till människa eller om jag måste använda mig av enbart tron?
Där finns ett tidsargument som är väldigt starkt. Hur ger man roboten konstnärlighet, språket, abstrakt tänkande och ett intresse för religion på så kort tid som från den gemensamma anfadern med schimpansen, 4m till 6m år sedan? Jag tror inte det gick endast med evolutionens kraft, som jag påpekat tidigare.
The Catholic encyclopedia säger att Den Fria Viljan är en av de största filosofiska frågorna genom tiderna. Jag tror vetenskapen har gjort problemet enklare på sistone. Har vi inte en fri vilja kan vi t.ex. inte vara moraliskt ansvariga för våra handlingar och våra lagsystem skulle inte fungera. Men vetenskapligt sett är den nog begränsad. Den Fria Viljan är relativ.
Guds begränsningar på Den Fria Viljan tror jag är de samma som naturens. Vad som gör den relativ.
Där finns ett tidsargument som är väldigt starkt. Hur ger man roboten konstnärlighet, språket, abstrakt tänkande och ett intresse för religion på så kort tid som från den gemensamma anfadern med schimpansen, 4m till 6m år sedan? Jag tror inte det gick endast med evolutionens kraft, som jag påpekat tidigare.
The Catholic encyclopedia säger att Den Fria Viljan är en av de största filosofiska frågorna genom tiderna. Jag tror vetenskapen har gjort problemet enklare på sistone. Har vi inte en fri vilja kan vi t.ex. inte vara moraliskt ansvariga för våra handlingar och våra lagsystem skulle inte fungera. Men vetenskapligt sett är den nog begränsad. Den Fria Viljan är relativ.
Guds begränsningar på Den Fria Viljan tror jag är de samma som naturens. Vad som gör den relativ.
20071009
Den Intimiderande Biologiska Roboten
Det mesta som skrivits om Den Fria Viljan är relaterat till teologin. Jag skall stanna i Spinozas värld ett tag till, där till och med Gud inte har en fri vilja. William James idé om den fria viljan är intressant. Han sa att han etiskt sett var för den men vetenskapligt sett var emot.
Förra inlägget presenterade Den Biologiska Roboten. Såg en gräsklippare härom dagen som sakta vandrade omkring på en gräsmatta. Varje gång den kom till en kant vände den om i en annan riktning. Är människan en sådan robot fast något mer komplicerad? Går omkring mellan sömnen, hungern och sina sociala bestyr.
Benjamin Libet upptäckte i början på 1970talet att vårt medvetande får reda på att vi rört t.ex. en arm. Medvetandet fungerar som en monitor och någon process, hittills okänd, måste stå för den verkliga initiationen. Som ett resultat av denna upptäckt och andra säger en lärobok i psykologi idag att medvetandet kontrollerar, men inte alla fenomen. Med andra ord vill man inte diskutera implikationen av en icke-kontrollsituation. Detta är samma andas barn som gap-teorierna i evolutionen.
Denna prisbelönta upptäckt, om än kontroversiell, resulterar dock i ett stöd för Den Biologiska Roboten. Den potentiella kontrollenheten medvetandet blir sekundär. Man undrar vad den initierande processen är. Om den t.ex. är cellfri? Eftersom stora delar av hjärnan förmodligen är involverade i medvetandet. Kan det vara det jag tidigare definierat som Bio-nätet?
Ett kontrollsystem, som inte då definitionsmässigt är drivet av inkommande stimuli, skulle inte påverkas om man försatte en person i en situation där han depriverades från sinnesintryck under en tid. Sådana frivilliga försökspersoner mår väldigt dåligt under lång tid efter deprivationen, något som också skulle tala för Den Biologiska Roboten, som ju drivs av sinnesintryck.
Finns det någon mening med detta liv? Vare sig det rör sig om Den Biologiska Roboten eller en Människa så har de åstadkommit samma saker här på Jorden. Det går med andra ord inte att använda sig av en resultatbaserad bedömning för att värdera meningen med livet.
Förra inlägget presenterade Den Biologiska Roboten. Såg en gräsklippare härom dagen som sakta vandrade omkring på en gräsmatta. Varje gång den kom till en kant vände den om i en annan riktning. Är människan en sådan robot fast något mer komplicerad? Går omkring mellan sömnen, hungern och sina sociala bestyr.
Benjamin Libet upptäckte i början på 1970talet att vårt medvetande får reda på att vi rört t.ex. en arm. Medvetandet fungerar som en monitor och någon process, hittills okänd, måste stå för den verkliga initiationen. Som ett resultat av denna upptäckt och andra säger en lärobok i psykologi idag att medvetandet kontrollerar, men inte alla fenomen. Med andra ord vill man inte diskutera implikationen av en icke-kontrollsituation. Detta är samma andas barn som gap-teorierna i evolutionen.
Denna prisbelönta upptäckt, om än kontroversiell, resulterar dock i ett stöd för Den Biologiska Roboten. Den potentiella kontrollenheten medvetandet blir sekundär. Man undrar vad den initierande processen är. Om den t.ex. är cellfri? Eftersom stora delar av hjärnan förmodligen är involverade i medvetandet. Kan det vara det jag tidigare definierat som Bio-nätet?
Ett kontrollsystem, som inte då definitionsmässigt är drivet av inkommande stimuli, skulle inte påverkas om man försatte en person i en situation där han depriverades från sinnesintryck under en tid. Sådana frivilliga försökspersoner mår väldigt dåligt under lång tid efter deprivationen, något som också skulle tala för Den Biologiska Roboten, som ju drivs av sinnesintryck.
Finns det någon mening med detta liv? Vare sig det rör sig om Den Biologiska Roboten eller en Människa så har de åstadkommit samma saker här på Jorden. Det går med andra ord inte att använda sig av en resultatbaserad bedömning för att värdera meningen med livet.
20071008
Hur fri är den fria viljan?
Just nu står jag och betraktar problemet Den Fria Viljan mellan Spinozas determinism och Bergsons fria vilja. Jag blir nog kvar ett tag...
Jag kan inte låta bli att jämföra människans liv med evolutionen. Ett tema med vilket vi föds samt variationer. Ibland låter det bra och ibland alldeles förfärligt.
Det är förmodligen känt, men tyvärr inte publicerat, när nervsystemet börjar fungera under fosterstadiet. Sedan är det aktivt hela vårt liv och reagerar på valsituationer ideligen under denna tid...eller styr det?
Hur fria är dessa responser? Är det en livets tunnel vi färdas genom med "ofria" gränser hela tiden för våra beteenden? Människosläktet i en tunnel.
Alltså, är viljan bara till synes fri och kopplad med en stark genetisk determinism?
Tillägg:
Vad behöver man lägga till denna biologiska robot (djur?) för att få en människa?
Jag kan inte låta bli att jämföra människans liv med evolutionen. Ett tema med vilket vi föds samt variationer. Ibland låter det bra och ibland alldeles förfärligt.
Det är förmodligen känt, men tyvärr inte publicerat, när nervsystemet börjar fungera under fosterstadiet. Sedan är det aktivt hela vårt liv och reagerar på valsituationer ideligen under denna tid...eller styr det?
Hur fria är dessa responser? Är det en livets tunnel vi färdas genom med "ofria" gränser hela tiden för våra beteenden? Människosläktet i en tunnel.
Alltså, är viljan bara till synes fri och kopplad med en stark genetisk determinism?
Tillägg:
Vad behöver man lägga till denna biologiska robot (djur?) för att få en människa?
20071005
Kreativitet
En fråga som är mycket central då det gäller att forma sig en uppfattning om hur utvecklingen inom Artificiell Intelligens kommer att fortskrida är vad kreativitet är.
Fungerar det på det viset att vår mentala existens genererar nya kombinationer som inte mekaniskt kan produceras? Gudomlig inspiration? Eller är det som med evolutionen att det bara är ett enda långt tema med variationer som råkar bli intressanta då och då med utdelandet av en människa med intelligens eller ett Nobelpris.
Vi har ju inget minne från tidigare än c:a 1 år, Freud kallade det "Childhood Amnesia" 1905. Kan man tänka sig att minnet måste vara involverat i kreativiteten? I så fall är det något som byggs upp av våra intryck innan vi kan minnas, tala och kanske tänka. Kanske har detta något en yta på vilken, likt syntesen av DNA, talet, och därmed våra idéer formas.
Med en dylik modell blir tänkandet mekaniskt liksom molekylärbiologins skeenden. De så kallade snilleblixtarna blir då mekaniskt utlösta. Om det är så att vår mentala existens inte kan reduceras på molekylära skeenden så borde det inte gå till på detta sätt.
Hur går det då till? Hade Descartes rätt?
Fungerar det på det viset att vår mentala existens genererar nya kombinationer som inte mekaniskt kan produceras? Gudomlig inspiration? Eller är det som med evolutionen att det bara är ett enda långt tema med variationer som råkar bli intressanta då och då med utdelandet av en människa med intelligens eller ett Nobelpris.
Vi har ju inget minne från tidigare än c:a 1 år, Freud kallade det "Childhood Amnesia" 1905. Kan man tänka sig att minnet måste vara involverat i kreativiteten? I så fall är det något som byggs upp av våra intryck innan vi kan minnas, tala och kanske tänka. Kanske har detta något en yta på vilken, likt syntesen av DNA, talet, och därmed våra idéer formas.
Med en dylik modell blir tänkandet mekaniskt liksom molekylärbiologins skeenden. De så kallade snilleblixtarna blir då mekaniskt utlösta. Om det är så att vår mentala existens inte kan reduceras på molekylära skeenden så borde det inte gå till på detta sätt.
Hur går det då till? Hade Descartes rätt?
20071004
Europarådet och Kreationismen
Kreationism är visserligen ett heterogent begrepp men Christer Sturmark och Morgan Johansson diskuterar i SvD.se sådan kreationism som vill att inte endast evolutionsteorin skall diskuteras i Europas skolor. En "mild" form av kreationism är ju t.ex. Theistic evolution (BioLogos) hävdar Francis Collins, chefen för det humana genomprojektet i USA, som är fullt kompatibel med evolutionsteorin samt alla andra vetenskapliga teorier.
Som något av ett skräckexempel anförs situationen i USA där 64% av befolkningen 2005 ville att både Intelligent Design (ID) och Evolutionsteorin skulle undervisas i skolorna. 38% ville inte att evolutionsteorin skulle undervisas över huvud taget vilket kan bero på att 45% av befolkningen är så kallade Young Earth Creationists som tror att Jorden skapades för c:a 6000 år sedan. Tydligen överväger just nu 20 av de 50 delstaterna att göra ändringar i läroplanerna.
Författarna är oroliga för att Europa skall gå samma öde som USA till mötes och säger:
"Religiösa förkunnare har inte rätt att trampa in på vetenskapens domäner"
Det lustiga är här att man inte inser att det bara går att trampa in i vetenskapens domäner med vetenskapliga argument. ID rörelsen har just sådana argument och är därför intressanta för våra barn att ta del av. Evolutionsteorin har svaga punkter och det är viktigt för barn att få en känsla för hur stark en vetenskaplig argumentering är.
Ett typiskt exempel är den notoriska tidvattenjölen från våra naturhistoriska muséer. Ni vet den i vilken livet uppstod. Personligen tror jag att det är viktigt att påpeka att ingen vet hur livet uppstod. Ärlighet vara längst, speciellt med barn. Man får på detta sätt en dialog med barnet.
Som något av ett skräckexempel anförs situationen i USA där 64% av befolkningen 2005 ville att både Intelligent Design (ID) och Evolutionsteorin skulle undervisas i skolorna. 38% ville inte att evolutionsteorin skulle undervisas över huvud taget vilket kan bero på att 45% av befolkningen är så kallade Young Earth Creationists som tror att Jorden skapades för c:a 6000 år sedan. Tydligen överväger just nu 20 av de 50 delstaterna att göra ändringar i läroplanerna.
Författarna är oroliga för att Europa skall gå samma öde som USA till mötes och säger:
"Religiösa förkunnare har inte rätt att trampa in på vetenskapens domäner"
Det lustiga är här att man inte inser att det bara går att trampa in i vetenskapens domäner med vetenskapliga argument. ID rörelsen har just sådana argument och är därför intressanta för våra barn att ta del av. Evolutionsteorin har svaga punkter och det är viktigt för barn att få en känsla för hur stark en vetenskaplig argumentering är.
Ett typiskt exempel är den notoriska tidvattenjölen från våra naturhistoriska muséer. Ni vet den i vilken livet uppstod. Personligen tror jag att det är viktigt att påpeka att ingen vet hur livet uppstod. Ärlighet vara längst, speciellt med barn. Man får på detta sätt en dialog med barnet.
Élan vital
Henri Bergson (1859-1941), en Fransk filosof, föddes när Darwins Origin of Species publicerades. Han kom 1907 att publicera en bok kallad L'évolution créatrice, den skapande evolutionen. Han var andlig vän med pragmatikern, och Amerikanen, William James (1842-1910).
Bergson vände sig emot naturalismens och positivismens determinism och hävdade att en élan vital, en livskraft, startade allt levande. Han ansåg att evolutionen som beskriven var för mekanistisk och det är intressant idag att reflektera i hur rätt han hade när han gjorde denna bedömning i ljuset av våra nuvarande kunskaper inom molekylärbiologin.
Född av judiska föräldrar var han dock på gränsen att konvertera till katolicismen på äldre dagar. Det är lätt att förstå eftersom hans élan vital liknar det själsbegrepp som katoliker anser startar människans liv (paragraf 366 katolska kyrkans katekes).
Evolutionen, anser Bergson, ger hela tiden upphov till någonting nytt. Han verkar därmed underförstå, om man tolkar med dagens kunskaper, att genetikens mekanism inte är tillräcklig utan att någon form av kreativitet ger framsteg andra än var mutationer kan åstadkomma.
Det är inte osannolikt att tankar som mina i gårdagens inlägg ledde till en dylik teori för hundra år sedan. En stilla betraktelse av omöjligheten i en mekanistisk förklaring av människans intellekt jämfört med schimpansens, även om man inte visste på den tiden hur nära vår gemensamma anfader var i tiden.
Det som startas i och med Den Första Cellens DNA är en extenderad tema med variationer utförd av den så kallade evolutionen med sin naturliga selektion. Evolutionen saknar som Bergson påpekade kreativitet. En kreativitet som man tycks finna i och med skapandet av de tre existenserna.
Bergson bekände sig inte till tron men hans Gud skulle ha varit kreativiteten inte substansen. Min egen Gudsbild innefattar båda. Ett väsen, dvs Universum, och tre personligheter.
Bergson lever idag inom biologin i Sheldrakes morfiska fält och morfiska resonans. För mig är det också möjligt att använda hans koncept élan vital på t.ex. skapelsen av Den Första Cellen. Informationen som gör det möjligt att forma livet.
Bergson vände sig emot naturalismens och positivismens determinism och hävdade att en élan vital, en livskraft, startade allt levande. Han ansåg att evolutionen som beskriven var för mekanistisk och det är intressant idag att reflektera i hur rätt han hade när han gjorde denna bedömning i ljuset av våra nuvarande kunskaper inom molekylärbiologin.
Född av judiska föräldrar var han dock på gränsen att konvertera till katolicismen på äldre dagar. Det är lätt att förstå eftersom hans élan vital liknar det själsbegrepp som katoliker anser startar människans liv (paragraf 366 katolska kyrkans katekes).
Evolutionen, anser Bergson, ger hela tiden upphov till någonting nytt. Han verkar därmed underförstå, om man tolkar med dagens kunskaper, att genetikens mekanism inte är tillräcklig utan att någon form av kreativitet ger framsteg andra än var mutationer kan åstadkomma.
Det är inte osannolikt att tankar som mina i gårdagens inlägg ledde till en dylik teori för hundra år sedan. En stilla betraktelse av omöjligheten i en mekanistisk förklaring av människans intellekt jämfört med schimpansens, även om man inte visste på den tiden hur nära vår gemensamma anfader var i tiden.
Det som startas i och med Den Första Cellens DNA är en extenderad tema med variationer utförd av den så kallade evolutionen med sin naturliga selektion. Evolutionen saknar som Bergson påpekade kreativitet. En kreativitet som man tycks finna i och med skapandet av de tre existenserna.
Bergson bekände sig inte till tron men hans Gud skulle ha varit kreativiteten inte substansen. Min egen Gudsbild innefattar båda. Ett väsen, dvs Universum, och tre personligheter.
Bergson lever idag inom biologin i Sheldrakes morfiska fält och morfiska resonans. För mig är det också möjligt att använda hans koncept élan vital på t.ex. skapelsen av Den Första Cellen. Informationen som gör det möjligt att forma livet.
20071003
Gemensam nämnare--behovet av information
Finns det tre existenser skall där vara en skillnad mellan dessa. Om det finns något system i galenskapen bör där finnas gemensamma nämnare mellan den första och den andra brytpunkten.
Med risk för att verka aningen ockult vill jag påstå att i båda fallen, dvs tillblivelsen av Den Första Cellen och skapandet av Ande-nätet, det som skiljer oss från schimpansen, finner man en förvånansvärd bonussituation.
Ser man krasst på skillnaden mellan en cell och dess beståndsdelar, som vi känner dem, så undrar åtminstone jag hur mycket som kan skapas av så lite. Det rör sig om några grundämnen av alla som finns och lite vatten. En cell är ju magnifikt komplicerad både funktionellt och strukturellt. Hur kan så mycket skapas av så lite. Var finns manualen?
I fallet med Ande-nätet, är vi mycket lika schimpansen i hjärnan både genetiskt och fysiologiskt. Ändå ser jag att vi skapar konst, musik, vi dansar estetiskt, har abstrakta tankar, vi har ett betydligt större minne och vi har språket samt intresse för andliga frågor. Allt detta får vi för tre gånger storleken på hjärnan och på en liten skillnad i hjärnans gener med avseende på microRNA. Detta på 6 miljoner år!
Gårdagens redovisning av en modul i hjärnan som fungerar autonomt i perceptionen av djur tycks mig indikera att om mutationer krävs måste dessa troligtvis ske i många olika system för att skapa den nämnda potentialen. På så kort tid är detta omöjligt! Det anses ju att det inte går att förklara språkets uppkomst på detta vis och detta är ju bara en de observerade skillnaderna.
Dessa oförklarbara skillnader sopas under mattan i det så kallade evolutionsparadigmet. Jag föreslår i stället att det krävs att information tillförs i dessa två steg såväl som i det första steget, där sannolikheten för vår skapelse i The Big Bang är mycket liten.
Vad är då detta för information? Dr. Sheldrake tror t.ex. att det finns så kallade morfogena fält som bidrar med eterisk information. Han tror till exempel inte att embryogenesen kan ske utan sådan information.
Sheldrake säger t.ex. "The resonance of a brain with its own past states also helps to explain the memories of individual animals and humans. There is no need for all memories to be “stored” inside the brain."
Enligt Sheldrakes hypotes om ett evolverande universum skulle man kunna anta att informationen för cellens tillblivande finns där ute som näringen i ett frö.
En del vill säkert hävda att det finns tillräckliga genetiska skillnader mellan oss och schimpansen för att förklara de observerade olikheterna. Det kommer med all sannolikhet att visa sig inom en inte alltför lång framtid vem som har rätt. Jag tvivlar på att paradigmet med mutationer som skillnad kommer att hålla. Det är för kort tid.
För en tid sedan fanns där i nytimes.com en artikel som demonstrerade det "hål" i existensen av fossiler av humanoider till en period från 3 miljoner år sedan till 2 miljoner år. Många hävdar att det inte finns några belägg t.ex. för vår konstnärlighet, sedd som grottmålningar, från senare än 40000 år. Vad var det egentligen som hände?
Med risk för att verka aningen ockult vill jag påstå att i båda fallen, dvs tillblivelsen av Den Första Cellen och skapandet av Ande-nätet, det som skiljer oss från schimpansen, finner man en förvånansvärd bonussituation.
Ser man krasst på skillnaden mellan en cell och dess beståndsdelar, som vi känner dem, så undrar åtminstone jag hur mycket som kan skapas av så lite. Det rör sig om några grundämnen av alla som finns och lite vatten. En cell är ju magnifikt komplicerad både funktionellt och strukturellt. Hur kan så mycket skapas av så lite. Var finns manualen?
I fallet med Ande-nätet, är vi mycket lika schimpansen i hjärnan både genetiskt och fysiologiskt. Ändå ser jag att vi skapar konst, musik, vi dansar estetiskt, har abstrakta tankar, vi har ett betydligt större minne och vi har språket samt intresse för andliga frågor. Allt detta får vi för tre gånger storleken på hjärnan och på en liten skillnad i hjärnans gener med avseende på microRNA. Detta på 6 miljoner år!
Gårdagens redovisning av en modul i hjärnan som fungerar autonomt i perceptionen av djur tycks mig indikera att om mutationer krävs måste dessa troligtvis ske i många olika system för att skapa den nämnda potentialen. På så kort tid är detta omöjligt! Det anses ju att det inte går att förklara språkets uppkomst på detta vis och detta är ju bara en de observerade skillnaderna.
Dessa oförklarbara skillnader sopas under mattan i det så kallade evolutionsparadigmet. Jag föreslår i stället att det krävs att information tillförs i dessa två steg såväl som i det första steget, där sannolikheten för vår skapelse i The Big Bang är mycket liten.
Vad är då detta för information? Dr. Sheldrake tror t.ex. att det finns så kallade morfogena fält som bidrar med eterisk information. Han tror till exempel inte att embryogenesen kan ske utan sådan information.
Sheldrake säger t.ex. "The resonance of a brain with its own past states also helps to explain the memories of individual animals and humans. There is no need for all memories to be “stored” inside the brain."
Enligt Sheldrakes hypotes om ett evolverande universum skulle man kunna anta att informationen för cellens tillblivande finns där ute som näringen i ett frö.
En del vill säkert hävda att det finns tillräckliga genetiska skillnader mellan oss och schimpansen för att förklara de observerade olikheterna. Det kommer med all sannolikhet att visa sig inom en inte alltför lång framtid vem som har rätt. Jag tvivlar på att paradigmet med mutationer som skillnad kommer att hålla. Det är för kort tid.
För en tid sedan fanns där i nytimes.com en artikel som demonstrerade det "hål" i existensen av fossiler av humanoider till en period från 3 miljoner år sedan till 2 miljoner år. Många hävdar att det inte finns några belägg t.ex. för vår konstnärlighet, sedd som grottmålningar, från senare än 40000 år. Vad var det egentligen som hände?
20071002
Det går att ta människan ur savannen men inte savannen ur människan
The Economist Sep 29, 2007, sidan 82, refererar till en artikel av Joshua New i The Proceedings of the National Academy of USA i ämnet evolutionspsykologi.
Dr New samarbetade tidigare med Dr. Leda Cosmides och Dr. John Tooby som var bland de första att lämna idén att hjärnan utvecklats till en generell problemlösningsmaskin. De föreslog snarare att vissa uppgifter var så betydelsefulla att man skulle kunna finna speciella "moduler" i hjärnan skapade att lösa dessa.
Cosmides och Tooby har funnit att dylika moduler finns för problemet att uppfatta rättvisa situationer. New har arbetat på ett liknande problem men i ett annat fält.
Det har tidigare visats att det finns naturliga mentala kategorier av objekt (djur, växter, personer, verktyg och topografier) som representeras olika i hjärnan. Frågan var om perceptionen av dessa också skilde sig åt.
Det visade sig då att 100% av försökspersonerna såg en elefant som rörde sig i den Afrikanska bushen medan bara 72% detekterade en röd minivan som rörde sig i samma bush.
Detta talar för att en djur-rörelse modul finns nedärvd hos oss människor.
Thérèse av Lisieux hävdade att hon befann sig med Gud strax innan hon dog av tuberculos i unga år. Detta skulle i så fall kunna röra sig om en annan nedärvd perception som det ej finns kända receptorer för.
Det har dock talats om en "God-module" som skulle vara lokaliserad runt temporalloben i människans cortex. Karmelitnunnors cortex demonstrerar dock en annan modul under en mediation när de lär skall vara i union med Gud.
Ludwig Feuerbach (1804-1872) uttalade sig redan på 1800talet om "perceptionen" av Gud:
"Thus God is nothing else than man: he is, so to speak, the outward projection of man's inward nature."
Den ännu obesvarade frågan är därför om vi som andliga individer kan intala oss att vi har kontakt med Gud eller om det rör sig om en ej ännu identifierad perception. Frågan är om objektet Gud har en naturlig mental karaktär enligt ovan som kan födas av perception.
Dr New samarbetade tidigare med Dr. Leda Cosmides och Dr. John Tooby som var bland de första att lämna idén att hjärnan utvecklats till en generell problemlösningsmaskin. De föreslog snarare att vissa uppgifter var så betydelsefulla att man skulle kunna finna speciella "moduler" i hjärnan skapade att lösa dessa.
Cosmides och Tooby har funnit att dylika moduler finns för problemet att uppfatta rättvisa situationer. New har arbetat på ett liknande problem men i ett annat fält.
Det har tidigare visats att det finns naturliga mentala kategorier av objekt (djur, växter, personer, verktyg och topografier) som representeras olika i hjärnan. Frågan var om perceptionen av dessa också skilde sig åt.
Det visade sig då att 100% av försökspersonerna såg en elefant som rörde sig i den Afrikanska bushen medan bara 72% detekterade en röd minivan som rörde sig i samma bush.
Detta talar för att en djur-rörelse modul finns nedärvd hos oss människor.
Thérèse av Lisieux hävdade att hon befann sig med Gud strax innan hon dog av tuberculos i unga år. Detta skulle i så fall kunna röra sig om en annan nedärvd perception som det ej finns kända receptorer för.
Det har dock talats om en "God-module" som skulle vara lokaliserad runt temporalloben i människans cortex. Karmelitnunnors cortex demonstrerar dock en annan modul under en mediation när de lär skall vara i union med Gud.
Ludwig Feuerbach (1804-1872) uttalade sig redan på 1800talet om "perceptionen" av Gud:
"Thus God is nothing else than man: he is, so to speak, the outward projection of man's inward nature."
Den ännu obesvarade frågan är därför om vi som andliga individer kan intala oss att vi har kontakt med Gud eller om det rör sig om en ej ännu identifierad perception. Frågan är om objektet Gud har en naturlig mental karaktär enligt ovan som kan födas av perception.
20071001
Tre existenser--en summering
Det är dags att föra samman informationen i de inlägg som bearbetar problematiken med tre existenser, dvs de till synes olika organisationssystem som innefattar de geologiska, biologiska och mentala sfärerna.
Första omnämnandet den 23/4 2007 är Skapelser och Evolutionen.
Den 4/5 2007 diskuterar jag den tid det skulle ta att åstadkomma den tredje existensen. Språkets evolution har inte haft mycket tid på sig. Enligt studier på papegojan Alex så har talets utveckling pågått i fåglar sen 300m år då vi hade en gemensam förfader med dem. Vad som inte är känt är dock hur lång tid utvecklingen tog. Papegojan kunde kanske prata innan vi människor kunde det, av andra orsaker.
Den 11/5 2007 diskuterade jag hur den tredje existensen bildades enligt katolska kyrkans katekes i inlägget Själen skapas av agape?
Den 15/5 2007 diskuterade jag den emotionella skillnaden mellan den andra och den tredje existensen i inlägget Optimist eller Pessimist?
Den 16/5 2007 gjorde jag en liten sammanfattning.
Den 18/5 diskutera jag i Ett Tankeexperiment om skillnaden mellan den andra och tredje existensen. Anders Rasmussen tar upp Kanzi som skulle förstå 3000 ord men bara använda sig av 400. Kanzi verkar dock vara ett undantag och många tror inte på dessa data.
I paragraf 366-en betraktelse diskuterar jag vidare skillnaden mellan andra och tredje existensen (21/5 2007).
I Tre Existenser från den 24/5 2007 tar jag upp frågan om icke-reducerbarheten av den tredje existensen på den första, och kanske på den andra.
Den 29/5 skriver jag om Det cellulära livet jämfört med materien. En exposé mellan den första och den andra existensen.
Den 9/6 2007 skrev jag om Livets Ursprung. Jag refererar till Godwins bok.
Den 18/6 2007 diskuterade jag microRNA. Det finns gener som kodar för RNA och som verkar skilja sig lite mellan människa och schimpans i nervsystemet.
Den 21/6 2007 skrev jag om Artificiellt Liv. Om de minimala krav som finns på den levande cellen.
Den 7/7 2007 skrev jag om Weird Life. NASAs beteckning på liv byggt annorlunda än vårt liv på Jorden.
Den 9/7 2007 skrev jag om En biologisk miljö som propageras. Stabiliteten av livet kontra dess sällsynthet. Varför uppstod inte livet många gånger eller hela tiden?
Den 11/7 2007 skrev jag inlägget Vad är mänskligt liv? Kort diskussion om tredje existensen.
Den 12/7 2007 skrev jag Mot allt högre ordning. Meningen med varje existens.
Den 24/7 2007 skrev jag Min Kosmologi. Diskuterar tio upphöjt till åttio.
Den 27/7 2007 skrev jag Deuterium och Liv. Blågröna alger mindre specialiserade i livet än moderna mammala celler?
Den 19/8 2007 skrev jag Språket--hur unikt är det? Christine Kenneallys bok The First Word.
Den 22/8 2007 skrev jag FOXP2 genen. Med hjälp av Kenneallys bok diskuterar jag hårdheten i fenomenet den tredje existensen.
Den 23/8 2007 skrev jag BioLogos II. En referens till hur altruismen ligger genetiskt i hjärnan.
Den 2/9 2007 skrev jag Djurens himmelrike? Diskuterar skillnaden mellan den andra och den tredje existensen.
Den 17/9 2007 skrev jag Fler stora tal. Diskuterar tio upphöjt till 59 och åttio. Skrev också Argument om uppkomsten av Den Första Cellen.
Första omnämnandet den 23/4 2007 är Skapelser och Evolutionen.
Den 4/5 2007 diskuterar jag den tid det skulle ta att åstadkomma den tredje existensen. Språkets evolution har inte haft mycket tid på sig. Enligt studier på papegojan Alex så har talets utveckling pågått i fåglar sen 300m år då vi hade en gemensam förfader med dem. Vad som inte är känt är dock hur lång tid utvecklingen tog. Papegojan kunde kanske prata innan vi människor kunde det, av andra orsaker.
Den 11/5 2007 diskuterade jag hur den tredje existensen bildades enligt katolska kyrkans katekes i inlägget Själen skapas av agape?
Den 15/5 2007 diskuterade jag den emotionella skillnaden mellan den andra och den tredje existensen i inlägget Optimist eller Pessimist?
Den 16/5 2007 gjorde jag en liten sammanfattning.
Den 18/5 diskutera jag i Ett Tankeexperiment om skillnaden mellan den andra och tredje existensen. Anders Rasmussen tar upp Kanzi som skulle förstå 3000 ord men bara använda sig av 400. Kanzi verkar dock vara ett undantag och många tror inte på dessa data.
I paragraf 366-en betraktelse diskuterar jag vidare skillnaden mellan andra och tredje existensen (21/5 2007).
I Tre Existenser från den 24/5 2007 tar jag upp frågan om icke-reducerbarheten av den tredje existensen på den första, och kanske på den andra.
Den 29/5 skriver jag om Det cellulära livet jämfört med materien. En exposé mellan den första och den andra existensen.
Den 9/6 2007 skrev jag om Livets Ursprung. Jag refererar till Godwins bok.
Den 18/6 2007 diskuterade jag microRNA. Det finns gener som kodar för RNA och som verkar skilja sig lite mellan människa och schimpans i nervsystemet.
Den 21/6 2007 skrev jag om Artificiellt Liv. Om de minimala krav som finns på den levande cellen.
Den 7/7 2007 skrev jag om Weird Life. NASAs beteckning på liv byggt annorlunda än vårt liv på Jorden.
Den 9/7 2007 skrev jag om En biologisk miljö som propageras. Stabiliteten av livet kontra dess sällsynthet. Varför uppstod inte livet många gånger eller hela tiden?
Den 11/7 2007 skrev jag inlägget Vad är mänskligt liv? Kort diskussion om tredje existensen.
Den 12/7 2007 skrev jag Mot allt högre ordning. Meningen med varje existens.
Den 24/7 2007 skrev jag Min Kosmologi. Diskuterar tio upphöjt till åttio.
Den 27/7 2007 skrev jag Deuterium och Liv. Blågröna alger mindre specialiserade i livet än moderna mammala celler?
Den 19/8 2007 skrev jag Språket--hur unikt är det? Christine Kenneallys bok The First Word.
Den 22/8 2007 skrev jag FOXP2 genen. Med hjälp av Kenneallys bok diskuterar jag hårdheten i fenomenet den tredje existensen.
Den 23/8 2007 skrev jag BioLogos II. En referens till hur altruismen ligger genetiskt i hjärnan.
Den 2/9 2007 skrev jag Djurens himmelrike? Diskuterar skillnaden mellan den andra och den tredje existensen.
Den 17/9 2007 skrev jag Fler stora tal. Diskuterar tio upphöjt till 59 och åttio. Skrev också Argument om uppkomsten av Den Första Cellen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
